Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämde färre företag 2019

Fler ärenden kom in till Unionens jurister 2019, men färre arbetsgivare blev stämda. En trolig orsak är att fler tvister löser sig på förhandlingsbordet.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Unionen lämnade in 87 stämningar under 2019. Claudio Bresciani/TT

Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta av stämningarna handlar om att man inte fått ut rätt lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.

Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket och att antalet medlemmar som vet sina rättigheter ökat. De senaste åren har trenden vänt, färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat.

– Det har flera orsaker. Framför allt är det många ärenden som löser sig längs vägen, på förhandlingsbordet. Det har också varit högkonjunktur och ju bättre ekonomi, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Antalet tvister som rör arbetsbristuppsägningar minskar då normalt och även antalet konkurser. Det torde även i andra tvistetyper vara lättare att komma överens och hitta lösningar i goda tider, säger Malin Wulkan, tf chefsjurist på Unionen.

Läs mer: Två miljoner till Unionens medlemmar

En tidigare förklaring på det minskade antalet stämningar har varit den regel som kom för några år sedan, som innebar att man som medlem endast hade rätt till förhandlings- och rättshjälp vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att man gått med i facket. Men de reglerna är väl förankrade nu och bör inte ha påverkat siffrorna i så stor utsträckning.

– Det handlade nog mer om en övergångsperiod, men jag tror inte att det har så stor betydelse som orsak till 2019 års antal stämningar, säger Malin Wulkan.

Under 2019 lämnade Unionen in 87 stämningar. Tittar man på vad det är för typ av ärenden som Unionen får in är det fortsatt en mix av lönefordringar, anställningsskyddsfrågor, tolkning av kollektivavtal och brott mot mbl, medbestämmandelagen. Men 2019 var det framför allt två saker som stack ut: något fler avsked och fler företagsrekonstruktioner.

– Konjunkturen börjar svikta, vilket kan vara en orsak. Tidigare har vi sett stora rekonstruktioner som Saab och Stampen, men nu är det även mindre företag som ansöker om det. Det råder en del oklarheter kring regelverket kring rekonstruktioner och vi kommer troligen att få se avgöranden i högre instans framöver, säger Malin Wulkan.

Att juridiska sektionen på Unionen stämmer färre företag än tidigare år betyder inte att förhandlingarna har blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol, vilket kräver både tid och ork.

– Visst är den bästa lösningen att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sedan är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."