Anställda har tagit coronasmittan på allvar och varit hemma när de känt sig krassliga. I april ansökte 225 702 personer om ersättning för karensavdraget och samma månad ville lika många ha smittbärarpenning som under hela 2019.
Smittbärarpenning betalas ut till den som kan jobba, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Christine Olsson / TT, AP Photo
Om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst, så har du möjlighet att ansöka om smittbärarpenning. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen från Försäkringskassan, majoriteten för Salmonella. När regeringen i början av året beslutade att coronaviruset ska klassas som en samhällsfarlig sjukdom och man därmed har möjlighet att ansöka om ersättningen, ansökte lika många i april, som under hela 2019. Vecka 14 slog ansökningarna i höjden och låg på 470 stycken, jämfört med åtta året innan, visar siffror från Försäkringskassan.
Med anledning av coronaviruset och för att minska smittspridningen slopades också karensavdraget i mitten av mars, genom att staten betalar ut ersättning för första dagen du är hemma från jobbet. Du måste dock ansöka om ersättningen hos Försäkringskassan och det var det en hel del som gjorde. I mitten av april ansökte 225 702 personer om att få ersättning för karensavdraget. Ansökningarna ökade sedan veckan efter, för att sedan stadigt minska.
Även föräldrar har varit hemma från jobbet i ovanligt stor skala i år jämfört med 2019. Februari brukar kallas vabruari då influensor och kräksjuka invaderar förskolor och arbetsplatser. Och det var många som vabbade i februari, men ännu fler ansökte om ersättning för mars och april, då Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationerna att stanna hemma vid minsta förkylningssymptom.
Allra flest vabdagar hade föräldrarna i storstadsregionerna Stockholm, västra Götaland och Skåne.
Karensavdrag
Från och med tisdag den 7 april kan du som är anställd eller egenföretagare ansöka om ersättning för karens när du varit sjuk. Regeringens beslut gäller retroaktivt från den 11 mars. Det innebär att du kan ansöka i efterhand om ersättning för karens från då och framåt.
Om du är anställd sjukanmäler du dig som vanligt till din arbetsgivare, som betalar ut sjuklön till dig de första 14 dagarna. Arbetsgivaren gör karensavdraget som vanligt. Du ansöker sedan i efterhand om ersättning för karensen på Försäkringskassan.
Om du är egenföretagare ansöker du om ersättning för karensen och kan få ersättning för de första 14 dagarna i sjukperioden, oavsett vilken karenstid du har.
Anställda med sjuklön ersätts med ett schablonbelopp på 700 kr före skatt. Egenföretagare ersätts med ett schablonbelopp på 804 kr före skatt per dag.
Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox
Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden.
Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.
– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.
Fler kan ha rätt till ersättning
Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.
– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Vad är närståendepenning?
Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning.
Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.