– Många som är utbrända upplever stor vanmakt och samtalen öppnar en möjlighet att få tillbaka egenmakten. Att utforska och kartlägga hur livet levs gör att vi kan få syn på våra behov, värderingar och kommer i kontakt med våra egentliga drivkrafter och mål, säger Fredrik Bengtsson.
Den bärande tanken i det existentiella perspektivet är vi människor är fria att välja. Att bli medveten hur vi lever kan väcka frågor om vad som är värt att förändra. Eller behålla. Vad vi än beslutar oss för kommer det att få konsekvenser.
– När vi blir medvetna och undersöker valmöjligheterna är vi inte längre offer för omständigheterna, säger Fredrik Bengtsson.
Han menar att vi i dag är dåligt rustade för att möta oförutsedda händelser och har en övertro på att vi alltid har kontroll. Allt ska bara rulla på. Vi har inte längre strukturer, som exempelvis kyrkan, för att hantera det vi inte rår över. Därför kan en stor omorganisering på jobbet, en skilsmässa eller en anhörigs död komma som en total överraskning.
Läs mer: Utbränd - på olika sätt
– Vi står också inför ett stort systemskifte till följd av bland annat digitaliseringen. Det för med sig en omfattande instabilitet och många förändringar som vi ofta inte kan greppa eller förhålla oss till. I sin tur kan det leda till vanmakt och utmattning, säger Fredrik Bengtsson.
Han ser reflekterande samtal som ett slags kompetensutveckling för att klara framtiden.
– Vi är tränade på att konkurrera, vara effektiva och göra affärer. Däremot är vi otränade på att reflektera och fundera på hur vi ska förhålla oss till det som sker. Existentiella samtal är ett verktyg att hantera det och hitta sin egen väg.
Gertrud Dahlberg
