kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Åtta modiga visslare

Det här är åtta personer som vågat sätta sin karriär och sin personliga säkerhet på spel för att berätta om oegentligheter och missförhållanden vi annars inte kunnat känna till. Visselblåsare vi beundrar!
Johanna Rovira Publicerad

Eric Ben-Artzi

I USA skyddas visselblåsare i viss mån av lagen False Claim Act. Den innebär att den som avslöjar slöseri med skattepengar kan få upp till 25 procent av den summa som staten får tillbaka tack vare avslöjandet.

De flesta visslare gör det dock inte för pengarnas skull. Nyligen tackade en visselblåsare, som fått sparken för att ha visslat, nej till belöningen på 8,25 miljoner dollar. Eric Ben-Artzi deklarerade att han ”vägrar vara med i plundrandet av de människor jag anställdes för att skydda”.

Cynthia Cooper

Det var Cynthia Cooper som stod bakom avslöjandet av ett av 2000-talets värsta bedrägerier på telekombolaget WorldCom. Hon var internrevisor och rapporterade om omfattande bokföringsfiffel, trots att både chefer och kollegor försökte få henne att titta åt ett annat håll.

Hon menar att visslare aldrig på laglig väg kommer att kunna skyddas helt från repressalier och trakasserier. Enligt henne är fri press ett lika bra skydd som lagen. 

Chelsea Manning

Den amerikanske underrättelseanalytikern Chelsea Manning läckte information bland annat om flyganfall på Bagdad och på Granai i Afghanistan samt hundratusentals amerikanska diplomatiska underrättelser och försvarsrapporter.

Materialet, som bland annat visar hur amerikansk militär skjuter ihjäl civila irakier, publicerades av Wikileaks under 2010. Manning dömdes till 35 års fängelse, vilket är det längsta straffet någonsin för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till medier.

Ingvar Bratt

Civilingenjören Ingvar Bratt läckte på 1980-talet till pressen att hans arbetsgivare Bofors sålt vapen till Dubai och Bahrain, trots det rådde exportförbud på vapen till dessa länder. Bratt avslöjade att leveranser avsedda för Singapore i stället hade gått till Dubai och Bahrain.

Bratt sades upp från sitt jobb och affären ledde till lex Bratt – en lag som bland annat innebär att anställda får röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet.

Karin Thörnqvist

Karin Törnqvist, testledare hos Göteborg Energi, upptäckte brister och felaktigheter, bland annat i en upphandling av ett nytt avläsningssystem för elmätare - en jätteorder på 700 miljoner kronor. Hon kritiserade bland annat att den konsult som skött upphandlingen samtidigt avlönades av leverantören. När hon påpekade detta för sina chefer ville ingen lyssna, varför hon vände sig till Uppdrag granskning.

Efter programmet förlorade både hon och hennes make sina konsultuppdrag och fick länge inga nya. Hon fick dessutom hotfulla mejl, utsattes för smutskastning som att hon var psykiskt instabil, ljög och fabulerade. Knappt år efter att Karin Törnqvist förlorat sitt uppdrag ändrade sig Göteborg Energi och gick på hennes linje.

Anders Kompass

Anders Kompass, chef inom FM:s avdelning för mänskliga rättigheter i Genève, rapporterade 2014 hur FN-soldater begått sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. Rapporten hemligstämplades och Kompass avstängdes från sitt jobb, uppmanades säga upp sig själv, anklagades för tjänstefel och belades med munkavle.

Anders Kompass återvände till sitt jobb efter att både interna och externa utredningar gett honom rätt, men avgick en kort tid senare som FN-chef eftersom han inte längre ville arbeta i en organisation som inte tar ansvar.

 

Anders Ahlmark

Sjöfartsverkets förste kartograf Anders Ahlmark avslöjade till pressen att Tsesisolyckan 1977 – då ett ryskt tankfartyg gick på grund i Södertäljeviken och hundratals ton olja läckte ut – berodde på att ett grund i en säker farled aldrig satts ut på sjökortet. Ahlmark blev utskälld och utfryst och omplacerades till Kasunfyren på Ölands södra grund och kom att kallas ”Fången på fyren”.

Med hjälp av facket fick han återvända till Centralförvaltningen, men fick inte tillbaka jobbet som kartograf utan hade inga egentliga arbetsuppgifter. Han och hans fru köptes ut från Sjöfartsverket 1989.

Foto: TT/Nyhetsbyrån, Getty Images, Pascal Perich

Se filmerna med Palmer och Snowden!

Brian Palmer är expert på civilkurage. Kollegas reporter Johanna Rovira träffade honom för att prata om vilka egenskaper som utmärker en visselblåsare - och vad man bör tänka på innan man blåser i visslan. Se det här!

Brian Palmer har i sin tur träffat och intervjuat Edward Snowden, visselblåsaren som avslöjade National Security Agency, NSA:s globala övervakning av i princip alla från Angela Merkel till var och en av oss som har en mobiltelefon eller en dator. Se deras möte här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.

Läs även