Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hövlighet kan minska sjukfrånvaron

Ett otrevligt och respektlöst beteende tycks ha blivit allt vanligare i arbetslivet. För att ta reda på hur stort problemet är, och försöka hitta metoder som kan stävja det, inleds snart en stor studie om ohövlighet.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Hövlighet på jobbet kan minska stress och ohälsa samtidigt som det ökar engagemanget och arbetsgädjen. Pressmaster/Colourbox

Som Kollega tidigare har skrivit om utsätts många apoteksanställda för kränkningar på jobbet.

Läs mer: Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Ännu har dock ingen större undersökning gjorts om hur vanligt ett otrevligt och respektlöst beteende är när det gäller arbetslivet i stort. Men av några få och mindre studier framgår ändå att så många som 99 procent av alla medarbetare kan ha bevittnat ett sådant ohövligt beteende och att mellan 96 och 98 procent själva har varit utsatta för det.

– Konsekvenserna kan handla om nedsatt produktivitet, minskat engagemang och att anställda säger upp sig, säger forskaren Dan Hasson vid Karolinska institutet som tillsammans med forskaren Karin Villaume leder den nu aktuella undersökningen.

Upprinnelsen till den var hans möte med två kanadensiska forskare som gjort en insats för att minska otrevliga och respektlösa beteenden på ett sjukhus. Det genom att ordna en rad seminarier och utbildningar där de anställda diskuterade sådant som vad hövlighet och ohövlighet är och vad man ska göra om någon är otrevlig och uppför sig respektlöst emot en.

– De effekter det fick var de mest dramatiska jag stött på under hela min karriär. Förutom att symtom som stress och ohälsa minskade samtidigt som arbetsglädjen, engagemanget och tilliten till ledningen ökade och relationerna förbättrades, gick sjukfrånvaron ner med hela 38 procent. Och i princip allt det här var alltså en direkt konsekvens av den ökade hövligheten inom organisationen, säger Dan Hasson.

Syftet med den nya studien är att i första hand ta reda på hur vanligt det är med ohövlighet på de svenska arbetsplatserna, och då framför allt inom handeln.

Man är också intresserad av vilken slags ohövlighet det handlar om vid olika slags kontakter på arbetsplatsen; i möten mellan personal och kunder, i relationen mellan kollegor och vid möten mellan medarbetare och chef.

Läs också: En vanlig dag på jobbet - hotad och utskälld

– Ur arbetsmiljöperspektiv är handeln särskilt intressant, då den sysselsätter 11 procent av den arbetsföra delen av befolkningen. Men också därför att den för många unga innebär en introduktion till arbetslivet och deras erfarenheter sedan kan få konsekvenser för det  fortsatta arbetslivet, säger Dan Hasson.

Han hoppas också att studien ska ge goda exempel på hur man hanterar ohövlighet på arbetsplatserna.

– Om man har strategier för att upptäcka, stävja eller motverka ohövlighet så vill vi gärna veta det. För kanske är det goda exempel som vi kan sprida, säger Dan Hasson.

Förhoppningen är att upp till 40 000 anställa ska svara på de enkäter som ligger till grund för undersökningen.

– Vi vet ännu inte hur många företag som vill vara med i studien. Men i dagsläget har bland annat ett par apotekskedjor och flera företag inom dagligvaruhandeln visat intresse.

Studien finansieras av Handelsrådet, en stiftelse som bland annat ägs av Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen. Dan Hasson hoppas att han senare får finansiering till en ytterligare undersökning där de effektfulla metoder man eventuellt nu kommer att hitta i större skala testas i olika delar av handeln.

– Vi vill också använda oss av den kanadensiska metoden eftersom det nu är en väldigt beprövad metod som används i flera länder. Allt för att i förlängningen bidra till en tryggare, mer attraktiv och hälsosam arbetsmiljö, säger Dan Hasson.

Läs också: Att vara trevlig lönar sig - om du är man

Den kanadensiska metoden

Går kort och förenklat ut på att man utbildar en processledare i organisationen som leder ett antal seminarier där alla anställda får utbildning om hövlighet och ohövlighet. Man tar sedan fram strategier för hur man visar hövlighet och vad man gör om någon har ett otrevligt och respektlöst beteende. Det kan exempelvis handla om att bestämma vad man gör om någon kommer till jobbet och är vresig och att fundera över vad ens agerande får för konsekvenser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare