Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Resultatet av den stora och breda svenska studien motsäger tidigare forskning från USA, som visat att kvinnor som är föräldrar diskrimineras när de söker jobb.
– I vår undersökning hittade vi lite förvånande nog ingen diskriminering från arbetsgivarna, konstaterar Anni Erlandsson, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet och en av författarna till studien Do Employers Prefer Fathers? Evidence from a Field Experiment Testing Gender by Parenthood Interaction Effect on Callbacks to Job Applicants.
Tillsammans med professor Magnus Bygren och docent Michael Gähler har Anni Erlandsson undersökt huruvida det är en nackdel att vara förälder och söka jobb i en så kallade experimentstudie. De tre forskarna har med fiktiva mans- och kvinnonamn sökt totalt 2 144 jobb på den svenska arbetsmarknaden, såväl låg- som högkvalificerade. I jobbansökningarna nämndes även om de var föräldrar eller inte. Totalt söktes jobb inom 18 yrken, exempelvis ekonomiassistenter, revisorer, säljare och chefer.
– Vårt resultat visar att det inte var någon skillnad i vilka som kontaktades av arbetsgivaren. Men vi vet inte vad som sedan händer när arbetsgivaren sedan sätter lön eller annat som händer på arbetsplatsen, framhåller Anni Erlandsson.
Underlaget är för litet för att dra några långtgående slutsatser, men siffrorna tyder på att det kan finnas skillnader mellan olika yrken. I studien tycks skillnaderna för revisorer vara försumbara.
Resultaten i studien stöder tesen att Sverige är ett jämlikt land för föräldrar. Anni Erlandsson menar att den ojämlikhet som trots allt finns på arbetsmarknaden har andra förklaringar än diskriminering vid rekrytering.
– Sannolikt beror det på att kvinnor gör andra val i livet, vabbar mer och tar ut längre föräldraledighet. Det kan också finnas förklaringar på yrkesnivå och i olika arbetskulturer vilket vore intressant att studera närmare för att få mer kunskap om vad som ligger bakom kvinnors sämre löne- och karriärutveckling säger Anni Erlandsson.
Gertrud Dahlberg
Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger.
– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green.
På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit.
– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.
Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.
– Det kändes som en done deal, säger han.
När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor.
– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter.
Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.
– I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.
Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.
