Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

9 av 10 förlorare utan facket

Större inkomstklyftor och mindre pengar för alla utom de absolut rikaste. Så skulle Sverige se ut utan facket, enligt en rapport från Futurion. Om arbetslösheten skulle vara större eller inte, rådde det dock delade meningar om i den debatt som hölls när rapporten presenterades.
Johanna Rovira Publicerad
Janerik Henriksson/TT, Colourbox
De flesta skulle förlora på en värld utan facket. Janerik Henriksson/TT, Colourbox

Tänk dig ett parallellt universum, i mångt och mycket identiskt med vårt eget, men där facket aldrig existerat. Futurion, som är TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv, gav ett analysföretag i uppdrag att ta reda på hur Sverige skulle sett ut utan facket.

– Det är svårt att hitta robusta belägg för att den fackliga styrkan skulle påverka produktiviteten, menar Tore Englén, rapportförfattare på konsultföretaget WSP Advisory, som genom att gräva djupt i den empiriska litteraturen på området tagit fram ett facklöst scenario. 

– Däremot skulle ett svagare fack få genomgripande fördelningseffekter. 

I det helt facklösa scenariot skulle 90 procent av löntagarna ha en minskad ekonomisk standard. Översatt till kronor rör det sig för en genomsnittlig löntagare om ett inkomstbortfall årligen på 50 000-60 000 kronor.

Den procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna kan däremot räkna med en inkomstökning med närmare en halv miljon per år i ett Sverige utan fackförbund.

I den facklösa alternativa verkligheten kan man också se en positiv effekt på sysselsättningen och BNP.

– Det synes vara så att starkt fack också är synonymt med en något högre arbetslöshet. Driver man upp lönerna och har fri lönebildning får man negativa effekter, men ju högre grad av samordning i lönebildning desto lägre kan man nog förvänta sig att den negativa effekten på sysselsättningen är, sade Tore Englén.

Therese Svanström, ordförande på TCO, hajade till av slutsatsen om arbetslösheten och menade att det finns andra fakta vad gäller sysselsättningen som visar på motsatsen.

– Vi har i Sverige, med lång erfarenhet av bra kollektivavtalsarbete, sett en låg arbetslöshetsutveckling. Bra kollektivavtalsarbete handlar om att ta ett gemensamt ansvar för lönebildningen, vilket gynnar sysselsättningen, sade Therese Svanström, som tillsammans med Gulan Avci, liberal riksdagsledamot och Carl Melin, forskningsledare på Futurion, diskuterade det fiktiva facklösa scenariot.

– Storleken på den fackliga verksamhetens värde när det gäller exempelvis löneandelarna, är väldigt intressant. 50-60 000 rör sig om mycket pengar för en medelinkomsttagare, och de siffrorna sätter ett tydligt värde på vikten av ett gott fackligt arbete, sade Therese Svanström. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.