Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stordalen tar över Ving

Petter Stordalen. Så heter charterbolagets Vings nya ägare. Beskedet välkomnas av Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Petter Stordalen tillsamans med Magnus Wikner, koncernchef för Ving. Janerik Henriksson / TT

I september gick Thomas Cook-gruppen i konkurs efter att under lång tid ha pressats av dålig lönsamhet. Konsekvensen blev att den nordiska delen av resekoncernen, där Ving ingår tillsammans med researrangörerna Spies, Globetrotter och Tjäreborg, fick ställa in all flygtrafik. Men redan dagen därpå kunde trafiken återupptas.

Läs mer: Ving flyger igen

Sedan dess har det spekulerats om vem som skulle ta över den ännu lönsamma nordiska delen av Thomas Cook. Att det funnits ett tiotal spekulanter på att köpa verksamheten. Redan i våras lade det svensk-tyska riskkapitalbolaget Triton ett bud på det nordiska bolaget men budet avvisades den gången av Thomas Cook.

På en pressträff på Vings huvudkontor i Stockholm under onsdagen presenterades den nya ägaren – hotellmiljardären Petter Stordalen och möttes av stort jubel av personalen. Förutom Petter Stordalens Strawberry, går det svenska riskkapitalbolaget Altor och den brittiska förvärvsfonden TDR Capital in och tar över som ägare. Beskedet innebär att Ving för första gången på decennier får ett nordiskt majoritetsägande.

– Det är ett världsklassbolag, nummer ett i Norge och Sverige, säger Stordalen. Vi har både kompetens och de finansiella musklerna att Ving-gruppen ska kunna fortsätta att utvecklas, säger Peter Stordalen på pressträffen.

Flygbolaget kommer att byta namn till Sunclass Airlines. 

Lars Englund, klubbordförande för Vings och Thomas Cooks markpersonal, beskriver reaktionerna från personalen som enbart positiva.

– Det är klang och jubel. En stor dag, det känns fantastiskt. Peter Stordalen verkar ha en otrolig passion och vill verkligen det här. Han kan det här med turismen och hela branschen så vi tror att det här kommer att bli jättebra, säger han.

Tiden från konkursen fram till att affären presenterades under onsdagen har varit tuff men inte uppgiven, enligt Unionenklubben.

– Vi har knutit näven i fickan jobbat på som vanligt. Givetvis har alla gått och väntat på besked men vi har hela tiden vetat att det funnits flera spekulanter. Det vore konstigt om ingen ville köpa ett företag som flera år i rad tjänat närmare en och en halv miljard, säger Lars Englund.

Facket tror att ägarskiftet innebär att besluten kommer närmare verksamheten.

– Vi har ju haft brittiska ägare under lång tid och mycket har styrts därifrån. Nu tror jag vi kan ta egna beslut ur ett nordiskt perspektiv, det känns jättebra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.