Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Jobbar du hemma på grund av corona? Känner du dig isolerad och dränerad på energi? Då kan digitala nätverksträffar vara något för dig.
– Människan är ett flockdjur. Vi har ett inbyggt grundbehov av att träffas och umgås med andra, säger Martina Brandt, som arbetar med nätverk sedan tio år tillbaka.
Martina Brandt inriktar sig på tjänstemän inom kommunikation och marknad i olika branscher. Innan corona bröt ut ledde hon grupper där max 16 deltagare träffades fysiskt sex gånger under ett år. Varje möte varade i runt tre timmar.
Men när pandemin kom blev behovet av att ses på annat sätt än fysiskt uppenbart. Via Linkedin – det är oftast där hon hittar sina deltagare – undersökte hon intresset.
Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin
– Jag satte maxantal till åtta deltagare, sex träffar på fyra månader och där varje träff skulle vara i en och en halv timme. Intresset var stort och snart bildade jag det första digitala nätverket.
Hon berättar hur en digital träff kan se ut:
– Jag brukar inleda första träffen med att ställa en fråga till varje deltagare och i samband med det får var och en presentera sig själv och berätta vad man arbetar med.
Martina Brandts nätverksträffar har oftast ett specifikt tema.
– Det kan vara en frågeställning, en trendspaning eller allmänna diskussioner kring ett visst ämne. Det kan också vara en fråga som dyker upp under en träff och som vi beslutar oss för att diskutera nästkommande gång. Mötets innehåll är inte ristat i sten, det finns utrymme för improvisation.
Det finns flera fördelar med att träffas digitalt
För att sätta ihop en bra nätverksgrupp krävs research. Martina brukar förintervjua deltagarna och frågar då vad de har för förhoppningar på nätverkandet och vad de själva skulle kunna bidra med för erfarenheter. Det sistnämnda är en fråga som är väldigt viktig för att gruppen ska bli så intressant och givande som möjligt för alla deltagare.
– Jag matchar ihop folk med liknande yrken fast från olika branscher. Matchningarna grundar sig i förintervjuerna, men jag går även på min magkänsla.
Martina menar att nätverkandet i dag ofta är nyckeln till nya karriärmöjligheter. Inte bara genom att man skapar nya kontakter utan att det även kan väcka en lust till att byta bransch. Och det är inte den enda fördelen med att nätverka.
– Genom att träffa andra i liknande situation får man perspektiv på deras utmaningar och kan då bolla olika problem, eventuella lösningar och frågeställningar som finns i yrket.
Läs mer: Så blir du headhuntad
Precis som i verkliga livet finns det även på nätet en deltagare som pratar och hörs mer än andra.
– Det är en av mina utmaningar som nätverksledare – att se till att alla får prata lika mycket. En metod jag brukar använda är att dela in deltagarna i mindre grupper. Det brukar också vara ett bra sätt att lära känna varandra lite bättre.
Martina Brandt har nu varit ledare för ett antal digitala nätverksträffar och hon har redan beslutat sig för att fortsätta med konceptet, även när pandemin är över.
– Jag kommer inte att överge mina fysiska träffar, men har märkt att det finns flera fördelar med att träffas digitalt. På de digitala träffarna kan folk från hela Sverige delta och mötena är mer effektiva eftersom man slipper resvägen.
Läs mer: Så fixar du ett jobb du trivs med
Vissa deltagare har också berättat att de känner sig mer avslappnade hemma framför datorn än vid fysiska möten.
– Sedan kan man ju även mixa digitala träffar med enstaka IRL-möten. Det tror jag många uppskattar.
KRISTINA BACKLUND, Stockholm, Head of creative på Trustly
”Jag gillar det nya digitala arbetslivet och tycker att man på digitala nätverksträffar fokuserar bättre på frågorna och mindre på positioneringen inom gruppen.
Fysiska möten är värdefulla och kan inte ersättas av digitala möten, men det är inte säkert att just nätverkandet lider av att vara digitalt. Jag tror nämligen att man dömer andra utifrån deras sociala förmåga och utseende alldeles för mycket när man ses fysiskt. Jag tycker att digitalt nätverkande är mer inkluderande och mindre fördomsfullt.
Min syn på nätverkandet är att det är en långtidsinvestering. Nyttan för mig är inspirationen jag får från de andra deltagarna. Jag har inte varit fokuserad på att få ut något konkret av de andra utan har försökt att möta dem och delta med ett öppet sinne. Förhoppningsvis har de fått en bra bild av mig, och skulle någon rekommendera mig framöver för ett uppdrag, då är det jätteroligt. Men, jag tror inte man ska nätverka för att få något konkret.
Mina bästa tips för de som vill nätverka är att bidra med sig själv och bjussa på sina framgångar likväl som sina misslyckanden. Samtidigt bör du vara intresserad av att lyssna på andra, och vara nyfiken på människor som kan ha helt andra perspektiv och åsikter än dina egna.”
JENNY AXÄLL, Järfälla, senior kommunikationsansvarig på ICA Sverige
”Det digitala nätverkandet ökade i samband med corona. På min arbetsplats har vi numera såväl workshops, som fika och AW:s online. Jag är även med i nätverk där vi har gemensamma frågor samtidigt som vi inte känner varandra sedan tidigare.
Fördelen med digitala nätverk är att du kan ge nätverket all mötestid du avsatt och slipper kringtid med resor fram och tillbaka.
En annan fördel är att du enkelt kan dokumentera allt utan att det känns konstlat. Dessutom är det coronasäkert, du slipper ta en risk när du träffar de andra.
Nackdelen är naturligtvis att man inte träffas just IRL. Att ses IRL knyter band och gör att du upplever den andra personen på ett annat sätt. Men i jämförelse med att inte nätverka alls fungerar detta förvånansvärt väl.
Vi är flera som har hörts vid sidan om träffarna för att vi uppskattar vårt utbyte. Vi kommer troligen fortsätta träffas digitalt och fysiskt även efter att det formella nätverket är slut. Nätverkandet ger inspiration, klokskaper, utbyte samt uppslag till nya samarbeten.”
LENA GRÖNKWIST, Linköping, marknadskommunikatör på Tekniska Verken
”Jag började nätverka för ungefär fem år sedan tack vare ett tips från min medlemsorganisation. Nätverkandet är väldigt givande med bra föreläsare som inspiration och jag får också möjlighet att ställa frågor till andra inom min yrkesgrupp.
Fördelen med digitalt nätverkande är att vi som inte bor i Stockholm slipper resorna. Och speciellt i dessa tider då resor kan innebära smittorisk.
Men jag tycker också att det finns en utmaning med att bara se varandra i en liten ruta och ändå få ut något av vår träff. Upplägget är ju att vi ska prata med varandra och kanske utbyta utmaningar och erfarenheter. Det blir svårare digitalt.
Men framförallt är nätverket ett bra sätt att själv få lite insikt om vilka utmaningar som många av oss har, få energi, pepp och inspiration. Att jag kan känna att jag faktiskt gör en massa bra saker och att vi har liknande utmaningar, de flesta av oss.”
Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar
Text: Katarina Markiewicz
1. Specifika branschnätverk kan du hitta på Linkedin, sociala medier, via en branschförening, medlemsorganisation eller genom att besöka branschmässor.
2. Innan du anmäler dig: Fundera över vad du själv kan erbjuda nätverket, inte bara vad du själv kan få ut av det.
3. Glöm inte att genom att delta i ett nätverk bygger du ditt eget varumärke. Avsätt tid och engagemang. Våga dela med dig av dina erfarenheter. Våga vara personlig. Intressera dig för andra och ställ frågor. Det gör dig också mer intressant.
När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.
➧ I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?
– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.
➧ Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?
– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.
➧ Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?
– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.
Börja med att kartlägga dina önskningar
➧ Hur ska man våga ta det första steget?
– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.
➧ Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?
– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.
– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.
➧ Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?
– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.
– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.
GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap.
AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.
ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.
SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.
➧ Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut?
➧ Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om.
➧ Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel.
➧ Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.
➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.