Åtta modiga visslare

Eric Ben-Artzi

I USA skyddas visselblåsare i viss mån av lagen False Claim Act. Den innebär att den som avslöjar slöseri med skattepengar kan få upp till 25 procent av den summa som staten får tillbaka tack vare avslöjandet.

De flesta visslare gör det dock inte för pengarnas skull. Nyligen tackade en visselblåsare, som fått sparken för att ha visslat, nej till belöningen på 8,25 miljoner dollar. Eric Ben-Artzi deklarerade att han ”vägrar vara med i plundrandet av de människor jag anställdes för att skydda”.

Cynthia Cooper

Det var Cynthia Cooper som stod bakom avslöjandet av ett av 2000-talets värsta bedrägerier på telekombolaget WorldCom. Hon var internrevisor och rapporterade om omfattande bokföringsfiffel, trots att både chefer och kollegor försökte få henne att titta åt ett annat håll.

Hon menar att visslare aldrig på laglig väg kommer att kunna skyddas helt från repressalier och trakasserier. Enligt henne är fri press ett lika bra skydd som lagen. 

Chelsea Manning

Den amerikanske underrättelseanalytikern Chelsea Manning läckte information bland annat om flyganfall på Bagdad och på Granai i Afghanistan samt hundratusentals amerikanska diplomatiska underrättelser och försvarsrapporter.

Materialet, som bland annat visar hur amerikansk militär skjuter ihjäl civila irakier, publicerades av Wikileaks under 2010. Manning dömdes till 35 års fängelse, vilket är det längsta straffet någonsin för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till medier.

Ingvar Bratt

Civilingenjören Ingvar Bratt läckte på 1980-talet till pressen att hans arbetsgivare Bofors sålt vapen till Dubai och Bahrain, trots det rådde exportförbud på vapen till dessa länder. Bratt avslöjade att leveranser avsedda för Singapore i stället hade gått till Dubai och Bahrain.

Bratt sades upp från sitt jobb och affären ledde till lex Bratt – en lag som bland annat innebär att anställda får röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet.

Karin Thörnqvist

Karin Törnqvist, testledare hos Göteborg Energi, upptäckte brister och felaktigheter, bland annat i en upphandling av ett nytt avläsningssystem för elmätare - en jätteorder på 700 miljoner kronor. Hon kritiserade bland annat att den konsult som skött upphandlingen samtidigt avlönades av leverantören. När hon påpekade detta för sina chefer ville ingen lyssna, varför hon vände sig till Uppdrag granskning.

Efter programmet förlorade både hon och hennes make sina konsultuppdrag och fick länge inga nya. Hon fick dessutom hotfulla mejl, utsattes för smutskastning som att hon var psykiskt instabil, ljög och fabulerade. Knappt år efter att Karin Törnqvist förlorat sitt uppdrag ändrade sig Göteborg Energi och gick på hennes linje.

Anders Kompass

Anders Kompass, chef inom FM:s avdelning för mänskliga rättigheter i Genève, rapporterade 2014 hur FN-soldater begått sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. Rapporten hemligstämplades och Kompass avstängdes från sitt jobb, uppmanades säga upp sig själv, anklagades för tjänstefel och belades med munkavle.

Anders Kompass återvände till sitt jobb efter att både interna och externa utredningar gett honom rätt, men avgick en kort tid senare som FN-chef eftersom han inte längre ville arbeta i en organisation som inte tar ansvar.

Anders Ahlmark

Sjöfartsverkets förste kartograf Anders Ahlmark avslöjade till pressen att Tsesisolyckan 1977 – då ett ryskt tankfartyg gick på grund i Södertäljeviken och hundratals ton olja läckte ut – berodde på att ett grund i en säker farled aldrig satts ut på sjökortet. Ahlmark blev utskälld och utfryst och omplacerades till Kasunfyren på Ölands södra grund och kom att kallas ”Fången på fyren”.

Med hjälp av facket fick han återvända till Centralförvaltningen, men fick inte tillbaka jobbet som kartograf utan hade inga egentliga arbetsuppgifter. Han och hans fru köptes ut från Sjöfartsverket 1989.

Foto: TT/Nyhetsbyrån, Getty Images, Pascal Perich