Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Nätmissarna som kan kosta dig jobbet

Vad du än gör – prata inte illa om företaget eller chefen i sociala medier. Då lär det bli svårt att få nytt jobb framöver. Även alltför lättklädda bilder kan ställa till det.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
De flesta presumtiva arbetsgivare söker information om dig på nätet i rekryteringsprocessen. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

I ett flerårigt forskningsprojekt har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur arbetsgivare och rekryterare granskar arbetssökande på nätet.

– De flesta försöker ha ett etiskt förhållningssätt. De tänker på integriteten för den arbetssökande, i alla fall i ett första steg, och tittar på information som finns lättillgänglig, säger Anna Hedenus, universitetslektor, som tillsammans med kollegan och projektledaren Christel Backman, genomfört studien.

– Men upptäcker man saker som upplevs som lite konstiga, kan man börja leta lite mer.

Det handlar då om saker som rekryteraren anser kan vara relevant för jobbet. Exempelvis sådant som handlar om värdegrund eller moral, att den arbetssökande skulle vara engagerad i någon konkurrerande verksamhet, vara politiskt aktiv eller lägga ned alltför mycket tid på någon idrott.

I vissa fall handlar det om information som den arbetssökande inte tycker har något med jobbet att göra, men ibland har den tilltänkta arbetsgivaren en annan åsikt.

Läs också: Tänk efter före – du lägger ut allt på nätet

– Ett företag hade en kandidat som man var positiv till. Men hon hade en lättklädd bild utlagd i flödet. För arbetsgivaren blev det jobbigt att ha sett bilden. Han tyckte att det tydde på dåligt omdöme att lägga ut den, men visste inte hur han skulle förhålla sig till det, säger Anna Hedenus.

Läs också: 7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

En måhända ofördelaktig publicering på nätet behöver dock inte betyda att det är kört. Dels är det svårt att veta hur arbetsgivare kommer bedöma informationen, dels kan det finnas möjlighet att reparera misstaget genom att ha en bra förklaring. Ofta finns det en större tolerans mot yngre personers felsteg, vilket också kan ha att göra med att det då i högre utsträckning rör sig om okvalificerade arbeten och sommarjobb.

Men ett misstag avråder Anna Hedenus bestämt ifrån.

– Att vara illojal mot sin arbetsgivare, en nuvarande eller en tidigare. Det kan vara att prata illa om sitt jobb och kalla det för skitorganisation. Eller att prata illa om chefen eller det företag där man söker anställning.

Att, som arbetssökande, försöka slippa ifrån problemet med snokande rekryterare genom att inte synas på nätet och i sociala medier är ingen bra strategi.

Läs också: Så raderar du dina avtryck på nätet

– När man googlar på någon vill man hitta något. Som arbetsgivare känner man sig tryggare då. Därför kan det vara en nackdel jämfört med andra sökande som går att hitta på nätet.

Läs också: 8 jobbtabbar på film du bör undvika

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.