Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så blir du en säker talare

Nervös inför att behöva hålla i en presentation på jobbet? Eller är problemet mer att ingen tycks lyssna på vad du säger? Här är tips på hur du blir en mer avslappnad och bättre talare.
Anita Täpp Publicerad

Undersökningar har visat att många av oss är väldigt rädda för att tala inför andra. Det betyder att man kan bli väldigt nervös när stunden är inne.

Störst är nog rädslan när man behöver tala inför en större grupp åhörare av vilka de flesta är obekanta.

Men den kan också göra sig påmind i andra sammanhang. Som när chefen ber en hålla i en presentation på jobbet. Även om det bara är inför kollegor som man annars känner sig trygg med.

Men den här rädslan och nervositeten är oftast bra att ha, menar logonomen Ulrika Zettersten, som lär människor få fram sina budskap på ett bättre sätt.

– Jag jobbar aldrig med att försöka få de här känslorna att försvinna.  För att man har dem är bara mänskligt. Och det betyder också att man har en passion och en vilja att göra något riktigt bra. Men känslorna får inte heller ta över, säger hon.

Om man inte får bukt med sin nervositet kan både röst och kroppsspråk påverkas så att det inte alls inbjuder till ett lyssnande.

Vem orkar exempelvis lyssna på någon som snabbt mumlar fram en entonig presentation av ett projekt samtidigt som den hela tiden vänder ryggen mot en, stint stirrande på whiteboardtavlan?

Lika jobbigt kan det vara att försöka ta till sig ett budskap som en märkbart oerhört nervös kollega försöker förmedla på ett idémöte. Om rösten inte bär är och någon kanske också hojtar ”Va? Du hörs inte!” är det lätt att mer fokusera på kollegans nervositet än vad den försöker säga.

Ett sätt för att bli mer avslappnad och säker i talarrollen är att ta hjälp av en logonom.  Men det finns också mycket som man kan göra själv, påpekar Ulrika Zettersten.

– Ett vanligt problem är att man inför exempelvis en presentation på jobbet, trots att man redan tänkt en massa på vad man ska säga, blir så chockad när man står så i fokus inför kollegorna och hör sin egen röst att man bara hasplar ur sig något snabbt och otydligt, säger hon.

– Därför är det bra att ha först ha sagt det man ska säga rakt ut i ensamheten där hemma. Så att man hör hur det låter. Då blir det också mer naturligt att höra sin egen röst på mötet sedan.

Även kroppshållningen är viktig för att ens budskap ska nå fram.  Om du vill få folk att lyssna på dig när det står upp och talar gäller det att ha en avslappnad kroppshållning, där du sträcker på dig och ser till att stå stadigt på benen.

Sedan gäller det också att få alla att känna att det du säger är riktat just till dem genom att se alla i ögonen när du pratar. Om du talar i ett större sammanhang kan du i stället låta blicken svepa så att alla känner sig sedda tipsar Ulrika Zettersten om.

Om du i stället vill ha något viktigt sagt vid ett idémöte där ni sitter runt ett bord ska du gärna luta dig lite lätt framåt och se till att din blick tar in alla människor. Det visar att du förväntar dig att alla lyssnar.

Vad ska man tänka på för att bli lyssnad på vid Skypemöten?
– Viktigt är att ha fokuset i kameran, så att alla känner att det som sägs är direkt till en själv. Om du vill få fram ett budskap så behöver du betona orden som är viktiga för dig ännu mer än vanligt, säger Ulrika Zettersten.

– Sedan behöver alla rörelser, från midjan och upp, bli ännu tydligare. Om bara ansiktet syns behöver mimiken få leva lite mer. Som att du använder dig av att le eller inte le, höja på ögonbrynen eller kisar lite med ögonen.

Tips! Så blir du en bättre talare

För att få fram sitt budskap på bästa sätt är både rösten och kroppsspråket viktiga. Här ger Ulrika Zettersten och hennes kollega, logonomen Niclas Steeve, fler tips om hur du kan bli en bättre talare:

Andas rätt

  • Nervositeten påverkar rösten på ett negativt sätt. I värsta fall bär den inte.
  • Om du blir väldigt nervös innan det är din tur att tala försök slappna av genom att ta några djupa andetag.
  • Ta också gärna en liten paus under ditt tal för att ta ett extra andetag lite då och då.

Gäspa

  • Ibland, om du är för stressad eller har stått och pratat väldigt länge, kan man känna att man blir lite spänd och att rösten går upp i röstläge. Tänk då att du gäspar eller gör det på riktigt. Då sänks ditt struphuvud och du får ett bättre röstläge.

Ta det lugn och tala tydligt  

  • Om du vet att du ofta talar för snabbt och otydligt: Försök dra ner på tempot och artikulera ordentligt genom hela talet så att alla hör vad du säger.

Variera röststyrka och tempo

  • För att se till att behålla intresset hos dina åhörare vid en presentation ska du gärna variera både röststyrka och tempo när du talar. Pröva att göra det redan när du förbereder dig genom att tala högt hemma.

Känn dig lång

  • Om du står upp och talar: stå stadigt och känn dig lång.
  • Om du sitter ned: tänk på att sitta bra, rak i ryggen och samt att du tar in alla som är med på mötet med vaken blick.

Använd röst, kroppspråk och mimik vid telefonsamtal

  • Också när du svarar i telefon på jobbet är du företagets ansikte utåt. Även då är det bra att använda dig av både rösten, kroppsspråket och mimiken eftersom det faktiskt förstärker det du vill ha sagt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.