Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för uppsägning av deprimerad

Kan utmattning och depression ses som en funktionsnedsättning? Det anser Unionen som stämmer Clean Step för diskriminering, då företaget sade upp en anställd som fick sin sjukskrivning förlängd. Ett liknande ärende har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Efter att mannens sjukskrivning förlängdes blev han uppsagd av Clean Step. Shutterstock

Sommaren 2018 började teamledaren få symptom på utmattningssyndrom, som visade sig genom ångest och depression. Till slut blev han så allvarligt sjuk att han blev intagen på en psykiatrisk mottagning och sjukskrevs.

– När jag kom tillbaka på deltid sa arbetsgivaren att de skulle anpassa arbetsuppgifterna, att jag skulle få lite mindre och göra, men så blev det inte. Snarare upplevde jag att jag tvingades lösa saker som inte var mitt ansvar och fick mer att göra, samtidigt som jag kände mig väldigt skör och sliten, säger medlemmen som vill vara anonym.

Läs mer: Överviktig tekniker sade upp

Arbetsgivaren, företaget Clean Step som är leverantörer av tvätt-och textilservicetjänster, ansåg enligt Unionens stämningsansökan att teamledaren skulle börja planera körningar i stället för att köra tvättade mattor själv, vilket tidigare ingick i hans arbetsuppgifter. Men efter några veckor var tempot detsamma som innan sjukskrivningen och några anpassningar hade inte gjorts. Teamledaren började återigen känna symptom på trötthet och ångest och i början av året kunde han inte ta sig till jobbet och sjukskrevs igen. Några veckor senare kom ett uppsägningspapper i brevlådan.

– Jag anade att det skulle komma för när jag förlängde min sjukskrivning så bad platschefen att jag skulle lämna tillbaka bensinkort, nycklar och SIM-kort. Men allt var registrerat i mitt namn och kunde inte användas av någon annan och då förstod jag att de ville göra sig av med mig.

Företaget sade upp teamledaren på grund av arbetsbrist, men enligt turordningslistan hade han en betydligt längre anställningstid än andra personer som jobbade kvar.

Läs mer: Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Unionen stämmer nu Clean Step för diskriminering då de menar att hans sammantagna sjukdomsbild utgör en funktionsnedsättning och att företaget missgynnat honom i samband med uppsägningen.  

– Det här är en person som har diagnosen utmattningssyndrom. Den sammantagna bilden av medlemmens tillstånd menar vi innebär att han har en funktionsnedsättning i lagens mening, säger Sofia Söderberg, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.

Huruvida utmattningssyndrom är en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen har aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Om en dom kommer att få konsekvenser för andra tjänstemän med liknande sjukdomshistoria vill Sofia Söderberg dock inte spekulera i.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, för i slutändan är det alltid en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet som avgör. Hur en funktionsnedsättning ter sig kan också vara väldigt individuellt, avgörande för den juridiska bedömningen är om det handlar om en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av funktionsförmågan på grund av sjukdom eller skada. Men det är klart att en fällande dom skulle ge hopp till många med den sjukdomsbilden som blivit illa behandlade, säger Sofia Söderberg.  

För teamledaren har det varit viktigt att gå vidare med ärendet av flera skäl.

– Jag vet att det som hände mig har hänt tidigare på företaget och att många innan mig blev utbrända. Om jag inte sätter ner foten och visar att det får konsekvenser att behandla sina anställa som boskap, så kommer de att fortsätta.  

Sammanlagt stämmer Unionen företaget på 250 000 kronor för diskriminering och brott mot lagen om anställningsskydd, las.   

Clean Steps vd Per Wribe svarar via mejl att han inte vill kommentera tvisten då det är ett pågående fall.

Diskrimineringsgrunder och EU-rätten

Det finns länder som har en öppen lista på fler diskrimineringsgrunder. Den frågan diskuterades när nuvarande diskrimineringslag antogs. Riksdagen gjorde då valet att den svenska diskrimineringslagen bara skulle gälla de sju diskrimineringsgrunderna.

EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna innehåller artikel 21 som anger att medborgarna ska skyddas mot diskriminering på en mängd områden som faller utanför den svenska diskrimineringslagen, till exempel politisk övertygelse. Uppräkningen i artikel 21 inleds med att all diskriminering förbjuds på grund av bland annat. Orden bland annat signalerar en öppen lista och att EU-domstolen skulle ha rätt att lägga till annat som diskrimineringsgrund.

Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Ibland händer det dock att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra, eller att EU:s lag sträcker sig längre än det nationella landet. Då kan man be EU-domstolen att tolka hur man ska se på en bestämmelse eller lag. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt i tolkningen av vad som innefattas i diskrimineringsgrunderna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Northvolts konkurs – det här kan anställda förvänta sig

Under onsdagen ansökte batteritillverkaren Northvolt om konkurs. Sammanlagt är närmare 4 500 anställda berörda. De här kan de förvänta sig framöver, enligt Unionens förbundsjurist Filip Vujcic.
Lina Björk Publicerad 13 mars 2025, kl 06:00
Northvolt_konkurs
De anställda på Northvolt ska gå till jobbet tills dess att konkursförvaltaren kommer med annan information, säger Unionens förbundsjurist Filip Vujcic. Foto: Jonas Westling/TT

Den största konkursen i modern tid är ett faktum. Men vad händer med de anställdas löner och anställningar? Unionen har förberett sig på ett antal scenarier sedan det stod klart att Northvolt stod vid ruinens brant. Ett av dem är det som händer nu, enligt Filip Vujcic. 

Vad kan de anställda förvänta sig nu?
– Det första som händer nu är att vi ska inleda en dialog med konkursförvaltaren tillsammans med alla parter och berörda fackförbund, om hur och när lönegarantin ska kicka igång, hur anställningarna ska hanteras och hur arbetsskyldigheten ser ut. 

Ska de anställda fortsätta gå till jobbet?
– Fortsätt att jobba som vanligt till dess att konkursförvaltaren kommer med andra instruktioner. Om du inte går till jobbet kan det ses som arbetsvägran och i slutändan betyda att du inte har rätt till den statliga lönegarantin.  

Kommer de anställda få någon lön?
– Ja, om konkursförvaltaren beviljar statlig lönegaranti. 

Hur lång tid tar det innan de anställda får sina pengar?
– Det beror på när i tiden konkursförvaltaren fattar beslut. Det brukar sedan vanligtvis ta några veckor innan Skatteverket betalar ut pengarna. 

Vad kan de anställda göra nu för att förbereda sig? 
– De kan ha pappersarbetet redo, anställningsavtal och tidigare lönespecifikationer. Se till att ha kopior sparade utanför företagets datasystem. Kontrollera så att företaget har betalat ut rätt löner bakåt i tiden, så att det inte finns skulder kvar. Om du blir arbetsbefriad är det viktigt att anmäla dig hos Arbetsförmedlingen omedelbart, vänta inte tills dagen efter du fått beskedet.

Vad kan hända med medarbetarnas anställningar på Northvolt?
– I 90 procent av fallen slutar konkurser med att de anställda blir uppsagda. Men den här konkursen är komplex, innehåller många bolag och möjligtvis intressenter som kan köpa eller bli delägare, så jag kan inte spekulera i det i nuläget.

Vilken är Unionens främsta prioriteringar just nu?
– Vi vill se en effektiv hantering av lönegarantibeslut hos konkursförvaltaren så att våra medlemmar får ut sina löner så fort som möjligt. Sedan kommer vi att fortsätta vår dialog och informera löpande under tiden. Sedan hoppas vi såklart att den kompetens som finns hos våra medlemmar tas till vara på. Det vore en enorm förlust för svensk och europeisk konkurrenskraft om dessa investeringar inte tas tillvara på.