Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så stöttar du en orolig kollega

De flesta anställda känner någon form av oro kring effekterna av coronaviruset. Men det finns saker vi kan göra för att stötta varandra. Både som kollega och chef.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Många känner oro över coronasmittan. Aleksandr/Colourbox

Enligt en färsk Nouvusundersökning känner varannan person i Sverige oro kring coronavirusets spridning. Att känna ängslan är naturligt då kroppen på något sätt måste signalera fara inför ett hot. Men vi hanterar alla känslan på olika sätt och ibland kan den spilla över på både andra människor och på vårt arbete.

– Vi befinner oss i en turbulent tid och utvecklingen är oviss. Många har fått lägga om sina liv drastiskt bara de senaste veckorna. Det är naturligt att man oroar sig och vill diskutera det med andra. Man behöver ha förståelse för att den här oron finns. Samtidigt får den inte ta över livet och arbetet alldeles, säger psykologen Siri Helle.

Det finns dock sätt att hantera oron på, både för chef och kollegor. För arbetskamrater kan det handla om att visa medmänskligt stöd, lyssna om någon behöver det och visa lite extra tålamod när kollegan gör något för första gången, till exempel krånglar med tekniken på videomöten. Det är också viktigt att ha trevligt ihop och försöka prata om andra saker än covid-19. För chefen handlar det mycket om kommunikation.

– I stressiga och osäkra perioder är det extra viktigt med tydlighet. Hur ser läget ut, vilka åtgärder vidtas och vad gäller nu för medarbetarna? Eftersom läget förändras snabbt så krävs regelbundna uppdateringar. Man kan vara öppen med att man inte har alla svaren, men att det är så här vi förhåller oss nu. Fråga regelbundet vilka behov medarbetarna har, både av information och hjälpmedel.

Mycket av oron handlar också om att själv bli sjuk eller att smitta någon närstående som befinner sig i en riskgrupp. Det kan bidra till misstänksamhet och distanstagande, något som är förödande både för arbetsgruppen och produktiviteten.

– Det bästa sättet är som vanligt att inte prata om personer, utan att prata med dem. Misstänker du att någon är sjuk på jobbet, ta upp det så snart som möjligt. “Jag hörde att du nös. Är du okej?”. Genom att uttrycka omtanke kan det kännas mindre laddat att påtala saken. Om du av någon anledning inte vill eller vågar, be chefen göra det.

Vid hemmajobb är det så klart svårare att hålla koll på hur de anställda mår. Försök att som kollega eller chef ha regelbundna avstämningar både för att passa på att fråga hur läget är, men också se till att man jobbar med rätt saker. Dela med dig av funderingar och farhågor, då blir det lättare för andra att visa sig sårbara.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

– Att jobba hemifrån kan bli både ensamt och långtråkigt, alternativt väldigt stressande för den som har en krävande hemsituation. Erbjud en paus i form av ett telefonsamtal eller gemensam kaffepaus över videolänk.

Om du själv inte känner någon oro, men påverkas av att andra i arbetsgruppen spiller över sina farhågor på kollegorna stavas lösningen tålamod och fakta.

– Ibland kan det bli ett problem i arbetsgruppen att någon är väldigt orolig och trissar upp andra på ett sätt som inte blir hjälpsamt för någon. Då kan det vara bra att erbjuda en motvikt. Att exempelvis hänvisa till fakta och förklara varför du inte är så orolig själv. Även om den andra inte slutar oroa sig, så kan det vara lugnande för resten av gruppen, säger Siri Helle.

Så mildrar du coronaoron

Som kollega:

  • Visa förståelse för att andra kanske känner mer oro än du. 
  • Lyssna om någon behöver det och visa tålamod.
  • Försök att ha trevligt ihop och prata om andra saker än coronaviruset.
  • Om du är orolig för att en kollega kommer sjuk till jobbet, prata med hen och inte om hen.
  • Erbjud lite motviktsfakta till kollegan som är väldigt orolig.

Som chef:

  • Ha regelbundna avstämningar med medarbetarna för att kolla hur de mår och vilka behov som finns.
  • Var tydlig med vad som gäller just nu i form av åtgärder, men var ärlig om du inte har alla svar.
  • Lyssna och ge stöd åt de medarbetare som har behov av det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.