Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Bökigt att jobba när barnen är hemma

Riksdagen har nu gett regeringen möjlighet att stänga skolorna. Om stängningen blir verklighet försvinner en stor del av arbetskraften. Och redan nu kämpar många föräldrar med att hinna med sina jobb.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Om förskolor och skolor stänger kommer det bli svårt för många föräldrar att jobba heltid hemifrån. Colourbox

Debatten om huruvida Sverige bör stänga alla skolor har varit intensiv. Förespråkarna anser att det kan minska smittspridningen. Motståndarna hävdar att en stängning har liten effekt på coronasmittan och att barnens föräldrar behövs på sina arbeten. Under torsdagen röstade en enhällig riksdag igenom en lagändring som ger regeringen egen makt att stänga för- och grundskolor. Mycket tyder dock på att barn till föräldrar i vissa yrken även fortsättningsvis erbjuds barnomsorg.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab

Men redan nu måste många föräldrar dela uppmärksamheten mellan jobbdatorn och barnen, särskilt i Stockholmsregionen där alla som kan uppmanas att arbeta hemifrån. Samtidigt är fler barn än vanligt hemma från skola och förskola med lindriga förkylningssymptom. I många familjer innebär det att både barn och föräldrar är hemma och försöker få något vettigt gjort.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Ett av många företag med tillfälliga hemmajobbare är Tele 2. Enligt HR-chefen Karin Svensson är deras anställda vana vid att jobba digitalt och att inte ha fasta kontorsplatser. Det innebär i sin tur att omställningen inte är så stor.

– Våra medarbetare är vana användare av till exempel Teams, Skype och SharePoint, vilket givetvis underlättar. Nu har vi säkerställt att de system vi använder har ytterligare kapacitet för att kunna hantera medarbetare som sitter uppkopplade på olika nätverk.

Hon säger också att Tele 2 har en viktig samhällsfunktion och att det därför är viktigt att företaget kan fortsätta att leverera hög kvalitet.

– Men i den här speciella situationen är det också viktigt att vi som arbetsgivare är lyhörda för hur den enskilde medarbetaren påverkas och anpassar oss efter våra medarbetares individuella förutsättningar.

Wikimedia Foundation, som driver sajten Wikipedia, har arbetsgivaren bestämt att 20 timmar i veckan är rimlig arbetstid under coronakrisen. Företaget har anställda över hela världen, bland annat i länder där skolorna har stängt.

– I fredags fick vi ett brev från högsta ledningen med besked om att vi tills vidare inte behöver arbeta mer än 20 timmar i veckan. Vi får jobba mer om vi vill, men ingen förväntar sig det, säger Peter Hedenskog, som ser till att sajten fungerar.

Hans upplevelse är att arbetstidsförkortningen verkligen är en förkortning – inte bara något som låter bra i teorin.

– Samtliga chefer har gått ut med att det verkligen är 20 timmar i veckan som gäller, att det är den nya normen. Och vi får fördela timmarna hur vi vill under veckan.  

Peter Hedenskog arbetar hemifrån även när det inte är coronatider och tycker att det fungerar bra.

– Det beror på att jag har fullt förtroende från mina chefer. På tidigare arbetsplatser har jag haft en del chefer med starkt kontrollbehov och då har det inte fungerat lika bra. Det är skönt att känna att cheferna litar på en. Men det är svårare att jobba samtidigt som barnen är hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.