Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vi har gott om lagar i svenskt arbetsliv och det kan vara väldigt bra att ha koll på åtminstone de allra viktigaste. Både för chefer och arbetstagare. Då är det lättare att undvika problem. Här är de mest betydelsefulla:
Lagen om anställningsskydd gäller nästan alla anställda i Sverige. Vissa delar i las är tvingande till arbetstagarens förmån, några är dispositiva, vilket innebär att andra avtal kan gälla. Las styr också reglerna vid uppsägning och avsked, provanställning, vikariat och hur länge du får jobba.
Du kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Uppsägning ska vara sakligt grundad – det är den till exempel inte om just ditt jobb försvinner men du skulle kunna omplaceras inom företaget. Blir du uppsagd av personliga skäl kan skälet inte enbart vara något som din arbetsgivare har känt till längre än två månader.
Det är i las det står om ”sist in, först ut” när företaget säger upp på grund av arbetsbrist vid exempelvis omorganisationer. Med färre än tio anställda kan arbetsgivaren få undanta högst två anställda. Facket kan komma överens om andra regler för turordning.
Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist, har vikarierat i mer än tolv månader de senaste tre åren eller har en deltidstjänst, har du första tjing om det skulle bli något jobb ledigt. Har flera förtur kommer den med längst anställningstid först i kön. Förturen gäller i nio månader från sista arbetsdagen.
Semesterlagen ger dig rätt till 25 dagars ledighet om året, betalda eller obetalda beroende på hur länge du har jobbat på företaget. Du har rätt till minst fyra sammanhängande veckor under juni till augusti. Du ska ha semesterlön – semesterersättning bakas aldrig in i lönen utan måste redovisas separat. Om du slutar på företaget och inte har hunnit ta ut semester ska du ha semesterersättning. Får du inte det kan du väcka talan mot företaget och begära skadestånd, men preskriptionstiden är bara två år.
Läs mer om semesterlagen på kollega.se.
Vi har också studieledighetslagen som ger dig rätt att ta tjänstledigt för att plugga nästan vad som helst, föräldraledighetslagen och lagar som gör att du får ta ledigt för att starta eget, vårda närstående och, om du är sjuk, prova annat jobb.
Förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen gäller överallt. Enligt diskrimineringslagen måste arbetsgivare varje år göra jämställdhetsplaner och lönekartläggningar för att upptäcka och förhindra osakliga skillnader i lön och villkor mellan män och kvinnor. En annan lag förbjuder diskriminering av deltidsanställda och personer med tidsbegränsad anställning.
Medbestämmandelagen är något av juvelen i kronan i lagarna som styr i arbetslivet. Den ger anställda ett visst inflytande på arbetsplatsen. Ibland kallad ”tuta och kör” eftersom den innebär att arbetsgivaren har skyldighet att informera och förhandla om viktiga förändringar av verksamheten innan de genomför förändringarna. Den innehåller också bestämmelser om kollektivavtal och den fredsplikt som råder när det finns kollektivavtal.
AML är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns flera olika föreskrifter som kan vara till nytta för dig beroende på var du jobbar – sitter du vid dator har du till exempel rätt till synundersökning och, om du behöver det, terminalglasögon.
En av de viktigaste föreskrifterna heter Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, som förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar också arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
En grundlag som bland mycket annat säger att det allmänna ska trygga rätten till arbete. Lagen tar också upp rätten att yttra sig fritt, uttrycka tankar, åsikter och känslor, frihet att ta emot och ge information, frihet att gå med i fackföreningar och att delta i möten av olika slag. Eller avstå. Ingen kan tvinga dig att gå med eller tvinga dig att avslöja om du är med i en förening, vad du tycker, röstar på etcetera.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
