Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du att smitta kollegorna

Sitt inte och snora och snörvla på jobbet! Du smittar andra. Sex av tio går tillbaka till arbetet alldeles för tidigt och fastän de inte är helt kuranta, visar en ny undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
 Aleksandr/Colurbox
Tänk på dina kollegor, håll dig hemma så länge du är sjuk. Aleksandr/Colurbox

Även om vi håller tummarna för att coronaviruset aldrig kommer hit, finns det andra sjukdomar som redan nu härjar på våra arbetsplatser. Kontorslandskapen är en grogrund för allehanda otäcka virus, i synnerhet på så kallade aktivitetsbaserade kontor där man inte vet vilka partiklar kollegorna lämnat efter sig på tangentbord och musmattor.

För att inte tala om kollektivtrafiken som är en veritabel utopi för förkylningsvirus och andra smittor.  

Läs mer: Varning för vidriga virus 

Enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av ett apotek, så trotsar 60 procent av alla snörvlande och virusinfekterade rådet att stanna hemma tills de är helt friska. Detta trots att mer än hälften av de som svarade i undersökningen erkänner att de stört sig på sina kollegor som kommit sjuka till jobbet, enligt tidningen Arbetsliv.

Så länge man behöver äta huvudvärkstabletter för att stå upprätt och snorta näsdroppar för att kunna andas, bör man hålla sig borta från arbetsplatsen. Har du kollegor med nedsatt immunförsvar är det extra viktigt att visa hänsyn och stanna hemma tills du är helt symptomfri.

Men det kan också vara bra att känna till att alla som nyser och hostar inte nödvändigtvis smittar. Den milda vintern har exempelvis medfört att pollenallergiker har fått det tufft redan, så ge ingen onda ögat bara för att de nyser.

Så länge de nyser i armvecket vill säga.

Läs mer: Så orkar du jobba under pollensäsongen

Undvik att smitta andra:

  • Stanna hemma tills du är frisk.
  • Jobba hemifrån om du har möjlighet.
  • Nys och hosta i armvecket.
  • Tvätta händerna länge med tvål – lika länge som det tar att sjunga Blinka lilla stjärna.
  • Sprita händerna.
  • Pilla inte i ögonen och självfallet inte i mun och näsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.