Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Logistiker på Scania räddar liv i coronatid

Det är inte så stor skillnad mellan att transportera skyddsutrustning och lastbilsdelar, resonerade logistiker på Scania och erbjöd sina tjänster till Karolinska sjukhuset. För patienterna kan dock insatsen ha inneburit en skillnad mellan liv och död.
Johanna Rovira Publicerad
Alexander Donka
Filip Eriksson och Tobias Rydin har under våren jobbat med att fixa fram skyddsutrustning i stället för lastbilsdelar. Alexander Donka

Medan flertalet anställda hos lastbilstillverkaren Scania var permitterade på 60 procent i våras, fortsatte en liten grupp tjänstemän att knoga på med sina vanliga arbetsuppgifter på heltid. Men i stället för att hitta smidiga sätt att snabbt få hem lastbilsdelar, så jobbade de intensivt med att hitta vägar för andningsskydd och annan nödvändig skyddsutrustning att nå fram till sjukhusen i Stockholm.

Ett par kollegor från inköpsavdelningen tog kontakt med Karolinska sjukhuset i mitten av mars och erbjöd hjälp att upprätta både inköps- och logistikkedjor, berättar Tobias Rydin, Nordenansvarig för Scanias logistikflöden.

– Det känns bra att företaget kan bidra och visa samhällsengagemang. Alla inblandade har varit fullt peppade på att jobba frivilligt och vi hade kunnat få hur många som helst att ställa upp, men fler blir inte nödvändigtvis bättre.

Ett tiotal nogsamt utvalda logistiker från Scania och ungefär lika många inköpare räckte gott, resonerade man. Scaniagänget installerade sig tillsammans med sina nyblivna landstingskollegor i ett kommandocenter på Karolinska. Samlokaliseringen med alla kompetenser i ett och samma rum, var en förutsättning för att man skulle kunna fatta snabba beslut och lyckas i uppsåtet att få hem skyddsutrustning, menar Tobias Rydin.

– Vi är vana att fatta snabba beslut och i våras gick det omöjligt att vänta med beslut. Man måste köpa och betala direkt för att försäkra sig om varor och transporter, säger Tobias Rydin.

Logistikingenjören Filip Eriksson var inte sen att hoppa på möjligheten att hjälpa sjukvården. Han såg det som en chans att lära sig något nytt förutom att det skulle vara skönt att ha något att göra i stället för att sitta hemma och rulla tummarna under permitteringen.

– Det har varit väldigt lärorikt – det är en helt ny bransch som jag inte visste något om alls innan. Jag hade till exempel ingen erfarenhet av flygfrakt tidigare, och under den stressigaste tiden var vårt fokus att få hem grejer så fort som möjligt, så det blev mycket flyg, säger han. 

Särskilt den första månaden i kommandocentret var stressig.

– Det kan vara stressigt på Scania också, men det är en helt annan slags stress. Där handlar det om att en monteringslinje stannar någon timme, men skulle det bli stopp i leverenskedjan här, står kanske liv på spel, säger Filip Eriksson.

När en stor del av Scanias personal återgick till arbete i slutet av april, stannade logistikerna kvar på Karolinska.

– Det finns inget slutdatum. Vi är fullt dedikerade på att hjälpa till fullt ut så länge som det behövs, säger Tobias Rydin.

Däremot är ingen av dem intresserade att stanna för gott:

– Nja, jag tror inte jag kommer att byta jobb. Jag är nog lite för rastlös och tror jag skulle få problem med tempot, säger Tobias Rydin.

Fotnot: Sedan artikeln skrevs har Scania flaggat för omfattande personalnedskärningar. Enligt Tobias Rydin kommer logistikernas åtagande på Karolinska inte att påverkas av de planerade neddragningarna i Södertälje utan kommer att fullföljas helt enligt plan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK