Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sören blev uppsagd för sin övervikt

Sören Bergström hade jobbat nästan 20 år på samma företag när han blev uppsagd på grund av personliga skäl. En av orsakerna var hans övervikt. Unionen har stämt företaget för diskriminering – trots att vikt inte är någon diskrimineringsgrund.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Vikt är ingen diskrimineringsgrund, men det är däremot funktionsnedsättning på grund av övervikt. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka, det gjorde ständigt ont i rygg och ben.

– Chefen gav mig pikar för min vikt. Jag vet att jag är överviktig, men jag gör mitt jobb. Det tisslades och tasslades och var ofta en jargong som inte var helt schysst och jag kände mig påhoppad, säger han.

Efter en akut näthinneavlossning blev Sören Bergström sjukskriven och tillbaka på jobbet blev han skickad till företagshälsovården. När läkaren frågade hur han mådde brast det.

– Det kändes som en börda släppte när jag berättade att det inte var så bra. Det hade gått upp och ner i livet förut men nu hade jag fallit pladask – det var totalt mörker.

Det konstaterades att Sören Bergström led av en djup depression. Med medicinering började ljuset dock återvända och han började med sin rehabiliteringsplan, bland annat fysioterapi.

I ett möte med arbetsgivaren och Unionen sa chefen att han ville att Sören skulle hålla sig helt nykter. Sören hade aldrig varit onykter på jobbet men chefen ville att han skulle undvika alkohol för att förbättra sin hälsa.

– Jag tyckte att det gick överstyr och att de ville kontrollera allt, men sa okej. Sedan kom sommarsemestern – jag mådde bättre och ville ta en bira med polarna. Chefen anser att jag brutit ett avtal på grund av det.

När hösten kom började Sören Bergström att återkomma till arbetet i små steg, några timmar om dagen. Han skickades också till företagshälsovården igen där han fick göra olika tester: rita cirklar på en tavla, lyfta saker, stiga upp på pallar.

– Nu i efterhand kändes det som att de använde de testerna som ett verktyg för att få bort mig. Kort tid efter kom chefen med ett papper där det stod att jag var uppsagd på grund av personliga skäl. Det kändes som ett svek, att jag inte dög någonting till. Det är ju galet om man inte kan få vara kvar på sin arbetsplats på grund av sin vikt.

När Unionens ombudsman skulle förhandla om uppsägningen med företaget tog det stopp. Sören Bergström ville ha ett års uppsägningslön, men arbetsgivaren sa nej. Unionen har nu stämt maskinserviceföretaget på sammanlagt 130 000 kronor för diskriminering.

Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Henrietta Huzell är doktor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Hon ser tecken på att arbetsgivarnas vilja att ha hälsosamma medarbetare kan glida över på de anställdas privatliv.

För några år sedan gjorde hon en undersökning bland 1 000 företag i Sverige, som visade att sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyrekryteringar. Samma undersökning visade att 90 procent av de tillfrågade arbetsgivarna ville att de anställda skulle ha god fysik.

– Man tror att den sunda kroppen är den smala kroppen. När arbetsgivare fick uttrycka sina önskemål svarade de att övervikt inte var ett problem – samtidigt föredrog man en muskulös och tränad kropp som dessutom kopplades till egenskaper som pliktkänsla, självkontroll och god moral, säger hon.

I andra änden kopplades övervikt i undersökningen till en risk att bli sjuk och i förlängningen ökade kostnader för företaget.

– Många arbetsgivare svarade att de är rädda för att det utökade ansvaret vid sjukskrivningar och därför försöker se till att de som anställs från början är hälsosamma. Den tränade kroppen blev en sådan markör, medan den överviktiga kroppen blev en varningsmarkör.

Vad får en sådan syn på övervikt för effekter?
– Framför allt innebär det en exkludering av väldigt många människor, säger arbetslivsforskaren Henrietta Huzell.

– I undersökningen märkte vi också att fokuseringen på hälsa och utseende inte enbart förekom i branscher som hade kundnära relationer – hälsotrenden fanns överallt. Även internationellt sett kunde vi se att Sveriges arbetsgivare var mer fokuserade på utseende än arbetsgivare i många andra länder, så vi är nog mindre toleranta än vi tror.

DISKRIMINERING I ARBETSLIVET

Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i Diskrimineringslagen.

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck 
  • Etnisk tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO