Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

En säljares förmiddag

Yrkestiteln står för mer än att kränga dammsugare. Gabriella Ohlzon har varken hög provision eller tjänstebil – och jobbar med att sälja in utrikesfödda på arbetsmarknaden.
David Österberg Publicerad
Fredrik Stehn
Gabriella Ohlzon älskar sitt jobb för att hon gör gott och får använda sin sociala kompetens. Fredrik Stehn

08.30

Morgonmöte på Just Arrived i Stockholm. Vd Andreas König leder. På plats är säljare och rekryteringsansvariga. Försäljningschefen Kelly Miller drar siffrorna för första halvan av januari.

– Det är supersuperkul att presentera så här starka siffror.

Sedan berättar säljarna vilka kundbesök de ska göra under veckan.

– Vi är taggade till tårna att köra i gång. Vi ser verkligen fram mot veckan, säger Kelly Miller.

09.00

Möte för säljarna – säljkvart – på det gemensamma kontoret.

Fyra kontorsplatser och en stor whiteboardtavla. På den står bland annat dagens citat: ”Med gott självförtroende har du vunnit innan du ens startat.”

Gruppen går igenom dagens arbetsuppgifter.

Kelly Miller:
– Det viktigaste för oss är att det går bra för Just Arrived. Det spelar mindre roll vilken säljare det går bäst för en månad. Visst är vi också tävlingsinriktade, vi är säljare, men vi hjälps åt.

Louise Staffas, Gabriella Ohlzon och Kelly Miller informerar varandra om vad de har på gång och vilka företagsbesök de ska göra.

– Kanon! En supervecka! Då kickar vi i gång, säger Kelly Miller.

09.15

Gabriella Ohlzon promenerar mot tunnelbanan. Den ska ta henne till dagens första kundmöte, en HR-chef på en kommun.

– Så här är det när man arbetar för ett start-up. Vi åker tunnelbana. Många företag lockar säljare genom hög provision och tjänstebil. Så är det inte hos oss. Vi brinner för att hjälpa utrikesfödda ut på arbetsmarknaden.

09.20

Blå linjen mot Akalla rullar in på perrongen. Gabriella sätter sig med datorn i knät.

– Jag hittar företag att kontakta genom Arbetsförmedlingen, Linkedin, Allabolag och Hitta. Jag kontaktar dem först via mejl och följer upp med ett telefonsamtal. Oftast kontaktar jag HR, ibland hållbarhetschefen. Om ett företag söker någon till sin ekonomiavdelning händer det att jag vänder mig till ekonomichefen. De flesta som anlitar oss har ett intresse för social hållbarhet.

09.35

Framme i Hallonbergen. Gabriella kollar adressen i mobilen, men vet redan att det är 350 meter från tunnelbana till kommunhuset.

– Jag hatar att vara sen till möten. Gabriella i möte med en kommun.

09.45

Hon skriver in sig i receptionen.

– Just Arrived har anställt stjärnsäljare tidigare, men det har inte gått så bra för dem. Jag tror att de har saknat engagemanget för frågorna.

När jag säljer in vår affärsidé framhäver jag olika saker beroende på vem jag träffar. Men som säljare måste man också vara bra på att lyssna. På mina bästa kundmöten är det kunden som pratar mest, för då får jag veta vilka problem de har och hur vi kan lösa dem. Det är mycket psykologi i försäljning.

10.05

Möte med HR-ansvarig på en kommun. Gabriella drar bakgrunden till att Just Arrived startades och ställer frågor. Hon undrar hur kommunen rekryterar i dag, hur många förvaltningar man har, hur stor personalomsättningen är, om HR-chefen tycker att det låter intressant att Just Arrived har samarbete med en skola för att utbilda utrikesfödda undersköterskor.

10.35

Mötet är slut.

– 70 procent av arbetstiden går åt till att leta och boka träff med företag, resten är möten med dem. Som säljare måste man klara av att få ett nej.

När jag bokar möten så tackar kanske två, tre personer av tio ja till att träffas. Med en av dem blir det affär.

10.45

Tunnelbanan tillbaka mot city.

– Mitt drömjobb är att bli key account manager. Att bygga relationer, jobba med befintliga kunder, relationsbyggande. Att jobba som jag gör nu tar väldigt mycket energi. Det gäller att hela tiden göra ett bra första intryck, att hela tiden jaga nya kunder. Det är inte många som orkar med nykundsförsäljning när de fyllt 35.

– Jag har provisionslön, men skulle kunna tänka mig att ha högre grundlön och vara utan provision. Just nu är det inga problem att inte veta exakt hur mycket jag tjänar varje månad, men i framtiden vill jag ha familj.

11.10

Tillbaka på kontoret. Antecknar hur mötet gick.

– Det finns en bild av säljare som någon som försöker kränga på en sådant som man inte behöver. Så jobbar inte vi. Vi lurar ingen, jag ser oss mer som rådgivare.

– Allt vi gör dokumenteras. Alla mejl, alla telefonsamtal. Dessutom har vi en budget att leva upp till. Det kan bli en stress när det går dåligt.

– När jag började trodde jag att jag skulle vara på ett visst sätt bara för att jag var säljare. Nu inser jag att jag bara behöver vara mig själv. Man måste vara analytisk och hela tiden fundera över på vilket sätt man använder sin tid bäst.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?