Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Appen som peppar dig att ta det lugnt

En app som efter att du har besvarat en rad frågor ger personliga råd och peppar dig så att du blir mindre stressad. Det har Caroline Eklund tagit fram i sin doktorsavhandling.
Sofia Broomé Publicerad
ponsulak/Colourbox
Syftet med appen är att sänka stressnivån genom förändringar i beteendet. ponsulak/Colourbox

De flesta av oss vet vad vi borde göra och inte göra för att må bättre. Trots att vi har goda förutsättningar att se till att vi gör det lever vi inte som vi lär.

Mer exakt vad och hur vi ska göra för att varaktigt förändra vårt beteende så att vi stressar mindre har Caroline Eklund forskat i. Hon är doktor i fysioterapi vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola.

Som en del av sin doktorsavhandling utvecklade hon tillsammans med några forskare i informationsdesign, fysioterapi och psykologi en interaktiv webbapp som skräddarsydde övningar för användaren individuellt utifrån den stress som hen upplevde. Syftet med appen var att varaktigt sänka stressnivån genom förändringar i beteendet.

– De flesta av oss vet vad vi behöver göra för att må bra men tycker att det är svårt att ändra oss eller att få in ett träningsbeteende, säger Caroline Eklund, som möter upp i människomyllret på Stockholms Centralstation.

Hon har rest hit från Västerås, där hon bor, för att hålla föredrag om stress för ambulanshelikopter- och ambulansflygpersonal. En yrkesgrupp som i sitt dagliga arbete behöver hantera stressiga situationer och som även kan drabbas av den mer långvariga stressens konsekvenser.

– Men stress upplevs olika av olika individer. Man kan ha en inre stress som gör att man är känsligare för stressiga situationer än andra och vi reagerar olika på olika typer av stressorer, alltså sådant som stressar oss.

I sitt forskningsprojekt riktade hon in sig på friska människor som i sitt arbetsliv kände sig stressade men som inte var sjukskrivna på grund av stress. Genom appen fick de medverkande individuella råd för hur de skulle förändra sitt beteende för att bli mindre stressade. De fick även stöd för hur de skulle tillgodogöra sig råden och övningarna.

Genom appen fick de medverkande först information om stress, sen skulle de individuellt besvara frågor som skulle göra det möjligt att skräddarsy övningarna, som var uppbyggda i sju moduler:

  1. Fysisk aktivitet
     
  2. Sömn
     
  3. Avspänning
     
  4. Hantera negativa tankar
     
  5. Hantera negativa känslor med givande aktiviteter, baserade på beteendeaktiviering hos personer med depression.
     
  6. Vara sunt självhävdande – lära sig att respektera sina egna och andras gränser. Det handlar även om kommunikation och att kunna säga nej respektfullt. I stressade situationer kan man ha problem med kommunikationen, humörsvängningar, irritation. Aggression, ilska eller att man tar på sig allt. Men även att acceptera att man kan få ändra sig. Man måste inte vara konsekvent.
     
  7. Planering, lära sig hantera aktiviteter och identifiera mål och faktiskt tid.

Caroline Eklund har en bakgrund som fysioterapeut och i sitt arbete funderade hon mycket på varför de som kom till henne för att få hjälp att bli friska inte följde hennes råd.

– Till exempel var det många av dem som sökte hjälp på grund av urininkontinens. Men några av dem blev inte bättre, eftersom de inte hade gjort de knipövningar som jag hade rekommenderat dem.

En paradox uppstod när de som skulle använda antistressappen blev stressade och hoppade av, eftersom det tog tid att svara på frågorna som behövdes som underlag och att göra övningarna.

– Det jag också kunde se var att de som hade en psykosocialt mer utsatt situation hoppade av tidigt.

Bland dem som ingick i studien fanns lärare, sjukvårdspersonal, socionomer och industritjänstemän. Ca 250 personer tackade ja till att medverka men bara hälften loggade in på appen. Några sållades bort, bland annat på grund av depression och ångest. 92 personer återstod. Hälften av dem skulle arbeta med appen och de andra personerna skulle utgöra kontrollgrupp och inte använda appen.

De som höll sig kvar och gjorde appens övningar kände sig mindre stressade än dem i kontrollgruppen. Hennes forskning har visat att man kan gå från små förändringar till en beteendeförändring genom att:

  1. Föra dagbok, eftersom det hjälper att vara självmonitorerande. Det ger självtillfredsställelse.

  2. Sätta upp tydliga mål.

  3. Se till att få feedback.

Nu vill hon fortsätta studera hur vi ska bli bättre på att leva som vi lär - välja hälsosamma vanor och få dessa att bli av, särskilt när det gäller stress. ”Att hantera stress på egen hand är komplext och hur följsamhet kan uppmuntras till ett helt automatiserat program behöver studeras vidare” skriver hon i sin avhandling.

Hon kommer nu att fortsätta sitt forskningsprojekt genom att arbeta med en studie om digital stress i vårdmiljö.

I avhandlingen poängterar hon att huvudansvaret för stress i arbetslivet ligger på arbetsgivaren men att det finns ett behov av och ett intresse för att lära sig hantera stress individuellt.

– Appen är vetenskapligt testad och säker och jag skulle vilja att den var gratis. Det är en fördel framför andra stressappar att jag inte har något kommersiellt syfte med den.

Ännu är appen inte tillgänglig för allmänheten men det är hennes målsättning att den ska bli det.

– Kanske skulle den kunna ingå i arbetsgivarens friskvårdspaket eller om den skulle finnas tillgänglig på webbsidor där man ladda ner appar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Sjuka i kläm mellan olika mål

Ambitionen hos arbetsgivare, Försäkringskassan och vården kan krocka rejält när den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska börja jobba igen, enligt en ny studie.
Torbjörn Tenfält Publicerad 28 maj 2025, kl 06:01
Två händer som bryter arm
Arbetsgivare, Försäkringskassan och läkare vill alla att den som lider av psykisk ohälsa ska komma tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. Men hur det ska gå till kan skilja sig åt, vilket skapar målkonflikter, enligt en ny studie. Illustration: Linnea Blixt

 Det finns en idé om att ökat samarbete mellan arbetsgivarna och andra aktörer underlättar en återgång till arbetslivet för en person som varit sjukskriven för psykisk ohälsa.

Men verkligheten är ofta en annan, framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

– Vår analys visar att även om man skulle ha metoder för att få till ett perfekt samarbete så saknar detta betydelse om aktörerna inte har samma målsättning, säger Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi med inriktning mot medicinsk etik och patienträtt.

Han är en av forskarna bakom studien och ger några exempel på målkonflikter.

Arbetsgivare vill få ut så mycket som möjligt av sin personal. Men den ambitionen kan krocka med arbetsmiljöansvaret och uppdraget att försöka få tillbaka personen i arbete.

– Det kan finnas andra potentiella arbetstagare som är mer produktiva och då vill arbetsgivaren kanske hellre anlita någon av dem.

 

Försäkringskassan har inte koll på jobbet

Försäkringskassan har ett uttalat mål att få tillbaka den sjuke i arbete. Även här finns en inbyggd konflikt.

– Om arbetsplatsen är orsaken till sjukskrivning måste det ske på rätt sätt, annars är det risk att problemen återkommer eller förvärras, säger Thomas Hartvigsson.

Relationen mellan läkare och patient kan också prövas. Vårdgivaren strävar efter att ha en bra relation med patienten, men måste också säga sanningen för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning.

– En hel del information som är relevant för bedömning av arbetsförmåga är känslig och kan vara av en sort som arbetstagaren inte vill berätta för sin arbetsgivare.

I andra studier har forskarna mött exempel där arbetsgivare driver på för att få tillbaka den sjukskrivne i arbete, samtidigt som den sjuke själv tycker att det går för snabbt.

– Annan forskning visar att det finns en hel del okunskap om psykisk ohälsa hos de olika aktörerna och dåliga kunskaper om vad de kan förvänta sig av varandra. Det finns arbetsgivare som inte vet vilka anpassningar de kan göra för att underlätta för den som återkommer från sjukskrivning, och det finns de som vill men inte har resurser.

Vilken roll kan facket spela?

– En viktig uppgift för facket är att se till att arbetsgivaren gör det den ska, att bedömningen är rättssäker och balanserad, och att medlemmarna inte far illa.

Försäkringskassan, å sin sida, är beroende av signaler från både arbetsgivare och vården om vilka personer som behöver omfattande stöd för att kunna börja jobba igen.

Men det är inte alltid de signalerna tränger fram.

– Vårt uppdrag är att se till att det påbörjas rehabiliterande åtgärder så snabbt som möjligt. Men det kommer alltid finnas tillfällen där vi inte fångar rätt signaler, säger Michael Boman, områdeschef på Försäkringskassan.

– Man ska också komma ihåg att de flesta som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa kommer tillbaka i arbete utan att det behövs några särskilda aktiviteter från oss.

En omständighet som kan komplicera tillbakagången är att läkarintyget i inledningen av sjukskrivningen är fokuserat på att beskriva personens oförmåga att arbeta.

– Vi har dubbla uppdrag. Vi ska bedöma om personen har rätt till den sjukpenning den gör anspråk på. Men när vi ser att personen har nedsatt arbetsförmåga och skulle behöva rehabilitering för att komma tillbaka behöver vi växla fokus till vad personens möjliga förmåga är.

Försäkringskassan är beroende av den plan för återgång till jobbet som arbetsgivaren är skyldig att göra, men också av signaler från hälso- och sjukvården om att det finns behov av rehabiliterande insatser.

– Vårt perspektiv är att identifiera under vilka förutsättningar en person kan arbeta och lägga upp en planering tillsammans med insatsansvariga aktörer.

Hur kan en gemensam målsättning se ut?

– Den kan vara ett precisera i vilken omfattning vi tror att personen kan komma tillbaka i jobb. Kan det ske på hel- eller halvtid? Vad krävs det för anpassning eller rehabiliterande åtgärder – eller finns det ett annat jobb hos arbetsgivaren som personen kan klara av.

Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter infördes 2020. Den innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser för att främja återgången till arbetslivet. En följd av lagen är att vården har anställt rehabkoordinatorer.

– De håller ihop insatserna på den vårdenhet där den sjukskrivne finns, men skickar också signaler till oss om när det är dags att samordna rehabiliterande åtgärder.

Samtidigt konstaterar Michael Boman att företagshälsovården och de rehabkoordinatorer som är knutna till den är en viktig resurs när det behöver vidtas åtgärder på arbetsplatsen.

– När de olika aktörerna diskuterar vad som behöver hända på arbetsplatsen kopplat till anpassning och rehabilitering är företagshälsovården arbetsgivarens viktigaste stöd, säger han.

 Man bör fundera över om bedömningen av arbetsförmåga vid psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården

Branschorganisationen Sveriges Företagshälsors vd Peter Munck af Rosenschöld är inte sen att hålla med:

Peter Munck af Rosenschöld
Foto: Karl Nordlund

– Vi tar reda på om det är något i arbetsmiljön som behöver fixas så att problemet inte uppstår igen. Det gör inte primärvården.

Han anser att det borde läggas mer vikt vid att det är just från sitt arbete man blir sjukskriven.

– Det betyder att arbetsplatsen är en oerhört viktig komponent när man ska gå tillbaka till jobbet. När man bedömer individens arbetsförmåga ska man titta på tre saker: motivationen, arbetsmiljön och individens funktionsförmåga.

Därför vänder han sig emot att se på sjukskrivning och rehabilitering ur en rent medicinsk synvinkel.

– Man bör fundera över om inte bedömningen av arbetsförmåga vid framför allt psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården.

För att fylla i glappet mellan aktörerna pekar Peter Munck af Rosenschöld på två nödvändiga insatser: Klara ut vem som gör vad och se till att den enskilde får rätt stöd.

Vad kan ett gemensamt mål vara?

– De måste vara att så snart som möjligt få en sjukskriven person tillbaka i arbete — för arbete är bra, säger Peter Munck af Rosenschöld.