Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen vill ha tredelad föräldraförsäkring

Nu ställer sig Unionen bakom principen om en tredelad föräldraförsäkring. En anledning är att det nu finns en statlig utredning som föreslår just detta.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Med en tredelad försäkring skulle en tredjedel av försäkringen vikas åt vardera föräldern. Den sista tredjedelen skulle familjen få disponera fritt.

Frågan om den tredelade försäkringen har varit uppe till diskussion flera gånger i Unionen. Redan 2008 förde Unionen Stockholms jämställdhetsråd upp frågan utan framgång.

– Vi har länge drivit att uttaget av föräldradagar måste bli jämnare eftersom det är under småbarnsåren som kvinnor halkar efter i lön och karriär, säger Henrik Ehrenberg, Unionens samhällspolitiske chef, enligt vilken det inte egentligen handlar om ett nytt vägval för Unionens del.

– Däremot har vi varit skeptiska till alla regelförändringar som innebär minskad flexibilitet. Men nu när det finns en utredning med ett förslag om tredelad föräldraförsäkring vill förbundsstyrelsen göra en avvägning av olika politiska mål för att uppnå ett gott arbetsliv för våra medlemmar.

Enligt Henrik Ehrenberg kommer Unionens främsta arbete mot ojämställdhet även framöver att bedrivas på arbetsplatserna.

– Vi som fack får inte luta oss tillbaka och lämna över frågan till politikerna, det vore ett stort misstag. Vi måste även fortsatt ha oerhört mycket fokus på hur det fungerar på arbetsplatser. Det gäller att få arbetsgivaren att arbeta systematiskt för att motverka löneskillnader som uppstår under småbarnsåren. Det handlar om att prata igenom sådant som kompetensutveckling, arbetsuppgifter och karriärutveckling.

Att Unionen nu tar ställning innebär inte att förbundet kommer att kampanja för en tredelad försäkring. Däremot kommer man att stötta utredningens förslag i sitt remissvar. Det är dock långt ifrån säkert att förslaget blir verklighet. I dag finns ingen majoritet för det i riksdagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.