Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Chefer jobbar övertid utan ersättning

Chefer arbetar mer övertid än andra grupper på arbetsmarknaden. Nästan var femte chef gör det dessutom utan att få kompensation, enligt nya siffror från SCB.
Ola Rennstam Publicerad
Syda Productions / Colourbox
Chefer är den grupp som jobbar mest övertid utan ersättning. Syda Productions / Colourbox

I genomsnitt arbetade fler än 700 000 personer övertid varje år under perioden 2005 till 2019. Det visar en stor undersökning från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Enligt rapporten är övertid vanligare bland män, personer med eftergymnasial utbildning, de som har fasta jobb på heltid och som är födda i Sverige. Övertid är också betydligt vanligare i privat sektor än i kommunal eller statlig.

Den yrkesgrupp som framför allt sticker ut är chefer – drygt 33 procent av dem arbetar övertid. Närmare 19 procent av dem fick ingen ersättning för sitt övertidsarbete, motsvarande siffra för samtliga anställda i undersökningen var fem procent.

Enligt en undersökning som SCB gjorde på uppdrag av Kollega 2017, jobbade Unionens medlemmar 658 000 timmar övertid i veckan. En siffra som motsvarar över 16 000 heltidstjänster.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Jobbar du mycket övertid?

  • Tänk på att det är din arbetsgivares ansvar att se till att du inte jobbar för mycket. Den som upplever att man har för hög arbetsbelastning bör i första hand berätta det för sin chef. Om ingenting sker kan du gå vidare till ditt arbetsmiljöombud lokalt eller regionalt om ni inte har något på arbetsplatsen.
     
  • Om du erbjuds att förhandla bort övertidsersättningen bör först fundera över om du verkligen tjänar på några extra dagars semester. Du kan alltid ångra en sådan överenskommelse i efterhand. Det är en uppgörelse mellan dig och arbetsgivaren och kan sägas upp av dig inför varje semesterårs utgång. Titta vilka regler som gäller för dig i ditt kollektivavtal.

Här ger Unionens arbetsmiljöexpert fler tips: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Så mycket får du jobba

MED KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren får med ett par undantag ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och anställd. Med särskilda skäl kan en anställd få arbeta ytterligare 150 timmar, men då måste facket godkänna det.

... OCH UTAN
Arbetstidslagens regler innebär en gräns på max 200 timmar allmän övertid per år och högst 50 timmar övertid under en månad. Arbetsgivaren ska föra övertidsjournal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.