Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det våras för golfklubbarna

En bransch som än så länge går bra, coronatider till trots, är golfklubbarna. Tack vare gynnsamt väder och en stor efterfrågan öppnar många av landets 454 golfklubbar tidigare än vanligt.
Johanna Rovira Publicerad
 Jonas Ekströmer/TT
Även till Golfcenter i Danderyd hade många golfare sökt sig under söndagen. Jonas Ekströmer/TT

– Det finns ett väldigt stort intresse att komma ut och spela golf. Det finns ju inte mycket annat att göra i dessa dagar, säger Helén Arnoldson, klubbchef på Hooks golfklubb i Småland.

Normalt öppnar Hooks golfklubb sina banor runt den 7 april, men i år har flertalet klubbar i Småland redan startat golfsäsongen. Den milda vintern i kombination med att golfen är en motionsform som beskrivits som tämligen coronakompatibel, är orsaken till att säsongsanställda redan är på plats på de småländska golfbanorna.

– Sedan får vi väl se lite grann hur det tar vägen, säger Helén Arnoldson.

GolfUppsala AB ligger man lite efter Smålandsklubbarna, men planerar att öppna alla banor nästa helg, två veckor tidigare än vanligt. Rangen och en niohålsbana har redan öppnats för hugade golfare.

– Det är full fart och helt galet, säger Fredrik Almskoug, golftränare på GolfUppsala.

– Det ser bra ut just för golfens del, men sedan har vi butiker och restaurang, och de delarna kommer att ta stryk på grund av restriktionerna.

Tävlingar och företagsgolf kommer också att tappa en del, dels för att företagen går sämre, men också på grund av förbudet mot folksamlingar på över 50 personer, tippar Fredrik Almskoug. Detta kommer på kort sikt inte att påverka antalet säsongsanställningar.

– Våra säsongsanställda är på gång och eventuellt får vi omfördela resurser i första hand.

Trots att golf är en tämligen smittsäker motionsform, där social distansering ligger i sportens natur, har klubbarna tänkt igenom hur de kan göra för att förhindra smitta och köbildning. Bland annat möblerar man om serveringar, satsar på uteserveringar och lägger även andra aktiviteter utomhus.

Läs mer: Krisande företag lånar ut personal

– Häromdagen hade vi utprovning av klubbkläder utomhus. Sedan följer vi svenska golfförbundets rekommendationer om att flaggan ska vara kvar i koppen till exempel, säger Helén Arnoldson på Hooks.

– Golfare har ju alltid handske på sig, så man kan antingen använda handskhanden för att kratta bunkern eller så låter man bli och krattar med fötterna i stället, säger Fredrik Almskoug.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.