Det uttryckliga syftet med förslaget har varit att lösa den långvariga konflikten i Göteborgs hamn. Arbetsgivaren har kollektivavtal med LO-förbundet Transport. Men det största facket i hamnen är Hamnarbetarförbundet, som inte är med i LO eller någon annan centralorganisation. Hamnarbetarförbundet har inget kollektivavtal med arbetsgivaren och därför inte heller någon fredsplikt, det vill säga så länge det finns ett giltigt kollektivavtal går man inte ut strejk, och har flera gånger tagit till stridsåtgärder.
Nu har arbetsmarknadens parter – de fackliga centralorganisationerna och Svenskt Näringsliv – lagt fram ett förslag. Det innebär att det inte längre ska vara tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal. Däremot ska förslaget inte påverka rätten att vidta sympatiåtgärder, det vill säga att stötta en konflikt som ett annat fack är inblandat i.
Parternas förslag har kommit till under viss press från regeringen. Tidigare har regeringen nämligen tillsatt en utredning för att se över lagstiftningen. Dess presentation sköts fram till den 20 juni, enligt uppgift för att parterna skulle hinna klart med sitt. Nu är det troligt att det blir parternas förslag som kommer ligga bakom en lagändring. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson konstaterade att hon ser förslaget ”som ett styrkebesked för den svenska modellen”, och tror inte att det påverkar den grundläggande balansen på svensk arbetsmarknad.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt på Göteborgs universitet ser potentiella problem med parternas förslag:
– Förslaget löser konflikten i Göteborgs hamn i och med att man avväpnar en majoritetsorganisation som saknar kollektivavtal. Men förslaget skapar samtidigt incitament för arbetsgivare att vända sig till halvskumma organisationer som är beredda att sänka villkor och löner mer än övriga förbund. Nästa gång är det kanske ett TCO- eller LO-förbund som är majoritetsorganisationen utan vapen.
– Man ska inte överdriva problemen, men vi lever i en marknadsekonomi och ändrar man lagen ändras också beteendet hos arbetsgivarna.
– Ett nystartat företag skulle kunna sluta kollektivavtal med mindre nogräknade organisationer med sämre villkor, så kallad avtalsshopping. Eftersom det första avtalet på arbetsplatsen ska tillämpas blir ett andra kollektivavtal inte mycket värt i praktiken. Effekten blir fredsplikt men utan möjlighet att kräva bättre villkor för medlemmarna, säger Mats Glavå.
Journalistförbundet är det enda TCO-förbund som inte ställer sig bakom parternas förslag om förändringar i strejkrätten. Förbundet menar att förslaget behöver utredas mer noggrant:
– Vi förstår bevekelsegrunden med förslaget men det har varit omöjligt att förankra demokratiskt och det är svårt att överblicka alla konsekvenser, till exempel vad som händer när gränsdragningen mellan förbund är oklar. Det finns viss kreativitet hos arbetsgivarna också och vi känner oss inte helt trygga förrän man täppt till alla eventuella kryphål, säger Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt har deltagit i arbetet med att ta fram parternas förslag.
Stridsåtgärder blir olagliga om de inte syftar till att åstadkomma ett nytt kollektivavtal med fredsplikt. Men det gäller väl enbart om arbetsgivaren redan har ett kollektivavtal med ett annat fack?
– Ja. Och det ska vara ett avtal för arbetet i fråga. Om det exempelvis finns ett arbetaravtal men inte ett tjänstemannaavtal är man inte inne i situationen.
Kan det inte vara svårt att avgöra syftet?
– Ja, det är ett subjektivt moment. Därför finns krav på att facket ska tydliggöra vad som ska regleras och att man inte får hitta på nya krav efterhand. Det ska handla om en meningsfull förhandling, man ska inte kunna konflikta utan att vilja ikläda sig kollektivavtal. Dessutom får det nya avtalet inte rucka styrkan i det avtal som redan finns, säger Martin Wästfelt.
Är det vad som skett i Göteborgs hamn?
– Ja, det tror jag att man kan säga. Det kan man se i medlarnas rapport. Det har varit otydligt vad som yrkas och man har hela tiden kommit med nya krav.
Om de här reglerna funnits – är det givet att Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder hade varit olagliga?
– Ja, det är arbetsgruppens bedömning.
Ett nytt avtal får ju inte tränga undan ett redan gällande avtal. Innebär inte ert förslag att ni öppnat för att arbetsgivare kan välja det billigaste avtalet, så kallad avtalsshopping?
– Nej, det blir egentligen ingen skillnad gentemot i dag. Det är möjligt att göra redan nu, men det förekommer i praktiken inte. I dag finns dock en viss rättslig osäkerhet, det vi gör här är att skapa stadga och förtydliga den rättspraxis som redan finns.
– Jag har svårt att se hur arbetsgivarna skulle kunna manövrera utifrån det här. Det här förslaget är så precist som det kan bli. Det bevarar arbetsfreden samtidigt som det inte ger lagstiftaren möjlighet att klampa in på parternas område.
Kan regeländringarna få betydelse i andra sammanhang än Göteborgs hamn?
– Ja, det finns andra organisationer som syndikalisterna som jobbar på samma sätt. På tjänstemannasidan kommer man i allmänhet överens om vilka som träffar avtal. Men det skulle kunna uppstå situationer när etablerade fack vill in på nya områden eller när utbrytare bildar egna fack.
Varför fruktade ni regeringens egen utredning?
– Jag har ju inte sett den ännu. Men några saker har ju läckt från den. Om det exempelvis finns två fack på ett område så skulle arbetsgivaren kunna komma överens med det fack som har avtal om att släppa in det andra facket. Det skulle rubba den ordning vi har i dag.
