Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du en mobilfri jul

En mobillåda är kanske en bra julklapp. Ännu bättre är en arbetsgivare som ser till att du får vara ledig när du ska vara ledig.
– Julledighet ska vara tid då den anställda kan koppla bort jobbkrav, säger Annica Hedbrant, på Unionen.
David Österberg Publicerad
Colourbox, Anders Wiklund/TT
Drömmer du om en av- och nedkopplad jul framför brasan? Colourbox, Anders Wiklund/TT

I dag, onsdag, presenterades årets julklapp av Handelns utredningsinstitut, HUI. Det blev en mobillåda. I den ska man lägga sin telefon ”under de tider på dagen man vill lägga ifrån sig mobilen för att i stället läsa en bok, sova eller umgås med familjen”, enligt HUI.

Men en låda hjälper knappast den som har en arbetsgivare som kräver ständig tillgänglighet. Då är risken stor att man tillbringar julen med Aladdinasken i ena handen och mobilen i den andra. Men så får det inte vara, enligt Annica Hedbrant, arbetsmiljöexpert på Unionen.

– Julledighet ska vara tid då den anställda kan koppla bort jobbkrav, återhämta sig från arbetet och fokusera på de relationer, aktiviteter och sammanhang som finns utanför jobbet, säger hon.

Ansvaret vilar arbetsgivaren som ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. I det ingår att se över arbetsbelastning och arbetstid.

– Ingen ska behöva känna att arbetsbördan måste hanteras under ledighet, för att den annars blir ohanterlig.

Läs mer: Nära hälften läser jobbmejl på ledig tid

Det är också viktigt att arbetsgivaren tydligt talar om för medarbetarna att ledighet innebär just ledighet. Om man upplever att man inte hinner med sitt arbete ska chefen hjälpa till att prioritera och sortera.

Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även i andra länder. I Frankrike finns därför sedan några år en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Och alla arbetsplatser med fler än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.

Läs mer: Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

På tyska Volkswagen finns ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och släpper fram det dagen därpå. Chefer på BMW får inte mejla anställda som slutat sin arbetsdag eller är lediga och på Daimler har man tagit det ett steg längre: den som har semester kan använda ett autosvar som talar om att man är ledig och att mejlet kommer att raderas.

Läs mer: Mobilen påverkar oss mer än vi tror

Så ger du dina anställda en fridfull jul

  • Organisera arbetet så att lediga medarbetare kan vara lediga på riktigt.
  • Kommunicera att ledighet betyder just ledighet.
  • Kom ihåg chefer och ledares återhämtning.

OCH DET KAN DU SOM ANSTÄLLD GÖRA

  • Se över dina arbetsuppgifter och kommunicera med din chef.
  • Ställ in autosvar och möjliga hänvisningar.
  • Sök tydlighet och stöd hos din chef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.