Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Undersökningar har visat att många av oss är väldigt rädda för att tala inför andra. Det betyder att man kan bli väldigt nervös när stunden är inne.
Störst är nog rädslan när man behöver tala inför en större grupp åhörare av vilka de flesta är obekanta.
Men den kan också göra sig påmind i andra sammanhang. Som när chefen ber en hålla i en presentation på jobbet. Även om det bara är inför kollegor som man annars känner sig trygg med.
Men den här rädslan och nervositeten är oftast bra att ha, menar logonomen Ulrika Zettersten, som lär människor få fram sina budskap på ett bättre sätt.
– Jag jobbar aldrig med att försöka få de här känslorna att försvinna. För att man har dem är bara mänskligt. Och det betyder också att man har en passion och en vilja att göra något riktigt bra. Men känslorna får inte heller ta över, säger hon.
Om man inte får bukt med sin nervositet kan både röst och kroppsspråk påverkas så att det inte alls inbjuder till ett lyssnande.
Vem orkar exempelvis lyssna på någon som snabbt mumlar fram en entonig presentation av ett projekt samtidigt som den hela tiden vänder ryggen mot en, stint stirrande på whiteboardtavlan?
Lika jobbigt kan det vara att försöka ta till sig ett budskap som en märkbart oerhört nervös kollega försöker förmedla på ett idémöte. Om rösten inte bär är och någon kanske också hojtar ”Va? Du hörs inte!” är det lätt att mer fokusera på kollegans nervositet än vad den försöker säga.
Ett sätt för att bli mer avslappnad och säker i talarrollen är att ta hjälp av en logonom. Men det finns också mycket som man kan göra själv, påpekar Ulrika Zettersten.
– Ett vanligt problem är att man inför exempelvis en presentation på jobbet, trots att man redan tänkt en massa på vad man ska säga, blir så chockad när man står så i fokus inför kollegorna och hör sin egen röst att man bara hasplar ur sig något snabbt och otydligt, säger hon.
– Därför är det bra att ha först ha sagt det man ska säga rakt ut i ensamheten där hemma. Så att man hör hur det låter. Då blir det också mer naturligt att höra sin egen röst på mötet sedan.
Även kroppshållningen är viktig för att ens budskap ska nå fram. Om du vill få folk att lyssna på dig när det står upp och talar gäller det att ha en avslappnad kroppshållning, där du sträcker på dig och ser till att stå stadigt på benen.
Sedan gäller det också att få alla att känna att det du säger är riktat just till dem genom att se alla i ögonen när du pratar. Om du talar i ett större sammanhang kan du i stället låta blicken svepa så att alla känner sig sedda tipsar Ulrika Zettersten om.
Om du i stället vill ha något viktigt sagt vid ett idémöte där ni sitter runt ett bord ska du gärna luta dig lite lätt framåt och se till att din blick tar in alla människor. Det visar att du förväntar dig att alla lyssnar.
Vad ska man tänka på för att bli lyssnad på vid Skypemöten?
– Viktigt är att ha fokuset i kameran, så att alla känner att det som sägs är direkt till en själv. Om du vill få fram ett budskap så behöver du betona orden som är viktiga för dig ännu mer än vanligt, säger Ulrika Zettersten.
– Sedan behöver alla rörelser, från midjan och upp, bli ännu tydligare. Om bara ansiktet syns behöver mimiken få leva lite mer. Som att du använder dig av att le eller inte le, höja på ögonbrynen eller kisar lite med ögonen.
För att få fram sitt budskap på bästa sätt är både rösten och kroppsspråket viktiga. Här ger Ulrika Zettersten och hennes kollega, logonomen Niclas Steeve, fler tips om hur du kan bli en bättre talare:
Andas rätt
Gäspa
Ta det lugn och tala tydligt
Variera röststyrka och tempo
Känn dig lång
Använd röst, kroppspråk och mimik vid telefonsamtal
För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.
Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.
– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.
Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.
– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.
Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.
– Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.
Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.
– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.
Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.
Andelen av befolkningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK