Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Så fixar du ekonomin efter semestern
Har du unnat dig ordentligt under semestern? Kanske så mycket att du nu känner en stark oro för hur du ska klara alla utgifter framöver? Här är tipsen på hur du tar dig ur den ekonomiska knipan.
Det är lätt att ha de största spenderbyxorna på sig under semestern. Om man någon gång ska unna sig något extra är det väl ändå då, när det är ett helt år till nästa långledighet, kan man tänka.
Läs mer: Tydliga klasskillnader i semestervanor
Och då blir det också lätt så att man naggar ordentligt på sitt buffertsparande, eller i värsta fall bekostar hela semestern på kredit.
Men i eftertankens kranka blekhet kanske du ångrar att du spontant köpte den där alldeles för dyra utlandsresan. Eller gjorde något annat som grävde så djupa hål i din ekonomi att du nu ligger sömnlös och undrar hur dun ska klara alla utgifter framöver.
Känner du igen dig? Här får du handfasta råd om hur du reder upp ekonomin och slipper hamna i samma situation igen.
Få koll på läget
Om du har dragit på dig dyra krediter är det bra att försöka betala tillbaka dem så snabbt som möjligt, för att slippa onödiga kostnader.
– Om läget är värre, så att du inte kommer kunna betala av något på krediten, när du betalat annat som måste prioriteras högre, kan du försöka ta ett banklån för att lösa krediten i stället, så att du betalar en lägre ränta. Och om du förklarar att du har det särskilt tungt ekonomiskt just nu, så kanske banken också går med på att du får en betalningsfri månad, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.
Läs mer: Så överlever du oxveckorna
– Om du inte får ett banklån behöver du direkt kontakta kreditbolaget och berätta precis som det är, så att du inte bara slutar betala skulden och det leder till påminnelseavgifter, inkasso och i värsta fall kronofogden. Om du i stället hör av dig kan kreditbolaget eventuellt gå med på att du får skjuta fram förfallodatumet.
Ordna ett genomtänkt sparande
När du har fått ordning på ekonomin är det bra att börja sätta av pengar för nästa semester genom ett regelbundet sparande på ett särskilt konto. Bestäm vad som är rimligt att lägga på semestern och dela sedan upp det på tolv för att se vad du behöver spara per månad.
Läs mer: Lär dig spara till en buffert
– Även om man inte kan spara allt det så gör ändå ett regelbundet sparande med några hundralappar att det blir mindre kännbart när det är dags för nästa semester, säger Sharon Lavie.
Planera inför nästa års semester
När du, och din eventuella partner, har bestämt vad nästa semester får kosta är det snart också bra att börja planera vad pengarna ska gå till.
– Om det finns barn är det också bra att involvera dem i planeringen. När alla har fått en klar bild av vad man vill göra tillsammans är det också lättare att prioritera bort annat, så man slipper hamna i skuld igen, säger Sharon Lavie.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Konkurser – de fem största krascherna i Sverige
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Kreugerkraschen
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Northland Resources AB
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Saab Automobile
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Panaxia
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
IT-kraschen
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
