Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Nästan 660 000 timmar i veckan. Så mycket övertid jobbas bland Unionens medlemmar. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.
Anita Täpp Publicerad

Trots all kunskap om kopplingen mellan anställdas överbelastning och de skenande utmattningssiffrorna jobbar de privatanställda tjänstemännen allt mer övertid.

Under 2012 var övertidsarbetet bland Unionens medlemmar 595 000 timmar i veckan. 2017 var de nära 658 000 timmar, enligt en SCB-undersökning som Kollega har låtit göra. Det motsvarar 16 400 heltidstjänster.

Drygt en tredjedel av övertiden, cirka 220 000 timmar, uppges vara obetald. Vad det betyder är dock inte glasklart. På många arbetsplatser har övertidsersättningen avtalats bort mot lite högre lön eller några extra semesterdagar och då får man inte heller någon ersättning för övertidsarbetet på lönen, vilket kan uppfattas som att man jobbat gratis.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Men på andra arbetsplatser kan det vara så att man faktiskt inte fått någonting för det övertidsarbete som utförts.

När det gäller det angivna övertidsarbetet finns också ett aber som kan ha betydelse. Visserligen sägs vi kunna ha en tendens att överskatta vår egen betydelse i undersökningar. Samtidigt finns en risk för att vi underskattar den tid vi lägger på jobbet.

En orsak kan vara att vi i dagens arbetsliv, där inte minst den tekniska utvecklingen har gjort att jobb och fritid lätt flyter ihop, själva kan ha svårt att bedöma när vi jobbar eller inte. Är det exempelvis jobb eller fritid om vi själva väljer att besvara mejl på väg till och från jobbet?

Läs mer: "Företag är underbemannade"

En annan förklaring till varför vi kan underskatta den tid vi lägger ned på arbetet är att vi vill vara duktiga. Då kan det också vara svårt att ens erkänna för sig själv att man inte klarar sina arbetsuppgifter på utsatt tid. De nära 660 000 timmarnas övertid i veckan som arbetas av Unionens medlemmar kan alltså vara ännu högre.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Vem är det då som jobbar mest och minst övertid bland Unionens medlemmar?

Om man utgår från Kollegas undersökning är den meste övertidsjobbaren en man mellan 40 - 49 år, med chefsbefattning. Den grupp som jobbar minst är kvinnor mellan 60 och 69 år. Mest antal övertidstimmar per anställd jobbas i transportbranschen.

När det gäller övertid bland föräldrar till barn under sju år är arbetet ganska jämnt fördelat mellan mammorna och papporna.

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.