Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Nästan 660 000 timmar i veckan. Så mycket övertid jobbas bland Unionens medlemmar. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.
Anita Täpp Publicerad

Trots all kunskap om kopplingen mellan anställdas överbelastning och de skenande utmattningssiffrorna jobbar de privatanställda tjänstemännen allt mer övertid.

Under 2012 var övertidsarbetet bland Unionens medlemmar 595 000 timmar i veckan. 2017 var de nära 658 000 timmar, enligt en SCB-undersökning som Kollega har låtit göra. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.

Drygt en tredjedel av övertiden, cirka 220 000 timmar, uppges vara obetald. Vad det betyder är dock inte glasklart. På många arbetsplatser har övertidsersättningen avtalats bort mot lite högre lön eller några extra semesterdagar och då får man inte heller någon ersättning för övertidsarbetet på lönen, vilket kan uppfattas som att man jobbat gratis.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Men på andra arbetsplatser kan det vara så att man faktiskt inte fått någonting för det övertidsarbete som utförts.

När det gäller det angivna övertidsarbetet finns också ett aber som kan ha betydelse. Visserligen sägs vi kunna ha en tendens att överskatta vår egen betydelse i undersökningar. Samtidigt finns en risk för att vi underskattar den tid vi lägger på jobbet.

En orsak kan vara att vi i dagens arbetsliv, där inte minst den tekniska utvecklingen har gjort att jobb och fritid lätt flyter ihop, själva kan ha svårt att bedöma när vi jobbar eller inte. Är det exempelvis jobb eller fritid om vi själva väljer att besvara mejl på väg till och från jobbet?

Läs mer: "Företag är underbemannade"

En annan förklaring till varför vi kan underskatta den tid vi lägger ned på arbetet är att vi vill vara duktiga. Då kan det också vara svårt att ens erkänna för sig själv att man inte klarar sina arbetsuppgifter på utsatt tid. De nära 660 000 timmarnas övertid i veckan som arbetas av Unionens medlemmar kan alltså vara ännu högre.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Vem är det då som jobbar mest och minst övertid bland Unionens medlemmar?

Om man utgår från Kollegas undersökning är den meste övertidsjobbaren en man mellan 40 - 49 år, med chefsbefattning. Den grupp som jobbar minst är kvinnor mellan 60 och 69 år. Mest antal övertidstimmar per anställd jobbas i transportbranschen.

När det gäller övertid bland föräldrar till barn under sju år är arbetet ganska jämnt fördelat mellan mammorna och papporna.

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland