Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen välkomnar ny arbetsmiljömyndighet

En ny myndighet som ska samla och sprida kunskap om arbetsmiljö inrättas nästa år.
– Vi är jätteglada. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum är något vi drivit i jättemånga år, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Arbetslivsinstitutet bedrev arbatesmiljöforskning fram till nedläggningen 2007. Claudio Bresciani / TT

Regeringen har beslutat att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Ett besked som välkomnas av Unionen.

– Det är superbra att det blir en egen myndighet och att den inte placeras på en befintlig myndighet eller vid en högskola, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Förbundet hade i sitt remissvar förordat att myndigheten bör placerades i Stockholm – nu blev det Gävle. Regeringen ser det som en tillgång för den nya myndigheten att ha närhet till Högskolan i Gävle och den arbetslivsforskning som bedrivs där.

– Med tanke på kompetensförsörjningen och behovet att samverka med olika aktörer, som arbetsmarknadens parter, så hade vi hellre sett att myndigheten placerades i Stockholm. Nu blir det en logistisk fråga, man får helt enkelt resa mer, säger Mirjam Olsson.

Unionen kommer att ha ingående samarbete med den nya myndigheten, enligt Mirjam Olsson.

– I utredarens förslag finns en referensgrupp för den kunskapsspridande delen, och där skulle parterna finnas med, vi har ju en större närhet till verkligheten än andra aktörer. Det föreslås också att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys och utvärderingsverksamheten. Där vill vi också vara med, men det finns inte med i utredarens förslag. Hur det kommer att bli vet vi inte i nuläget.

När den borgerliga regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007 gick värdefull forskning förlorad. Sverige är att av få utvecklade länder som inte har en samlad myndighet för arbetsmiljöforskning.

Läs mer: Varför sänktes forskning i världsklass?

– Det uppstod ett hål efter att Arbetslivsinstitutet lades ner, vår förhoppning är att den nya myndigheten ska fylla det tomrummet. Det finns ett stort behov av någon aktör som har överblick och som sammanställer och sprider forskning. Det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet säger Mirjam Olsson.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer inte att egen bedriva forskning, däremot får den i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Dessutom ska man även utvärdera och analysera arbets­miljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet. Myndigheten ska också arbeta med frågor som rör företagshälsovård.

– Från första dagen har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet. En nationell strategi har beslutats och resurserna har förstärkts med 125 miljoner kronor årligen. Genom den nya myndigheten för arbetsmiljö­kunskap stärks nu arbetsmiljöarbetet ytterligare, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Den nya myndigheten ska vara igång den 1 juni 2018. Myndigheten kommer att byggas upp succesivt. När verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas myndighetens budget omfatta 35 miljoner kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket