Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"Smärtan var outhärdlig"

Exakt 2.55 varje natt kom den näst intill outhärdliga huvudvärken. Just att den var så regelbunden fick Jenny Norén att misstänka att hon inte längre bara led av en svår huvudvärk. Men hon fick vänta länge på rätt hjälp.
– Hade jag inte haft min son så hade jag inte funnits i dag.
Anita Täpp Publicerad
Catharina Johnson
Jenny Norén tillsammans med hundarna Astor och Mumin. Foto: Catharina Johnson

Jenny Norén har haft regelbundna svåra migränanfall, med illamående och sängliggande till följd, så länge hon kan minnas. Men med rätt medicinering har hon ändå kunnat ha ett bra liv och även jobbat heltid som konsult på företaget WSP i Falun, där hon ansvarar för stora projekt för vägbyggen och leder projekt om trafiksäkerhet.

Men när hon fött sin son 2006 blev huvudvärken värre. Nu fick hon flera svåra anfall varje dag och det gjorde också mer ont än tidigare. Sedan hon diagnostiserats ha Hortons huvudvärk, som brukar beskrivas som den värsta sortens huvudvärk, och fått ny medicin blev smärtorna ändå så pass lindriga att hon kunde fortsätta jobba.

2013 försämrades dock läget radikalt då Jenny också fick en ny slags huvudvärk som kom punktligt 2.55 varje natt och sedan höll på i exakt en timme och sjutton minuter.

– Då gjorde det så fruktansvärt ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Därför var jag livrädd för de här anfallen. Och vågade inte heller somna på kvällarna.

När Jenny berättar om de följande åren, innan hon fick den hjälp hon behövde hösten 2015, beskriver hon sin tillvaro som ett inferno av värk, där hon ständigt möttes av okunskap och oförstående inom vården.

– Jag orkade ingenting. Hade ingen kraft någonstans. Jag fortsatte försöka hitta receptfria mediciner och laborerade genom att kombinera flera men kunde inte kontrollera huvudvärken som i stället bara blev värre. Till sist hade jag en nästintill outhärdlig huvudvärk i sjutton timmar varje dygn. Och vid anfallen på nätterna blev jag nästan medvetslös av smärtan och fick tvinga mig att fortsätta andas.

– Smärthantering var det enda som var kvar i mitt liv. Och till sist klarade jag inte av att jobba eller ens att ta hand om min son utan fick be hans pappa göra det och själv åka in akut till psyket.

Där sjukskrev överläkaren Jenny för utmattningsdepression. Ändå fortsatte hon kämpa för att få hjälp med sin svåra huvudvärk. Eftersom hon själv misstänkte att de nattliga anfallen kunde bero på något annat än Hortons, att det i hennes hjärna kunde finnas något annat som inte borde vara där, försökte hon länge få tid hos en neurolog. Men när hon väl fick träffa en sådan tog inte heller denne hennes oro på allvar.

– Han tyckte bara att jag skulle vända på kudden och somna om efter attackerna på natten.

– Det som räddade mig var att jag hade en hund som måste komma ut på en promenad varje dag. Det och min son. Hade jag inte haft honom så hade jag nog gjort slut på livet, säger Jenny.

Läs mer: Huvudvärk - misstrodd folksjukdom

På hösten 2015, när det nästan gått ett par år sedan den regelbundna nattliga huvudvärken börjat hemsöka Jenny, lyckades hon äntligen få träffa en neurolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den magnetröntgen som sedan gjordes visade att en stor tumör fanns i Jennys hjärna.

– Han förklarade att det var stor risk för att jag inte skulle överleva den operation som behövde göras, men att det ändå var det enda man kunde göra för mig. Och jag hade ju inget val. Så jag åkte hem och ordnade med min begravning, donation av mina organ och såg till att min son skulle få en god man om jag skulle dö till följd av operationen.

Men operationen gick alltså bra och till Jennys stora lycka har hon inte haft någon huvudvärk alls efter den.

– Eftersom det forskas alldeles för lite på det här området vet ingen varför det blev så. Men en teori är att tumören triggade igång Hortons.

Redan sex veckor efter operationen började Jenny arbetsträna på sin arbetsplats, som senare också utnämnts till Sveriges bästa huvudvärksarbetsplats av Huvudvärksförbundet.

– När man har haft ständig värk så länge som jag hade så drabbas man också av hjärntrötthet, vilket man inte kan medicinera bort. Därför behöver man under en längre tid ha stor förståelse från sin arbetsgivares sida. Och jag har haft en enorm stöttning på jobbet under hela sjukdomstiden, säger Jenny.

Läs mer: Migrän kostar samhället miljardbelopp

Ett exempel på det är när hon i ett tidigt skede av sin långa sjukskrivning fick trassel med Försäkringskassan som ville dra in hennes sjukpenning eftersom hon varit sjukskriven så länge att hon nu skulle ”prövas mot hela arbetsmarknaden” och söka andra arbeten. Därför behövde hon nu säga upp sig och anmäla sig hos arbetsförmedlingen i stället, tyckte Försäkringskassan.

Men när Jenny berättade om detta för sin chef förklarade han att företaget inte tänkte skriva på något uppsägningspapper av den här anledningen och att man var villig att få det rättsligt prövat om nödvändigt, eftersom både företaget och Jenny ville att hon skulle vara fortsatt anställd. Liksom att företaget ville ha ett fortsatt rehabiliteringsansvar för henne.

Det ledde till att Jenny överklagade Försäkringskassans beslut och sedan fick till ett möte där både hon, hennes chef, överläkaren som skrivit hennes sjukintyg och en handläggare på Försäkringskassan deltog. Varpå hon kunde fortsätta vara sjukskriven fram tills hon kunde börja jobba igen efter den lyckade operationen.

– Jag har heller aldrig blivit ifrågasatt av någon på jobbet och min arbetsgivare har visat en otrolig förståelse på en mängd andra sätt, som genom att göra anpassningar i min arbetsmiljö och erbjuda hjälp via företagshälsovården och en privat coach, så att jag fördelar min energi på ett bra sätt utifrån att jag varit borta så länge.

– Eftersom min arbetsgivare verkligen har ställt upp under de här tre åren så har jag kunnat göra som jag behöver och nu är jag tillbaka på 100 procent även om det på papperet är 80. Så har vi gjort för att det ska vara mer flexibelt, så att jag kan gå hem en dag när jag inte orkar mer och sedan jobba mer en annan dag i stället.

Även om hon gått miste om mycket till följd av de värsta sjukdomsåren, som att hon slutade med flera fritidsaktiviteter och förlorade många vänner, så kan hon nu ändå tycka att det också har lett till mycket positivt.

– Jag är glad varje morgon jag vaknar och inte har haft ett anfall. Sedan tänker jag också på allt gott som kommit ur den här perioden, som allt stöd jag fått. Och nu när jag mår så här jättebra så vill jag också dela med mig av det.

Ett sätt att göra det på är att hon sedan flera år varit administratör i en Facebookgrupp för människor som drabbats av Hortons huvudvärk och på så vis också fått många nya vänner som hon försöker hjälpa.

Det engagemanget har också lett till att hon för ett par år sedan blev vald till ordförande i Huvudvärksförbundet. Därmed har hon också blivit medveten om vilken ojämlik vård som erbjuds dem som drabbas av svår och regelbunden huvudvärk.

– Vilken hjälp man får beror mycket på hur mycket landstingspolitikerna i den egna regionen vet och förstår. Många tar inte det här på allvar och inser inte att det är en sjukdom utan tror bara att hälsoproblemet beror på dålig kost och sömn.

Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk

– Det gäller att orka strida för att få rätt diagnos och rätt behandling och medicin. Man måste vara envis som en blågris. Och en del kanske inte orkar kämpa på ensamma, men tillsammans är vi starkare än värken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.