Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Åtta modiga visslare

Det här är åtta personer som vågat sätta sin karriär och sin personliga säkerhet på spel för att berätta om oegentligheter och missförhållanden vi annars inte kunnat känna till. Visselblåsare vi beundrar!
Johanna Rovira Publicerad

Eric Ben-Artzi

I USA skyddas visselblåsare i viss mån av lagen False Claim Act. Den innebär att den som avslöjar slöseri med skattepengar kan få upp till 25 procent av den summa som staten får tillbaka tack vare avslöjandet.

De flesta visslare gör det dock inte för pengarnas skull. Nyligen tackade en visselblåsare, som fått sparken för att ha visslat, nej till belöningen på 8,25 miljoner dollar. Eric Ben-Artzi deklarerade att han ”vägrar vara med i plundrandet av de människor jag anställdes för att skydda”.

Cynthia Cooper

Det var Cynthia Cooper som stod bakom avslöjandet av ett av 2000-talets värsta bedrägerier på telekombolaget WorldCom. Hon var internrevisor och rapporterade om omfattande bokföringsfiffel, trots att både chefer och kollegor försökte få henne att titta åt ett annat håll.

Hon menar att visslare aldrig på laglig väg kommer att kunna skyddas helt från repressalier och trakasserier. Enligt henne är fri press ett lika bra skydd som lagen. 

Chelsea Manning

Den amerikanske underrättelseanalytikern Chelsea Manning läckte information bland annat om flyganfall på Bagdad och på Granai i Afghanistan samt hundratusentals amerikanska diplomatiska underrättelser och försvarsrapporter.

Materialet, som bland annat visar hur amerikansk militär skjuter ihjäl civila irakier, publicerades av Wikileaks under 2010. Manning dömdes till 35 års fängelse, vilket är det längsta straffet någonsin för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till medier.

Ingvar Bratt

Civilingenjören Ingvar Bratt läckte på 1980-talet till pressen att hans arbetsgivare Bofors sålt vapen till Dubai och Bahrain, trots det rådde exportförbud på vapen till dessa länder. Bratt avslöjade att leveranser avsedda för Singapore i stället hade gått till Dubai och Bahrain.

Bratt sades upp från sitt jobb och affären ledde till lex Bratt – en lag som bland annat innebär att anställda får röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet.

Karin Thörnqvist

Karin Törnqvist, testledare hos Göteborg Energi, upptäckte brister och felaktigheter, bland annat i en upphandling av ett nytt avläsningssystem för elmätare - en jätteorder på 700 miljoner kronor. Hon kritiserade bland annat att den konsult som skött upphandlingen samtidigt avlönades av leverantören. När hon påpekade detta för sina chefer ville ingen lyssna, varför hon vände sig till Uppdrag granskning.

Efter programmet förlorade både hon och hennes make sina konsultuppdrag och fick länge inga nya. Hon fick dessutom hotfulla mejl, utsattes för smutskastning som att hon var psykiskt instabil, ljög och fabulerade. Knappt år efter att Karin Törnqvist förlorat sitt uppdrag ändrade sig Göteborg Energi och gick på hennes linje.

Anders Kompass

Anders Kompass, chef inom FM:s avdelning för mänskliga rättigheter i Genève, rapporterade 2014 hur FN-soldater begått sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. Rapporten hemligstämplades och Kompass avstängdes från sitt jobb, uppmanades säga upp sig själv, anklagades för tjänstefel och belades med munkavle.

Anders Kompass återvände till sitt jobb efter att både interna och externa utredningar gett honom rätt, men avgick en kort tid senare som FN-chef eftersom han inte längre ville arbeta i en organisation som inte tar ansvar.

 

Anders Ahlmark

Sjöfartsverkets förste kartograf Anders Ahlmark avslöjade till pressen att Tsesisolyckan 1977 – då ett ryskt tankfartyg gick på grund i Södertäljeviken och hundratals ton olja läckte ut – berodde på att ett grund i en säker farled aldrig satts ut på sjökortet. Ahlmark blev utskälld och utfryst och omplacerades till Kasunfyren på Ölands södra grund och kom att kallas ”Fången på fyren”.

Med hjälp av facket fick han återvända till Centralförvaltningen, men fick inte tillbaka jobbet som kartograf utan hade inga egentliga arbetsuppgifter. Han och hans fru köptes ut från Sjöfartsverket 1989.

Foto: TT/Nyhetsbyrån, Getty Images, Pascal Perich

Se filmerna med Palmer och Snowden!

Brian Palmer är expert på civilkurage. Kollegas reporter Johanna Rovira träffade honom för att prata om vilka egenskaper som utmärker en visselblåsare - och vad man bör tänka på innan man blåser i visslan. Se det här!

Brian Palmer har i sin tur träffat och intervjuat Edward Snowden, visselblåsaren som avslöjade National Security Agency, NSA:s globala övervakning av i princip alla från Angela Merkel till var och en av oss som har en mobiltelefon eller en dator. Se deras möte här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen