Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassan har blivit statens kassako

Högre avgifter än utgifter. De senaste tio åren har a-kassan varit en riktig kassako för staten. Men mycket av pengarna som betalas in går inte till ersättning till de arbetslösa. Därför borde avgifterna sänkas eller taket i a-kassan höjas, anser flera experter.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad 25 mars 2020, kl 11:53
En stor del av pengarna som betalas in till a-kassan går inte till ersättning till de arbetslösa. Illustration: Linnea Blixt

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

A-kassan finansieras dels genom den avgift du betalar varje månad, dels genom en del av arbetsgivaravgiften. Delen kallas arbetsmarknadsavgift och har de senaste åren legat på 2,64 procent. Din arbetsgivare betalar alltså 2,64 procent av din lön till staten för att du ska ha ett ekonomiskt skydd om du blir arbetslös.

Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger 

Men bortsett från krisåret 2009 har staten tagit in betydligt mer i avgifter än den haft i utgifter, enligt en uträkning som tjänstemannaorganisationen TCO gjort. 2010 var exempelvis överskottet 22,9 miljarder kronor, åren därpå runt 10 miljarder per år. De senaste åren har överskotten legat på runt 20 miljarder kronor per år. Pengarna används alltså inte till det de var avsedda för utan hamnar i statskassan. För perioden 2007-2018 handlar det om 166 miljarder som politikerna använt till annat.

Mats Essemyr är utredare och a-kasseexpert på TCO. Han anser att överfinansieringen är upprörande.

– Statsmakten tar in pengarna och de går rakt in i statskassan. Det var inte tanken från början. Tanken var att arbetslösheten skulle finansieras med pengarna, säger Mats Essemyr.

Markus Sjöstedt är förbundsjurist på Unionen. Han tycker att överfinansieringen är ett starkt argument för att förbättra a-kassan.

– Alla ska få den försäkring de betalar för. Försäkringstagarna har betalat i en omfattning som borde räcka till ett bättre skydd. Men i stället har de arbetslösas pengar använts till annat. Det gör att fackens medlemmar behöver betala en gång till för att få ett rimligt skydd. De ska inte behöva betala två gånger för samma sak. Så kan vi inte ha det, säger han.

Statsmakten tar in pengarna rakt in i statskassan

Skillnaden mellan en skatt och en avgift är att den förstnämnda betalar man utan tydligt krav på motprestation. En avgift betalar man för att få något tillbaka. När avgiften är högre än det man får tillbaka blir den i praktiken en skatt. Men att kalla skatter för avgifter är inte särskilt klokt, enligt Katarina Fast Lappalainen, universitetslektor på Stockholms universitet och expert på konstitutionell rätt.

– Det framstår som mindre lämpligt att kalla arbetsmarknadsavgiften för en avgift om en stor del av den går rätt in i statskassan. Det är viktigt med legitimitet och förtroende för skattesystemet för människors vilja att betala skatt. Då kan man argumentera för att avgifterna i möjligaste mån bör gå till att finansiera det de är avsedda att finansiera, säger hon.

Även Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus vid Stockholms universitet, anser att det är fel att kalla avgiften för en avgift. Däremot anser han att staten behöver pengarna.

– Skattenivån behöver enligt min mening vara högre än den är i dag, med tanke på utmaningarna inom exempelvis skola och sjukvård och en åldrande befolkning. Så statskassan behöver nog den överfinansiering som finns för a-kassan. Sedan kan man ju tycka att det inte är så transparent att ta in högre avgifter för arbetslösheten än man behöver och sedan använda pengarna till annat. 

Om a-kassan är överfinansierad uppkommer diskussionen om vad pengarna borde gå till. TCO och Unionen anser att de kan användas till att höja taket i a-kassan eller låta pengarna stå kvar som löneutrymme.

– Det här är egentligen löneutrymme i så måtto att om vi inte en gång hade bestämt att vi skulle ha försäkringen, hade facken sagt att vi ska ha de här pengarna. Så att våra medlemmar kan ta en egen försäkring, säger Mats Essemyr.

Arbetsgivarna anser i stället att arbetsgivaravgiften borde sänkas.

– Socialförsäkringen som helhet är överfinansierad. Arbetsgivaravgifterna bör sänkas och återbördas till företagen som pengarna ju tillhör. De bör inte gå till att höja taket i a-kassan eller någon annan del av socialförsäkringen, säger Erik Ageberg, näringspolitisk chef på Företagarna.

Han får medhåll av Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

– Om a-kassan är överfinansierad anser vi att det är läge att prioritera sänkta arbetsgivaravgifter innan takhöjningar kommer på tal. De svenska arbetsgivaravgifterna är högst i Europa och innebär en konkurrensnackdel för företagen. Främst för tjänstesektorn som är arbetskraftsintensiv, säger han.

SÅ FINANSIERAS A-KASSAN

  • Pengarna till a-kassan kommer från tre håll: medlemmarnas avgifter, arbetsmarknadsavgiften (en del av arbetsgivaravgiften) och egenavgifter (de avgifter företagare betalar för att få ett socialt skyddsnät).
  • Vad arbetsmarknadsavgiften ska användas till regleras i Lag om fördelning av socialavgifter. Där står att avgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, kostnader enligt lönegarantilagen och statliga ålderspensionsavgifter som betalas på ovanstående ersättningar.
  • Storleken på arbetsmarknadsavgiften bestäms av en prognos som görs av Finansdepartementet.
  • De senaste nio åren har statens inkomster från avgifterna varit betydligt större än utgifterna. Trots det får bara en av tio tjänstemän 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet.

Fotnot: Enligt finansdepartementets beräkningskonvention för 2020 består arbetsgivaravgiften av sex delavgifter. En av dem är arbetsmarknadsavgiften. Delavgiftens storlek bestäms genom en så kallad kalibrering där nivån sätts för att motsvara prognosen för de utgifter som avgiften ska finansiera. Arbetsmarknadsavgiften 2019 uppgick till 2,64 procent.

A-kassa

Fyra månaders väntan på pengar från Unionens a-kassa

Stefan Eriksson från Borlänge och Maria Thorstensson från Göteborg har båda väntat i flera månader på pengar från Unionens a-kassa.
Lina Björk Publicerad 25 april 2024, kl 10:26
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Unionens a-kassa har haft långa handläggningstider under hela förra året. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader på pengar. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

De ringer och kopplas bort. De ringer igen och kopplas bort. 
Så beskriver medlemmar i Unionens a-kassa gången när de försöker få tag på sin handläggare för att få reda på när ersättning kan betalas ut. 

Maria Thorstensson skickade in sina papper till Unionens a-kassa i början av januari. På inloggat läge stod det att ärendet var ”under handläggning” men sedan hände ingenting. 

 – Jag blev skogstokig. Det gick inte att komma fram och när någon svarade bollades jag runt mellan olika personer. De beklagade bara att handläggningstiderna var långa, säger hon. 

Unionens a-kassa har dragits med långa handläggningstider under större delen av förra året. Till jul såg det bättre ut, men nu får den som väntar på ersättning ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Det är längst av alla landets a-kassor. Och många medlemmar har väntat betydligt längre än så. 

– Det är ett helvete och en stress. Jag har maxat mina kreditkort och hade det inte löst sig så hade jag behövt låna pengar av vänner och bekanta. Men jag tänker på dem som står själva, hur går det för dem?
 

Unionens a-kassa JO-anmäld

Maria Thorstensson fick till slut besked efter 13 veckors väntan. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader. Han skickade in sitt arbetsgivarintyg i slutet av december, innan julledigheten. Hans arbetsgivare ansåg att det var bättre så att Stefan skulle slippa vänta på a-kassa. Även hans ärende fick titeln ”under handläggning” på myndighetens hemsida och på mejl svarade a-kassan att inget fanns att komplettera. Men sedan hände ingenting. 

Stefan Eriksson

– När jag sedan ringde och undrade vad som händer sa de att jag inte hade skickat in något arbetsgivarintyg. När jag påtalade att jag gjort det berättade de att man inte fick ställa ut det i förtid. De hade de ju kunnat säga direkt, säger han. 

Efter det fick Stefan Eriksson svårt att få tag på sin handläggare. Han fortsatte att ringa till växeln och hamnade i kö. Han har nu valt att anmäla Unionens a-kassa till Justitieombudsmannen. 

Efter att han blev uppsagd från sitt jobb har han sex månaders uppsägningslön. Det räcker en bit, men inte hur länge som helst. 

– Jag räknade med att klara mig till april, men sedan var det stopp. Att vänta fyra månader och med det besvär som a-kassan orsakat. Det är oacceptabelt, säger Stefan Eriksson. 

Hur ser förtroendet för Unionens a-kassa ut?

– Förtroendet är noll. Jag förstår inte att man kan behandla människor på det här sättet. 

Harald Peterson
Foto: Mattias Lindbäck

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har man aktivt arbetat med att få ned handläggningstiderna. Bland annat genom att anställa fler handläggare. 

– Vi får successivt in fler medarbetare som har utbildats och förstärker verksamheten. Vi har en utbildning på gång i Malmö och på vårt nya kontor i Örebro för medarbetare som började i mars. Så vi går mot en stabilare bemanning på sikt, säger han. 

 

Svårt få kontakt med Unionens a-kassa

För att frigöra tid för handläggningen av ärenden har Unionens a-kassa begränsat telefontiden till en timme om förmiddagen, för att nå sin utredare. Det har gjort det svårt att komma fram då många ringer samtidigt. 

–  Vi är medvetna om att det är köer i telefonväxeln. Vi har telefontid utöver det, där vi har externt stöd för att öka tillgängligheten. Sedan finns alltid möjligheten att skriva till oss i en inloggad miljö. Vi har också en chat som är bemannad under stora delar av dagen, säger Harald Peterson.  

Unionens a-kassa har ett pågående tillsynsärende hos Inspektionens för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) på grund av de långa handläggningstiderna.