Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken gör tummen ner för medlarnas lönebud

Totalt 4,5 procent över 29 månader är ett oacceptabelt lågt bud – Facken inom industrin säger nej till det första budet från de oberoende medlarna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna accepterar däremot budet.
Johanna Rovira, Ola Rennstam Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT, Henrik Montgomery / TT
"Ska vi säga ja till ett avtal så måste det vara betydligt högre nivåer. Det skulle inte vara acceptabelt för Unionens medlemmar att få ut 4,5 procent på 29 månader", säger Martin Linder, Unionens ordförande. Fredrik Sandberg / TT, Henrik Montgomery / TT

För att Facken inom industrin ska säga ja till ett bud krävs ett betydligt bättre bud – bland annat saknar förbunden avsättningar till flexpension och vab-tillägg på avtalsområden där det saknas. Dessutom krävs det en låglönesatsning för LO-förbunden, meddelade Facken inom industrin på tisdagen.

Läs mer: Så funkar flexpensionen

– Hemställan vi tagit emot var på 4,5 procent på 29 månader och då har vi svarat att det är en oacceptabel låg nivå. Det motiverar vi med att återhämtningen i ekonomin och utvecklingen av konkurrenskraften ger stöd till en väsentligt större löneökningstakt, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Skulle 4,5 procent inte ge mer pengar i plånboken för Unionens medlemmar?
– Ska vi säga ja till ett avtal så måste det vara betydligt högre nivåer. Det skulle inte vara acceptabelt för Unionens medlemmar att få ut 4,5 procent på 29 månader.

Vad säger förslaget från medlarna om retroaktiviteten. När skulle avtalet börja gälla?
– Jag kan inte kommentera detaljerna i hemställan. Det som är viktigt för oss är att det blir högre nivåer under hela avtalsperioden och att den inkluderar delar av 2020, så det hänger ihop.

Ni anser att det saknas nödvändiga avsättningar till bland annat flexpension?
– Ska det bli avtal krävs att det blir avsättningar till flexpension och blir en lösning på vårt krav på vab-tillägg. Vi konstaterar också att den låglönesatsning som LO-förbunden i Facken inom industrin kräver också saknas. Nivåerna och dessa viktiga delar saknas och vårt tydliga besked till Opo är att det måste ändras om vi ska säga ja.

Läs mer: Facken öppnar för flerårigt avtal

Arbetsgivarna säger däremot ja till medlarnas hemställan. Teknikarbetsgivarna, Tekniktjänstearbetsgivarna och TEKO (Sveriges Textil- och Modeföretag) skriver i ett pressmeddelande att nivån är utmanande med tanke på coronapandemin och att det finns en stor risk för bakslag i ekonomin.

Den 31 oktober löper nuvarande avtal ut.

Opo

Opartiska Ordföranden, Opo, utses av industrins parter med främsta uppgift att se till att parterna träffar ett avtal. De har också befogenhet att lägga ett slutgiltigt förslag till avtal, en så kallad hemställan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.