Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vabbande hovmästare fick inte gå på fest

När en hovmästare på Grand Hôtel behövde vabba sa chefen nej. Hovmästaren vabbade ändå och nekades då att gå på personalfest. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på 40 000 kronor.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionen stämmer Grand Hôtel för brott mot föräldraledighetslagen. Fredrik Sandberg/TT

Mannen fick anställning som diskplockare på Grand Hôtel i Stockholm 2005. Han arbetade sig upp och fick 2013 anställning som hovmästare med visst personalansvar. Två år senare fick han barn.

En lördag i februari i år blev hans barn sjukt. Mannen skulle arbeta på kvällen och skickade därför ett sms till sin chef om att han behövde vabba. Chefen svarade att det inte var möjligt och att han skulle komma till jobbet. Hovmästaren skickade då ett nytt sms och meddelade återigen att han inte kunde jobba eftersom han skulle ta hand om sitt sjuka barn.

Chefen meddelade då att hon skulle avanmäla honom från personalfesten som skulle äga rum dagen därpå. Hovmästaren uppfattade det som ett straff för att han inte kom till jobbet.

Chefen ville också att han skulle prata med en högre chef när han kom till jobbet på måndagen. Enligt hovmästaren skickades anställda bara till den högre chefen när de skulle få en tillrättavisning.

På måndagen sa hovmästaren upp sig eftersom han ansåg att han inte kunde arbeta för ett företag där det inte är tillåtet att vabba.

Nu stämmer Unionen Grand Hôtel i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen. Förbundet anser bland annat att arbetsgivaren inledningsvis nekat ledigheten och sedan agerat för att mannen inte skulle få gå på personalfesten. Enligt Unionen har arbetsgivaren dessutom haft en så negativ inställning till vabb att den orsakade eller bidrog till att mannen sa upp sig.

Unionen kräver att hotellet betalar 40 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen.

Pia Djupmark är vd för Grand Hôtel. Hon säger till tidningen Arbetet att det hela är ett missförstånd.

– Personen bakom stämningsansökan blev givetvis beviljad vab enligt föräldraledighetslagen, men tyvärr har det brustit i kommunikationen och relationen mellan chef och anställd. Det är som sagt en olycklig situation och vi är positiva till att ärendet prövas av oberoende part, säger hon.

Läs också: Allt fler pappor till DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.