Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta av stämningarna handlar om att man inte fått ut rätt lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.
Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket och att antalet medlemmar som vet sina rättigheter ökat. De senaste åren har trenden vänt, färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat.
– Det har flera orsaker. Framför allt är det många ärenden som löser sig längs vägen, på förhandlingsbordet. Det har också varit högkonjunktur och ju bättre ekonomi, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Antalet tvister som rör arbetsbristuppsägningar minskar då normalt och även antalet konkurser. Det torde även i andra tvistetyper vara lättare att komma överens och hitta lösningar i goda tider, säger Malin Wulkan, tf chefsjurist på Unionen.
Läs mer: Två miljoner till Unionens medlemmar
En tidigare förklaring på det minskade antalet stämningar har varit den regel som kom för några år sedan, som innebar att man som medlem endast hade rätt till förhandlings- och rättshjälp vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att man gått med i facket. Men de reglerna är väl förankrade nu och bör inte ha påverkat siffrorna i så stor utsträckning.
– Det handlade nog mer om en övergångsperiod, men jag tror inte att det har så stor betydelse som orsak till 2019 års antal stämningar, säger Malin Wulkan.
Under 2019 lämnade Unionen in 87 stämningar. Tittar man på vad det är för typ av ärenden som Unionen får in är det fortsatt en mix av lönefordringar, anställningsskyddsfrågor, tolkning av kollektivavtal och brott mot mbl, medbestämmandelagen. Men 2019 var det framför allt två saker som stack ut: något fler avsked och fler företagsrekonstruktioner.
– Konjunkturen börjar svikta, vilket kan vara en orsak. Tidigare har vi sett stora rekonstruktioner som Saab och Stampen, men nu är det även mindre företag som ansöker om det. Det råder en del oklarheter kring regelverket kring rekonstruktioner och vi kommer troligen att få se avgöranden i högre instans framöver, säger Malin Wulkan.
Att juridiska sektionen på Unionen stämmer färre företag än tidigare år betyder inte att förhandlingarna har blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol, vilket kräver både tid och ork.
– Visst är den bästa lösningen att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sedan är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
