Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det våras för golfklubbarna

En bransch som än så länge går bra, coronatider till trots, är golfklubbarna. Tack vare gynnsamt väder och en stor efterfrågan öppnar många av landets 454 golfklubbar tidigare än vanligt.
Johanna Rovira Publicerad
 Jonas Ekströmer/TT
Även till Golfcenter i Danderyd hade många golfare sökt sig under söndagen. Jonas Ekströmer/TT

– Det finns ett väldigt stort intresse att komma ut och spela golf. Det finns ju inte mycket annat att göra i dessa dagar, säger Helén Arnoldson, klubbchef på Hooks golfklubb i Småland.

Normalt öppnar Hooks golfklubb sina banor runt den 7 april, men i år har flertalet klubbar i Småland redan startat golfsäsongen. Den milda vintern i kombination med att golfen är en motionsform som beskrivits som tämligen coronakompatibel, är orsaken till att säsongsanställda redan är på plats på de småländska golfbanorna.

– Sedan får vi väl se lite grann hur det tar vägen, säger Helén Arnoldson.

På GolfUppsala AB ligger man lite efter Smålandsklubbarna, men planerar att öppna alla banor nästa helg, två veckor tidigare än vanligt. Rangen och en niohålsbana har redan öppnats för hugade golfare.

– Det är full fart och helt galet, säger Fredrik Almskoug, golftränare på GolfUppsala.

– Det ser bra ut just för golfens del, men sedan har vi butiker och restaurang, och de delarna kommer att ta stryk på grund av restriktionerna.

Tävlingar och företagsgolf kommer också att tappa en del, dels för att företagen går sämre, men också på grund av förbudet mot folksamlingar på över 50 personer, tippar Fredrik Almskoug. Detta kommer på kort sikt inte att påverka antalet säsongsanställningar.

– Våra säsongsanställda är på gång och eventuellt får vi omfördela resurser i första hand.

Trots att golf är en tämligen smittsäker motionsform, där social distansering ligger i sportens natur, har klubbarna tänkt igenom hur de kan göra för att förhindra smitta och köbildning. Bland annat möblerar man om serveringar, satsar på uteserveringar och lägger även andra aktiviteter utomhus.

Läs mer: Krisande företag lånar ut personal

– Häromdagen hade vi utprovning av klubbkläder utomhus. Sedan följer vi svenska golfförbundets rekommendationer om att flaggan ska vara kvar i koppen till exempel, säger Helén Arnoldson på Hooks.

– Golfare har ju alltid handske på sig, så man kan antingen använda handskhanden för att kratta bunkern eller så låter man bli och krattar med fötterna i stället, säger Fredrik Almskoug.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok