Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

9 av 10 förlorare utan facket

Större inkomstklyftor och mindre pengar för alla utom de absolut rikaste. Så skulle Sverige se ut utan facket, enligt en rapport från Futurion. Om arbetslösheten skulle vara större eller inte, rådde det dock delade meningar om i den debatt som hölls när rapporten presenterades.
Johanna Rovira Publicerad
Janerik Henriksson/TT, Colourbox
De flesta skulle förlora på en värld utan facket. Janerik Henriksson/TT, Colourbox

Tänk dig ett parallellt universum, i mångt och mycket identiskt med vårt eget, men där facket aldrig existerat. Futurion, som är TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv, gav ett analysföretag i uppdrag att ta reda på hur Sverige skulle sett ut utan facket.

– Det är svårt att hitta robusta belägg för att den fackliga styrkan skulle påverka produktiviteten, menar Tore Englén, rapportförfattare på konsultföretaget WSP Advisory, som genom att gräva djupt i den empiriska litteraturen på området tagit fram ett facklöst scenario. 

– Däremot skulle ett svagare fack få genomgripande fördelningseffekter. 

I det helt facklösa scenariot skulle 90 procent av löntagarna ha en minskad ekonomisk standard. Översatt till kronor rör det sig för en genomsnittlig löntagare om ett inkomstbortfall årligen på 50 000-60 000 kronor.

Den procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna kan däremot räkna med en inkomstökning med närmare en halv miljon per år i ett Sverige utan fackförbund.

I den facklösa alternativa verkligheten kan man också se en positiv effekt på sysselsättningen och BNP.

– Det synes vara så att starkt fack också är synonymt med en något högre arbetslöshet. Driver man upp lönerna och har fri lönebildning får man negativa effekter, men ju högre grad av samordning i lönebildning desto lägre kan man nog förvänta sig att den negativa effekten på sysselsättningen är, sade Tore Englén.

Therese Svanström, ordförande på TCO, hajade till av slutsatsen om arbetslösheten och menade att det finns andra fakta vad gäller sysselsättningen som visar på motsatsen.

– Vi har i Sverige, med lång erfarenhet av bra kollektivavtalsarbete, sett en låg arbetslöshetsutveckling. Bra kollektivavtalsarbete handlar om att ta ett gemensamt ansvar för lönebildningen, vilket gynnar sysselsättningen, sade Therese Svanström, som tillsammans med Gulan Avci, liberal riksdagsledamot och Carl Melin, forskningsledare på Futurion, diskuterade det fiktiva facklösa scenariot.

– Storleken på den fackliga verksamhetens värde när det gäller exempelvis löneandelarna, är väldigt intressant. 50-60 000 rör sig om mycket pengar för en medelinkomsttagare, och de siffrorna sätter ett tydligt värde på vikten av ett gott fackligt arbete, sade Therese Svanström. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.