Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hövlighet kan minska sjukfrånvaron

Ett otrevligt och respektlöst beteende tycks ha blivit allt vanligare i arbetslivet. För att ta reda på hur stort problemet är, och försöka hitta metoder som kan stävja det, inleds snart en stor studie om ohövlighet.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Hövlighet på jobbet kan minska stress och ohälsa samtidigt som det ökar engagemanget och arbetsgädjen. Pressmaster/Colourbox

Som Kollega tidigare har skrivit om utsätts många apoteksanställda för kränkningar på jobbet.

Läs mer: Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Ännu har dock ingen större undersökning gjorts om hur vanligt ett otrevligt och respektlöst beteende är när det gäller arbetslivet i stort. Men av några få och mindre studier framgår ändå att så många som 99 procent av alla medarbetare kan ha bevittnat ett sådant ohövligt beteende och att mellan 96 och 98 procent själva har varit utsatta för det.

– Konsekvenserna kan handla om nedsatt produktivitet, minskat engagemang och att anställda säger upp sig, säger forskaren Dan Hasson vid Karolinska institutet som tillsammans med forskaren Karin Villaume leder den nu aktuella undersökningen.

Upprinnelsen till den var hans möte med två kanadensiska forskare som gjort en insats för att minska otrevliga och respektlösa beteenden på ett sjukhus. Det genom att ordna en rad seminarier och utbildningar där de anställda diskuterade sådant som vad hövlighet och ohövlighet är och vad man ska göra om någon är otrevlig och uppför sig respektlöst emot en.

– De effekter det fick var de mest dramatiska jag stött på under hela min karriär. Förutom att symtom som stress och ohälsa minskade samtidigt som arbetsglädjen, engagemanget och tilliten till ledningen ökade och relationerna förbättrades, gick sjukfrånvaron ner med hela 38 procent. Och i princip allt det här var alltså en direkt konsekvens av den ökade hövligheten inom organisationen, säger Dan Hasson.

Syftet med den nya studien är att i första hand ta reda på hur vanligt det är med ohövlighet på de svenska arbetsplatserna, och då framför allt inom handeln.

Man är också intresserad av vilken slags ohövlighet det handlar om vid olika slags kontakter på arbetsplatsen; i möten mellan personal och kunder, i relationen mellan kollegor och vid möten mellan medarbetare och chef.

Läs också: En vanlig dag på jobbet - hotad och utskälld

– Ur arbetsmiljöperspektiv är handeln särskilt intressant, då den sysselsätter 11 procent av den arbetsföra delen av befolkningen. Men också därför att den för många unga innebär en introduktion till arbetslivet och deras erfarenheter sedan kan få konsekvenser för det  fortsatta arbetslivet, säger Dan Hasson.

Han hoppas också att studien ska ge goda exempel på hur man hanterar ohövlighet på arbetsplatserna.

– Om man har strategier för att upptäcka, stävja eller motverka ohövlighet så vill vi gärna veta det. För kanske är det goda exempel som vi kan sprida, säger Dan Hasson.

Förhoppningen är att upp till 40 000 anställa ska svara på de enkäter som ligger till grund för undersökningen.

– Vi vet ännu inte hur många företag som vill vara med i studien. Men i dagsläget har bland annat ett par apotekskedjor och flera företag inom dagligvaruhandeln visat intresse.

Studien finansieras av Handelsrådet, en stiftelse som bland annat ägs av Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen. Dan Hasson hoppas att han senare får finansiering till en ytterligare undersökning där de effektfulla metoder man eventuellt nu kommer att hitta i större skala testas i olika delar av handeln.

– Vi vill också använda oss av den kanadensiska metoden eftersom det nu är en väldigt beprövad metod som används i flera länder. Allt för att i förlängningen bidra till en tryggare, mer attraktiv och hälsosam arbetsmiljö, säger Dan Hasson.

Läs också: Att vara trevlig lönar sig - om du är man

Den kanadensiska metoden

Går kort och förenklat ut på att man utbildar en processledare i organisationen som leder ett antal seminarier där alla anställda får utbildning om hövlighet och ohövlighet. Man tar sedan fram strategier för hur man visar hövlighet och vad man gör om någon har ett otrevligt och respektlöst beteende. Det kan exempelvis handla om att bestämma vad man gör om någon kommer till jobbet och är vresig och att fundera över vad ens agerande får för konsekvenser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.