Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen välkomnar ny arbetsmiljömyndighet

En ny myndighet som ska samla och sprida kunskap om arbetsmiljö inrättas nästa år.
– Vi är jätteglada. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum är något vi drivit i jättemånga år, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Arbetslivsinstitutet bedrev arbatesmiljöforskning fram till nedläggningen 2007. Claudio Bresciani / TT

Regeringen har beslutat att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Ett besked som välkomnas av Unionen.

– Det är superbra att det blir en egen myndighet och att den inte placeras på en befintlig myndighet eller vid en högskola, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Förbundet hade i sitt remissvar förordat att myndigheten bör placerades i Stockholm – nu blev det Gävle. Regeringen ser det som en tillgång för den nya myndigheten att ha närhet till Högskolan i Gävle och den arbetslivsforskning som bedrivs där.

– Med tanke på kompetensförsörjningen och behovet att samverka med olika aktörer, som arbetsmarknadens parter, så hade vi hellre sett att myndigheten placerades i Stockholm. Nu blir det en logistisk fråga, man får helt enkelt resa mer, säger Mirjam Olsson.

Unionen kommer att ha ingående samarbete med den nya myndigheten, enligt Mirjam Olsson.

– I utredarens förslag finns en referensgrupp för den kunskapsspridande delen, och där skulle parterna finnas med, vi har ju en större närhet till verkligheten än andra aktörer. Det föreslås också att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys och utvärderingsverksamheten. Där vill vi också vara med, men det finns inte med i utredarens förslag. Hur det kommer att bli vet vi inte i nuläget.

När den borgerliga regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007 gick värdefull forskning förlorad. Sverige är att av få utvecklade länder som inte har en samlad myndighet för arbetsmiljöforskning.

Läs mer: Varför sänktes forskning i världsklass?

– Det uppstod ett hål efter att Arbetslivsinstitutet lades ner, vår förhoppning är att den nya myndigheten ska fylla det tomrummet. Det finns ett stort behov av någon aktör som har överblick och som sammanställer och sprider forskning. Det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet säger Mirjam Olsson.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer inte att egen bedriva forskning, däremot får den i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Dessutom ska man även utvärdera och analysera arbets­miljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet. Myndigheten ska också arbeta med frågor som rör företagshälsovård.

– Från första dagen har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet. En nationell strategi har beslutats och resurserna har förstärkts med 125 miljoner kronor årligen. Genom den nya myndigheten för arbetsmiljö­kunskap stärks nu arbetsmiljöarbetet ytterligare, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Den nya myndigheten ska vara igång den 1 juni 2018. Myndigheten kommer att byggas upp succesivt. När verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas myndighetens budget omfatta 35 miljoner kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.