Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under romerska rikets glansdagar använde Julius Caesar kryptering i brev till sina fältherrar. Det byggde på att alfabetet förskjuts. A skrevs som E, B skrevs som F, C skrevs som G, och så vidare.
När radiotrafiken ökade på 1900-talet blev det viktigt att kunna sända hemliga meddelanden. Det var bökigt att kryptera och dekryptera. Det blev lättare när Arthur Scherbius uppfann en kryptomaskin, Enigma. Med den gick det snabbt att göra ett oläsbart meddelande läsbart.
E-post är inte så hemlig som man kan tro. Både e-post och internetleverantören kan se dina brev. Använder du jobbmejlen kan även arbetsgivaren se dem.
Den vanligaste krypteringstekniken kallas PGP och skapades av amerikanen Philip Zimmerman. Han blev upprörd när myndigheterna ville ha rätt att ta sig in i alla krypteringsprodukter, så han byggde PGP med öppen källkod, skrev ner den och tryckte den som bok. Då skyddas den av tryckfriheten.
För att skicka meddelanden med PGP måste båda parter ha programmet installerat. Texten skrivs och krypteras med mottagarens nyckel till bokstäver utan synbar ordning och klistras in i ett mejl. Mottagaren dekrypterar meddelandet med sin nyckel.
För att kryptera en fil måste du använda ett program som Truecrypt. Det skapar ett virtuellt kassaskåp där du kan lägga filer. Bara den som har rätt lösenord kan öppna skåpet.
... använder sig av krypteringstjänster på sina hemsidor för att tipsare ska kunna lämna uppgifter helt anonymt.
Flera chattappar har inbyggd kryptering. Den senaste versionen av Whatsapp har till exempel automatisk kryptering av alla meddelanden.
Facebooks Messenger har en krypteringsfunktion. För att skicka krypterade meddelanden trycker man på ”hemlig”. Det går även att ställa en timer som raderar meddelandet efter en viss tid.
Den som vill chatta som Edward Snowden kan ladda ner appen Signal. Även den skickar krypterade meddelanden mellan enheter.
Regeringen utreder om brottsbekämpande myndigheter ska få använda hemlig dataavläsning, att spionprogram placeras i misstänkta brottslingars datorer. Programmet kan läsa meddelanden innan de krypteras.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.