Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vabbande hovmästare fick inte gå på fest

När en hovmästare på Grand Hôtel behövde vabba sa chefen nej. Hovmästaren vabbade ändå och nekades då att gå på personalfest. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på 40 000 kronor.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionen stämmer Grand Hôtel för brott mot föräldraledighetslagen. Fredrik Sandberg/TT

Mannen fick anställning som diskplockare på Grand Hôtel i Stockholm 2005. Han arbetade sig upp och fick 2013 anställning som hovmästare med visst personalansvar. Två år senare fick han barn.

En lördag i februari i år blev hans barn sjukt. Mannen skulle arbeta på kvällen och skickade därför ett sms till sin chef om att han behövde vabba. Chefen svarade att det inte var möjligt och att han skulle komma till jobbet. Hovmästaren skickade då ett nytt sms och meddelade återigen att han inte kunde jobba eftersom han skulle ta hand om sitt sjuka barn.

Chefen meddelade då att hon skulle avanmäla honom från personalfesten som skulle äga rum dagen därpå. Hovmästaren uppfattade det som ett straff för att han inte kom till jobbet.

Chefen ville också att han skulle prata med en högre chef när han kom till jobbet på måndagen. Enligt hovmästaren skickades anställda bara till den högre chefen när de skulle få en tillrättavisning.

På måndagen sa hovmästaren upp sig eftersom han ansåg att han inte kunde arbeta för ett företag där det inte är tillåtet att vabba.

Nu stämmer Unionen Grand Hôtel i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen. Förbundet anser bland annat att arbetsgivaren inledningsvis nekat ledigheten och sedan agerat för att mannen inte skulle få gå på personalfesten. Enligt Unionen har arbetsgivaren dessutom haft en så negativ inställning till vabb att den orsakade eller bidrog till att mannen sa upp sig.

Unionen kräver att hotellet betalar 40 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen.

Pia Djupmark är vd för Grand Hôtel. Hon säger till tidningen Arbetet att det hela är ett missförstånd.

– Personen bakom stämningsansökan blev givetvis beviljad vab enligt föräldraledighetslagen, men tyvärr har det brustit i kommunikationen och relationen mellan chef och anställd. Det är som sagt en olycklig situation och vi är positiva till att ärendet prövas av oberoende part, säger hon.

Läs också: Allt fler pappor till DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar