Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tidig pension? Tänk på det här!

Ekonomiskt finns mycket att vinna på att hålla ut lite längre i arbetslivet. Det behöver dock inte betyda att man jobbar exakt som tidigare, menar pensionsekonomen Staffan Ström.
David Österberg Publicerad
Man och kvinna i pensionsålder sitter vid matbord.
5 400 kronor efter skatt kan det skilja mellan om du går i pension vid 67 i stället för vid 62. Foto: Johnér

Att gå i pension innebär för de flesta en rejäl minskning av inkomsten. Exakt hur stor förändringen blir påverkas av många faktorer, men åldern är en av de viktigaste.

– Åtminstone för den som närmar sig pensionsåldern. Visst kan man se över fondval och avgifter, men det är framför allt åldern som styr. För den som är i början av karriären är det också mycket annat som avgör, som när man träder in i arbetslivet och om man jobbar hel- eller deltid, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Han har räknat på hur stor pensionen blir för den som är född 1960, baserat på pensionsålder (se faktaruta). Uträkningen visar tydligt att det lönar sig att jobba till 65. Och stannar man i arbetslivet till 67 blir det ännu mer i plånboken.

Du bör minst arbeta tills du fyllt 62 år och en månad

Det finns två anledningar till att pensionsåldern har så stor betydelse. Den ena är att pensionen beräknas utifrån förväntad livslängd. Om man går i pension före 65 ska alltså den intjänade pensionen räcka under fler år. Den andra är att inbetalningarna till pensionen upphör när man slutar jobba.

Den lägsta ålder då man kan ta ut allmän pension är 61 år – men det finns förslag om att nästa år höja den till 62 och år 2023 till 63 år. Dessutom ska man få rätt att arbeta längre. Nästa år ska den som vill få jobba till 68 och 2023 till 69.

Skattemässigt är det fördelaktigt att jobba från det år man fyller 66. Då får man ett förhöjt jobbskatteavdrag, vilket gör att man bara betalar 8 procent i skatt på inkomster upp till 225 000 kronor om året.

– Syftet är förstås att få fler att arbeta längre, och det verkar fungera. Särskilt tjänstemän, som många gånger har god hälsa, har goda möjligheter att jobba längre – och det gör de också, säger Staffan Ström.

Å andra sidan upphör inbetalningarna till tjänstepensionen vid 65.

– Men det är en förhandlingsfråga. Jag känner till flera som fått sina arbetsgivare att gå med på att fortsätta betala till tjänstepensionen. Andra har fått till en lösning där arbetsgivaren går med på att i stället betala en högre lön.

Är det smart att leva på sparade pengar i stället för att ta ut pension om man vill sluta jobba före 65?
– Det är svårt att svara generellt på den frågan. Det beror bland annat på vilken typ av sparande man har och hur stort det är.

Staffan Ströms allmänna råd är att åtminstone arbeta tills man fyllt 62 år och en månad. Anledningen är att privatanställda tjänstemän med tjänstepensionen ITP2 då får något som kallas kollektiv slutbetalning. Det innebär att de inbetalningar av tjänstepension som arbetsgivaren skulle ha gjort fram till 65-årsdagen betalas in med kollektiva medel. På så vis blir tjänstepensionen nästan lika stor för den som går i pension vid 62 som för den som går i pension vid 65.

Man kan också kombinera pension och jobb.

– Fler och fler har en glidande pensionering där de tar ut en del av sin pension samtidigt som de fortsätter att jobba, ofta som konsult eller på deltid. Rent mänskligt är det kanske ett bättre sätt att avsluta sitt arbetsliv på, jämfört med att jobba ända in i kaklet och sedan vara pensionär på heltid, säger Staffan Ström.

Får du en klump i magen av att se skillnaden mellan inkomst och pension kanske du kan trösta dig med att utgifterna som pensionär ofta är lägre.

SÅ MYCKET FÅR DU BEROENDE PÅ NÄR DU GÅR I PENSION

Uträkningen visar pensionsålderns påverkan på pensionens storlek för en privatanställd tjänsteman med ITP2. Den som är född 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Övriga omfattas av ITP1. Exemplet utgår från en person som är född 1960, började arbeta vid 25 års ålder och har en slutlön på runt 35 000 kronor. Fondavkastningen antas bli 2,1 procent utöver inflationen. Beloppen anges i dagens penningvärde. Källa: Pensionsmyndigheten och Alecta.

Pensionsålder: 62 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 100 kronor.
Tjänstepension: 4 600 kronor.
Total pension efter skatt: 12 750 kronor

Pensionsålder: 63 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 13 950 kronor.
Tjänstepension: 4 750 kronor.
Total pension efter skatt: 13 400 kronor

Pensionsålder: 64 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 14 850 kronor.
Tjänstepension: 5 000 kronor.
Total pension efter skatt: 14 150 kronor

Pensionsålder: 65 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 15 600 kronor.
Tjänstepension: 5 250 kronor.
Total pension efter skatt: 14 850 kronor

Pensionsålder: 67 år.
Slutlön efter skatt: 26 100 kronor.
Allmän pension: 17 850 kronor.
Tjänstepension: 5 850 kronor.
Total pension efter skatt: 18 150 kronor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Bättre pensioner för tjänstemän: ”En stor och positiv förändring”

Facken inom PTK och LO har kommit överens med Svenskt Näringsliv om nya kollektivavtal för tjänstepension. Totalt berörs 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 10 november 2026, kl 15:06
Martin Wästfelt, Unionen, framför Unionens logotyp samt en broschyr om pension.
Det nya pensionsavtalet innebär att arbetsgivarna ska betala in till tjänstepensionen från 24 till 67 års ålder. Förändringen berör 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän. Foto: Anders Wiklund/TT/Claudio Bresciani/TT.

–  Vi är inte nöjda, men det är en stor och positiv förändring, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Överenskommelsen innebär bland annat att arbetsgivarna börjar betala in till tjänstepensionen vid 24 års ålder, i stället för vid 25 som det är i dag. Pensionsinbetalningarna fortsätter sedan fram till 67 år i stället för till 66 år. Förändringen börjar gälla 1 januari 2028.

Martin Wästfelt konstaterar att det finns tjänstemän som börjar jobba innan de fyller 24 och de som fortsätter efter att de har fyllt 67 år.

–  Vårt långsiktiga mål är att du ska tjäna in till tjänstepensionen under alla år du jobbar. Det som kommer in till den enskilde tjänstemannens pensionskonto styr den slutliga pensionen. När vi lever längre måste vi ha samlat ihop mer pengar för att få en bra pension under alla år vi ska vara pensionärer, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna får rabatt på omställningsavgiften

Svenskt Näringsliv har tidigare ansett att det har blivit för kostsamt för arbetsgivarna att betala in till tjänstepensionen till 67 års ålder.

– Det har parterna hanterat genom att Svenskt Näringslivs medlemsföretag får en rabatt på den avgift som de betalar till omställningsorganisationen. Ur vårt perspektiv är det en bra lösning som inte belastar våra medlemmar på något sätt, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är nöjd med överenskommelsen. Han säger att arbetsgivarna hela tiden varit öppna för att utöka åldersspannet för inbetalningar till kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

– Kärnfrågan har varit hur de ökade kostnaderna ska hanteras. Parterna har tagit ansvar och landat i en välbalanserad lösning som säkrar tryggheten för de anställda samt värnar företagens konkurrenskraft, säger Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

Det ska bli lättare att få omställningsstöd 

Överenskommelsen omfattar fler delar än pension, till exempel blir det lättare att kvalificera sig för stöd från TRR, en omställningsorganisation för privatanställda tjänstemän. PTK-förbunden går också över till en försäkring med föräldrapenningtillägg i stället för de föräldralöneregler som gäller i olika branschavtal.

– I ett antal av våra branschavtal ger lön över en viss nivå inte föräldralön. Så kommer det inte vara i den här försäkringen, här ersätts alla lönedelar, säger Martin Wästfelt.

För att överenskommelsen ska börja gälla krävs att alla berörda parter skriver under.

– Först då vet vi att allt faller på plats. Men vår bedömning är att så kommer att ske. Väldigt mycket står på spel. Om något hakar upp sig kan konflikt vänta, säger Martin Wästfelt.