Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tydliga klasskillnader i semestervanor

Det finns tydliga skillnader i hur arbetare och tjänstemän semestrar. Tjänstemän har i betydligt högre utsträckning möjlighet att åka på resor eller tillbringa semestern i fritidshus eller husvagn. Och skillnaderna ökar.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Det är stora skillnader i semestervanorna mellan arbetare och tjänstemän. Jonas Ekströmer/TT

Yrke påverkar semestervanor. Det visar en rapport från LO. Förra året hade drygt en tredjedel av arbetarna varken gjort en resa eller semestrat i fritidshus eller husvagn. Bland tjänstemän var motsvarande andel 15 procent.

Den främsta anledningen till det är, enligt LO, olika ekonomiska förutsättningar för arbetare och tjänstemän: ”Man kan säkert ha en bra semester och fritid utan att den kostar mycket pengar, men förutom sol, bad och bibliotek är det inte många nöjen som är gratis”, skriver LO i rapporten.

Läs också: Välj rätt resmål och få valuta för pengarna

Av arbetarna hade hälften gjort en semesterresa på minst en vecka de senaste tolv månaderna, mot 71 procent av tjänstemännen. Skillnaden har dessutom ökat med tre procentenheter de senaste tio åren.

40 procent av arbetarna hade tillgång till fritidshus eller husvagn. Av tjänstemännen var motsvarande andel 56 procent. Även den skillnaden har ökat från 2008 till i dag – med sex procentenheter.

Det finns också skillnader inom grupperna. Minst möjligheter att åka på semester, campa eller äga fritidshus har lågutbildade arbetare. I gruppen ”ej facklärda arbetare” hade 36 procent varken åkt på semester eller haft tillgång till fritidshus eller husvagn. Av högre tjänstemän var motsvarande andel bara tio procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Snabbkurs i semesterlagen

Tanken med semester är att du ska koppla av jobbet och koppla ur hjärnan. Men innan du drar ur sladden kan det vara klokt att slänga ett öga på dina rättigheter, så du kan slöa i hängmattan i trygg förvissning om att inte bli snuvad på semesterlön.
Johanna Rovira Publicerad 31 juli 2026, kl 06:01
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

25 dagars semester

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester. Få av Unionens avtal ger extra semesterdagar. 

Extra ledighet kan kosta

Många anställda som har oreglerad arbetstid har fått extra semesterdagar som kompensation. Ställs du inför valet att byta bort din övertidsersättning mot en veckas extra semester så tänk på att det kan bli en olönsam affär om du jobbar över mycket.

 

Högre lön under semestern

Under semestern behåller du din lön plus semestertillägg, det kallas semesterlön. Semestertillägget är något högre om du har kollektivavtal. Hur hög din semesterlön är kan du räkna ut på unionen.se 

 

Obetald semester frivilligt

Arbetsgivaren kan bestämma när du ska ha semester, däremot aldrig tvinga dig att ta obetald semester.

 

Ha koll på ersättningen

Du har rätt att ta semester oavsett hur kort tid du har jobbat. Om du inte tar semester – se till att du får ut semesterersättning när du slutar. Semesterersättningen ingår aldrig i lönen. 

 

Semester med rörlig lön

Har du rörlig lön behöver du också hålla ett vakande öga på din semesterlön. Även den rörliga delen ska ligga till grund för semesterlönen.  

 

Förskottssemester en möjlighet

Även om du är nyanställd har du rätt till semester, men inte alltid semesterlön – enligt lagen måste du tjäna in semestern först (om inte ditt så kallade intjänandeår sammanfaller med semesteråret).   Arbetsgivaren kan dock erbjuda dig förskottsemester som du måste betala tillbaka om du säger upp dig själv inom fem år. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs skulden, likaså om du säger upp dig efter fem år. 

 

Semester för lediga

Du har rätt till semesterledighet även om du är föräldraledig eller sjukskriven.  Om semestern är fullt betald eller inte beror dock på hur länge du varit borta från jobbet. 

 

4 sommmarveckor i sträck

Enligt lagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. I vissa av Unionens avtal är semesterperioden längre och för säsongsanställda finns avtal som ser annorlunda ut. 

 

Spara till långledigt

Du kan spara allt utöver 20 semesterdagar i fem år – om du inte tagit ut dina sparade dagar efter fem år har arbetsgivaren rätt att antingen tvångsutlägga semestern eller ge dig en klumpsumma motsvarande semesterlönen för de sparade dagarna.

Besked i tid

Om arbetsgivaren på eget bevåg lägger ut din semester måste du underrättas om detta minst två månader i förväg. Men det finns ingen sådan tidsgräns för arbetsgivaren att ge dig beskedet om ditt semesterönskemål beviljats eller inte.

 

Risk spara för länge

Att spara semesterdagar för länge kan vara vanskligt om det saknas kollektivavtal och du skulle gå ner i arbetstid (då devalveras värdet på semesterdagarna) eller om företaget går i konkurs - sparad semester riskerar att brinna inne i en konkurssituation