Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I USA skyddas visselblåsare i viss mån av lagen False Claim Act. Den innebär att den som avslöjar slöseri med skattepengar kan få upp till 25 procent av den summa som staten får tillbaka tack vare avslöjandet.
De flesta visslare gör det dock inte för pengarnas skull. Nyligen tackade en visselblåsare, som fått sparken för att ha visslat, nej till belöningen på 8,25 miljoner dollar. Eric Ben-Artzi deklarerade att han ”vägrar vara med i plundrandet av de människor jag anställdes för att skydda”.
Det var Cynthia Cooper som stod bakom avslöjandet av ett av 2000-talets värsta bedrägerier på telekombolaget WorldCom. Hon var internrevisor och rapporterade om omfattande bokföringsfiffel, trots att både chefer och kollegor försökte få henne att titta åt ett annat håll.
Hon menar att visslare aldrig på laglig väg kommer att kunna skyddas helt från repressalier och trakasserier. Enligt henne är fri press ett lika bra skydd som lagen.
Den amerikanske underrättelseanalytikern Chelsea Manning läckte information bland annat om flyganfall på Bagdad och på Granai i Afghanistan samt hundratusentals amerikanska diplomatiska underrättelser och försvarsrapporter.
Materialet, som bland annat visar hur amerikansk militär skjuter ihjäl civila irakier, publicerades av Wikileaks under 2010. Manning dömdes till 35 års fängelse, vilket är det längsta straffet någonsin för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till medier.
Civilingenjören Ingvar Bratt läckte på 1980-talet till pressen att hans arbetsgivare Bofors sålt vapen till Dubai och Bahrain, trots det rådde exportförbud på vapen till dessa länder. Bratt avslöjade att leveranser avsedda för Singapore i stället hade gått till Dubai och Bahrain.
Bratt sades upp från sitt jobb och affären ledde till lex Bratt – en lag som bland annat innebär att anställda får röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet.
Karin Törnqvist, testledare hos Göteborg Energi, upptäckte brister och felaktigheter, bland annat i en upphandling av ett nytt avläsningssystem för elmätare - en jätteorder på 700 miljoner kronor. Hon kritiserade bland annat att den konsult som skött upphandlingen samtidigt avlönades av leverantören. När hon påpekade detta för sina chefer ville ingen lyssna, varför hon vände sig till Uppdrag granskning.
Efter programmet förlorade både hon och hennes make sina konsultuppdrag och fick länge inga nya. Hon fick dessutom hotfulla mejl, utsattes för smutskastning som att hon var psykiskt instabil, ljög och fabulerade. Knappt år efter att Karin Törnqvist förlorat sitt uppdrag ändrade sig Göteborg Energi och gick på hennes linje.
Anders Kompass, chef inom FM:s avdelning för mänskliga rättigheter i Genève, rapporterade 2014 hur FN-soldater begått sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. Rapporten hemligstämplades och Kompass avstängdes från sitt jobb, uppmanades säga upp sig själv, anklagades för tjänstefel och belades med munkavle.
Anders Kompass återvände till sitt jobb efter att både interna och externa utredningar gett honom rätt, men avgick en kort tid senare som FN-chef eftersom han inte längre ville arbeta i en organisation som inte tar ansvar.
Sjöfartsverkets förste kartograf Anders Ahlmark avslöjade till pressen att Tsesisolyckan 1977 – då ett ryskt tankfartyg gick på grund i Södertäljeviken och hundratals ton olja läckte ut – berodde på att ett grund i en säker farled aldrig satts ut på sjökortet. Ahlmark blev utskälld och utfryst och omplacerades till Kasunfyren på Ölands södra grund och kom att kallas ”Fången på fyren”.
Med hjälp av facket fick han återvända till Centralförvaltningen, men fick inte tillbaka jobbet som kartograf utan hade inga egentliga arbetsuppgifter. Han och hans fru köptes ut från Sjöfartsverket 1989.
Foto: TT/Nyhetsbyrån, Getty Images, Pascal Perich
Brian Palmer är expert på civilkurage. Kollegas reporter Johanna Rovira träffade honom för att prata om vilka egenskaper som utmärker en visselblåsare - och vad man bör tänka på innan man blåser i visslan. Se det här!
Brian Palmer har i sin tur träffat och intervjuat Edward Snowden, visselblåsaren som avslöjade National Security Agency, NSA:s globala övervakning av i princip alla från Angela Merkel till var och en av oss som har en mobiltelefon eller en dator. Se deras möte här!
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.