Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse behöver inte leda till uppsägning

Den som begår ett brott och döms till fängelse kan även bli av med jobbet. Men det är långt ifrån självklart.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fängelsekorridor.
Det finns många om och men när det gäller huruvida en straffad person kan bli av med jobbet på grund av brottet. Foto: Shutterstock

När det gäller brott som inte har någon koppling till arbetet och som har begåtts på fritiden ska det mycket till för att arbetsgivaren ska kunna säga upp eller avskeda en anställd som döms till fängelse.

– När folk har suttit av sitt straff ska de inte vara blockerade från arbetslivet för all framtid. Det ligger i både arbetstagarens och samhällets intresse. Därför krävs att arbetsgivaren har tungt vägande skäl för att säga upp en arbetstagare om brottet har begåtts på fritiden, säger Hugo Burgerhout, specialiserad på arbetsrätt på Setterwalls advokatbyrå.

Fängelsestraffets längd kan vara ett tungt vägande skäl – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen.

– Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Stora olägenheter och kostnader för arbetsgivaren, till exempel för utbildning av vikarier, talar för uppsägning.

Exakt när fängelsestraffets längd utgör skäl för uppsägning framgår inte av lagstiftningen. Men det finns rättsfall där arbetstagarna har blivit dömda till fem års fängelse och förlorat jobbet. Ett fängelsestraff på sju månader tyckte Arbetsdomstolen däremot att arbetsgivaren fick tåla, eftersom det måste finnas beredskap för att klara kortare frånvaro på grund av till exempel studier och föräldraledighet.

En person kan även bli av med sin anställning om brottet som har begåtts på fritiden påverkar förtroendet för personen på arbetsplatsen.

– Det finns fall där arbetstagare som dömts för mord och våldtäkt inte fått komma tillbaka till jobbet därför att förtroendet bland kollegor och ledning varit så lågt att det skulle inneburit ett arbetsmiljöproblem, säger Hugo Burgerhout.

Vid två tillfällen har arbetsgivaren normalt sett rätt att avsluta en anställning i samband med ett fängelsestraff. Det ena fallet är om den anställde har begått ett brott mot arbetsgivaren, en kollega eller arbetsgivarens kunder och leverantörer.

– Om arbetstagaren missbrukar den lojalitet och det förtroende som ett anställningsförhållande bygger på genom att begå brott mot arbetsgivaren eller arbetsgivarens intressesfär är det grund för avsked. Det ska inte behöva tålas i ett avtalsförhållande, säger Hugo Burgerhout.

En arbetsgivare har också vanligtvis rätt att säga upp en anställd som döms till fängelse för ett brott som har en tydlig anknytning till arbetet. En ekonomichef som döms till fängelse för förskingring riskerar till exempel att förlora jobbet, även om brottet inte skedde på arbetsplatsen.

– Generellt är risken större att en person som har en förtroendeställning skadar förtroendet för verksamheten så mycket att det utgör en avskeds- eller uppsägningsgrund, säger Hugo Burgerhout.

Men den anställde behöver inte förlora jobbet i de här fallen om det går att bevisa att brottet begicks under inverkan av sjukdom.

– En anställd som lider av alkoholsjukdom kan ha kört i tjänsten och dömts för rattfylleri. Om en person varit så sjuk att han eller hon inte kunnat ta fullt ansvar för sina handlingar behöver brottet i sig inte bedömas utgöra saklig grund för att avsluta anställningen, säger Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan.

Poliser, tulltjänstemän, advokater, åklagare och domare är exempel på yrken där det efter en fängelsedom blir svårare att återgå till det gamla jobbet efter avtjänat straff.

– För vissa typer av tjänster tas särskild hänsyn till krav på allmänhetens förtroende. Man ska normalt kunna utgå från att en domare följer lagen, säger Malin Wulkan.

Den vars arbetsgivare vill avsluta anställningen kan vända sig till sitt fackförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.