Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tvist om restid ska räknas som arbetstid

Ska restid till dagens första kund räknas som arbetstid? Den frågan tas upp i Arbetsdomstolen i dag. Avgörandet kan få stor betydelse för Unionens medlemmar som inte utgår från en fast arbetsplats.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox.com
Nu ska det avgöras om restiden till och från jobbet ska räknas som arbetstid. Colourbox.com

Tvisten som nu är uppe i Arbetsdomstolen rör tre målare från Skåne. Svenska Målareförbundet stödjer sig på en EU-dom, det så kallade Tyco-målet, som slog fast att restid till första kund och hem från sista kund för dagen ska räknas som arbetstid. Enligt Arbetsgivarsidan, Måleriföretagen, har Tyco-domen dock ingen betydelse för svensk arbetsmarknad.

Frågan om restiden ska ersättas som arbetstid är principiellt viktig. Enligt Malin Wulkan, tillförordnad chefsjurist på Unionen, skulle Arbetsdomstolens dom kunna få betydelse för vissa av förbundets medlemmar – om domstolen väljer att gå på Målarnas linje.

– Grundfrågan är vad som egentligen räknas som arbetstid. Det kommer att bli mycket intressant att se vad Arbetsdomstolen kommer fram till. Det går i nuläget inte att svara säkert på vilken betydelse domen skulle få om målarna får rätt, säger hon.

– Vi kommer att få analysera AD:s bedömning av EU-rätten noga i så fall. I Tycodomen var det fråga om ganska speciella omständigheter och här skulle man i så fall få titta på de förutsättningar som Arbetsdomstolen bedömer vara viktiga.

Medlemsgrupper som kan beröras är till exempel säljare och servicetekniker, som precis som målarna, ofta utgår från hemmet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.