Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Stressdoktorn: Skrota din smartphone

Den smarta mobilen är vår tids människoätande tiger – den gör att vi har vårt kamp- och flyktreglage påkopplat för jämnan. Det hävdar "stressdoktorn" Tomas Danielsson, som tipsade fackligt förtroendevalda i Gävleborg hur de kan undvika att bli sjuka av stress.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox.com
Smarta mobiler är en källa till stress för många. Colourbox.com

Tomas Danielsson, beteendemedicinare med fokus på ett arbetsliv under ständig förändring, gjorde för en tid sedan ett experiment. Han fick 40 tjänstemän att lova dyrt och heligt att de skulle ha mobilen avstängd under helgen. Sent söndag natt ringde han upp samtliga – 37 av 40 svarade.

– Undersökningar visar att stressen hos 12-14-åringar ökar redan innan de slår på mobilen. Vi märker det knappt, men vi håller på att bli ett helt skruvat folk, upplyste "stressdoktorn", de förtroendevalda som deltog under utvecklingsdagen vars tema var arbetsmiljö.

Den smarta telefonen är en nutida tiger, men vi springer inte ifrån den fastän vi borde. Tomas Danielsson uppmanade också åhörarna att skaffa sig en osmart mobil med hemligt nummer som man bara delar ut till sina närmaste, för att slippa ha jobbtelefonen på när man är ledig. Fast ibland hjälper det inte att lägga undan sin jobbmobil.

– Många får nämligen högre stress av att tro att något hänt, än vad de får av att tjuvkika. Jag tycker därför att man ska tjuvkika i den på semestern i Hunnebostrand.

Den stressrelaterade ohälsan ökar. 78 procent av tjänstemännen har för höga muskelspänningar i käke, hals, nacke, bröst och axlar, enligt en ny undersökning. Det gäller att bromsa stressen innan symptomen blir sjukdom menade Tomas Danielsson och presenterade 12 levnadsregler som kan förhindra stressjukdomar. (Se faktaruta).

Läs mer: Utbränd - på olika sätt

– Sen måste vi få bort cheferna som bara skriker "Kör! Kör! Kör!".

Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett verktyg som kanske inte hjälper att för få bort den typen av chefer, men väl en metod för hur man arbetar med att förhindra att någon blir sjuk eller mår pyton på grund av sitt jobb. Deltagarna fick en duvning i såväl arbetsmiljölagen som den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket - Organisatoriskt och social arbetsmiljö, OSA, samt i pensioner.

Läs mer: Unionen vill se krafttag mot stress och ohälsa

Men när inga lagar hjälper, när stress och krav känns oöverstigliga och allt annat skiter sig finns det ett enkelt knep för att hålla paniken i schack, enligt stressdoktorn:

– Ställ dig bredbent. Gå upp på tå, ner på häl, lägg armarna i kors i slow motion och säg: ”Här råder ett visst kaos”.

– Det är ett enkelt knep för att tygla hjärnans aggressioner, det får en att känna att man har viss kontroll.

12 levnadsregler som kan förhindra stress:

  1. Sluta jämför dig själv med andra. Skit i grannen och kollegan, strunta i att jaga efter vad andra har, kan och hinner med. Städa på trettondagen i stället för till jul och strunta i att det är inne med svarta bockar och metalltomtar i år.
  2. Våga välja bort. Det handlar inte om att prioritera, utan att ha modet att avstå helt. Man kan rimligtvis bara vara på ett ställe i taget.
  3. Sätt rimliga mål för arbete, familj och fritid. Avsätt 6 timmar i veckan då du kan göra något du tycker är kul utan att känna skuld. Då blir hjärnan glad. (Gör du något 7 timmar i veckan men känner dig skyldig för att du använder tiden till dig själv, funkar det inte).
  4. Erkänn dina begränsningar men tala samtidigt om vad du faktiskt är bra på.
  5. Öppna livscafé. Samlas på arbetsplatsen och samtala i 18 minuter med fyra frågor på agendan: a) Var och en berättar om sin egen stress. b) Har jag sett stress hos någon annan? c) Har vi någon gemensam stresstopp framför oss? d) Finns där någon på jobbet som lagt ner för mycket energi och som är på väg att gå sönder – erbjud hjälp och acceptera inte ett nej.
  6. Ta tag i vardagens konflikter och missförstånd på en gång. Låt inte surdegar ligga och jäsa.
  7. Tänk positivt.
  8. Kost, motion och sömn i rätt balans höjer vår stresstolerans. Sömnen behöver vara regelbunden.
  9. Mental avkoppling och mental träning – det kan vara antingen organiserad mental träning eller bara att promenera i skogen. Eller att utöva/lyssna på musik.
  10. Släpp loss barnet inom dig och var lite busig.
  11. Jobba vidare med självförtroendet. Vi kan aldrig få för mycket uppskattning. Ge gärna kollegan en uppmuntrande puff.
  12. Skaffa ett bollplank, någon du känner dig trygg med och som kan lyssna på dig. Ensam är inte stark.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Sjuka i kläm mellan olika mål

Ambitionen hos arbetsgivare, Försäkringskassan och vården kan krocka rejält när den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska börja jobba igen, enligt en ny studie.
Torbjörn Tenfält Publicerad 28 maj 2025, kl 06:01
Två händer som bryter arm
Arbetsgivare, Försäkringskassan och läkare vill alla att den som lider av psykisk ohälsa ska komma tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. Men hur det ska gå till kan skilja sig åt, vilket skapar målkonflikter, enligt en ny studie. Illustration: Linnea Blixt

 Det finns en idé om att ökat samarbete mellan arbetsgivarna och andra aktörer underlättar en återgång till arbetslivet för en person som varit sjukskriven för psykisk ohälsa.

Men verkligheten är ofta en annan, framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

– Vår analys visar att även om man skulle ha metoder för att få till ett perfekt samarbete så saknar detta betydelse om aktörerna inte har samma målsättning, säger Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi med inriktning mot medicinsk etik och patienträtt.

Han är en av forskarna bakom studien och ger några exempel på målkonflikter.

Arbetsgivare vill få ut så mycket som möjligt av sin personal. Men den ambitionen kan krocka med arbetsmiljöansvaret och uppdraget att försöka få tillbaka personen i arbete.

– Det kan finnas andra potentiella arbetstagare som är mer produktiva och då vill arbetsgivaren kanske hellre anlita någon av dem.

 

Försäkringskassan har inte koll på jobbet

Försäkringskassan har ett uttalat mål att få tillbaka den sjuke i arbete. Även här finns en inbyggd konflikt.

– Om arbetsplatsen är orsaken till sjukskrivning måste det ske på rätt sätt, annars är det risk att problemen återkommer eller förvärras, säger Thomas Hartvigsson.

Relationen mellan läkare och patient kan också prövas. Vårdgivaren strävar efter att ha en bra relation med patienten, men måste också säga sanningen för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning.

– En hel del information som är relevant för bedömning av arbetsförmåga är känslig och kan vara av en sort som arbetstagaren inte vill berätta för sin arbetsgivare.

I andra studier har forskarna mött exempel där arbetsgivare driver på för att få tillbaka den sjukskrivne i arbete, samtidigt som den sjuke själv tycker att det går för snabbt.

– Annan forskning visar att det finns en hel del okunskap om psykisk ohälsa hos de olika aktörerna och dåliga kunskaper om vad de kan förvänta sig av varandra. Det finns arbetsgivare som inte vet vilka anpassningar de kan göra för att underlätta för den som återkommer från sjukskrivning, och det finns de som vill men inte har resurser.

Vilken roll kan facket spela?

– En viktig uppgift för facket är att se till att arbetsgivaren gör det den ska, att bedömningen är rättssäker och balanserad, och att medlemmarna inte far illa.

Försäkringskassan, å sin sida, är beroende av signaler från både arbetsgivare och vården om vilka personer som behöver omfattande stöd för att kunna börja jobba igen.

Men det är inte alltid de signalerna tränger fram.

– Vårt uppdrag är att se till att det påbörjas rehabiliterande åtgärder så snabbt som möjligt. Men det kommer alltid finnas tillfällen där vi inte fångar rätt signaler, säger Michael Boman, områdeschef på Försäkringskassan.

– Man ska också komma ihåg att de flesta som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa kommer tillbaka i arbete utan att det behövs några särskilda aktiviteter från oss.

En omständighet som kan komplicera tillbakagången är att läkarintyget i inledningen av sjukskrivningen är fokuserat på att beskriva personens oförmåga att arbeta.

– Vi har dubbla uppdrag. Vi ska bedöma om personen har rätt till den sjukpenning den gör anspråk på. Men när vi ser att personen har nedsatt arbetsförmåga och skulle behöva rehabilitering för att komma tillbaka behöver vi växla fokus till vad personens möjliga förmåga är.

Försäkringskassan är beroende av den plan för återgång till jobbet som arbetsgivaren är skyldig att göra, men också av signaler från hälso- och sjukvården om att det finns behov av rehabiliterande insatser.

– Vårt perspektiv är att identifiera under vilka förutsättningar en person kan arbeta och lägga upp en planering tillsammans med insatsansvariga aktörer.

Hur kan en gemensam målsättning se ut?

– Den kan vara ett precisera i vilken omfattning vi tror att personen kan komma tillbaka i jobb. Kan det ske på hel- eller halvtid? Vad krävs det för anpassning eller rehabiliterande åtgärder – eller finns det ett annat jobb hos arbetsgivaren som personen kan klara av.

Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter infördes 2020. Den innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser för att främja återgången till arbetslivet. En följd av lagen är att vården har anställt rehabkoordinatorer.

– De håller ihop insatserna på den vårdenhet där den sjukskrivne finns, men skickar också signaler till oss om när det är dags att samordna rehabiliterande åtgärder.

Samtidigt konstaterar Michael Boman att företagshälsovården och de rehabkoordinatorer som är knutna till den är en viktig resurs när det behöver vidtas åtgärder på arbetsplatsen.

– När de olika aktörerna diskuterar vad som behöver hända på arbetsplatsen kopplat till anpassning och rehabilitering är företagshälsovården arbetsgivarens viktigaste stöd, säger han.

 Man bör fundera över om bedömningen av arbetsförmåga vid psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården

Branschorganisationen Sveriges Företagshälsors vd Peter Munck af Rosenschöld är inte sen att hålla med:

Peter Munck af Rosenschöld
Foto: Karl Nordlund

– Vi tar reda på om det är något i arbetsmiljön som behöver fixas så att problemet inte uppstår igen. Det gör inte primärvården.

Han anser att det borde läggas mer vikt vid att det är just från sitt arbete man blir sjukskriven.

– Det betyder att arbetsplatsen är en oerhört viktig komponent när man ska gå tillbaka till jobbet. När man bedömer individens arbetsförmåga ska man titta på tre saker: motivationen, arbetsmiljön och individens funktionsförmåga.

Därför vänder han sig emot att se på sjukskrivning och rehabilitering ur en rent medicinsk synvinkel.

– Man bör fundera över om inte bedömningen av arbetsförmåga vid framför allt psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården.

För att fylla i glappet mellan aktörerna pekar Peter Munck af Rosenschöld på två nödvändiga insatser: Klara ut vem som gör vad och se till att den enskilde får rätt stöd.

Vad kan ett gemensamt mål vara?

– De måste vara att så snart som möjligt få en sjukskriven person tillbaka i arbete — för arbete är bra, säger Peter Munck af Rosenschöld.