Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Graviditet blev för dyrt för företaget

Kvinnan berättade att hon var gravid. Två veckor senare avslutades hennes provanställning med argumentet att hon förmodligen skulle vara sjukskriven mycket vilket skulle kosta företaget pengar.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Medlemmen jobbade som redovisningskonsult och hjälpte kunder med bokslut, deklarationer och rådgivning. I augusti upptäckte hon att hon var gravid och valde att säga det till sin arbetsgivare direkt, trots att hennes provanställning ännu inte övergått till en tillsvidaretjänst.

Läs mer: När ska jag berätta på jobbet att jag väntar barn?

Medlemmens chef reagerade inte med glädje utan ifrågasatte i stället kvinnans svar på anställningsintervjun, där hon frågat om fler barn var planerade och kvinnan svarat nej.

Efter sommarsemestern kom chefen in till kontoret och förklarade att kvinnan skulle bli uppsagd på grund av sin graviditet med argumentet att hon förmodligen skulle vara sjukskriven mycket och det skulle kosta företaget pengar. Hon tillade dock att konsulten var välkommen tillbaka efter sin föräldraledighet och att det möjligtvis skulle finnas en tjänst åt henne då.

När medlemmen kontaktade Unionen ändrade chefen sitt argument för att avsluta provanställningen till att hon inte var nöjd med konsultens arbete. Enligt diskrimineringslagen och även föräldraledighetslagen så räcker det dock med att man missgynnats som en av flera orsaker och Unionen stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Får en arbetsgivare fråga om graviditet?

Som huvudregel finns det inga begränsningar kring vilka frågor som får ställas under en anställningsintervju. Vilka frågor som ställs och vilka svar som ges får dock betydelse.

Det är alltså upp till arbetsgivaren att ställa frågor som han eller hon anser vara betydelsefulla, men den arbetssökande har ingen redovisningsplikt och behöver inte svara. Med andra ord kan arbetsgivaren normalt sett inte komma i efterhand och hävda att en arbetssökande förtigit något, och att detta skulle kunna leda till uppsägning.

Ett exempel på en fråga som är irrelevant är om den arbetssökande är gravid. Det är inte olagligt att ställa frågan, däremot strider det mot diskrimineringslagen att neka en arbetssökande anställning på grund av graviditet. Samma sak gäller frågor om till exempel sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO