Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lär dig rädda liv!

Vet du hur du ska agera om en kollega plötsligt faller ihop på golvet? Det är omöjligt att veta hur man reagerar i kris, men att kunna hjärt-lungräddning är en bra förberedelse.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne.
Konsulten Johan Cajdert med hjärtstartaren och övningsdockan Little Anne. Foto: Peter Jönsson

Ur en väska med texten ”Little Anne” plockar Johan Cajdert, som jobbar på företaget Första Hjälpen-konsulten, fram en ljusbeige torso. Johan utbildar arbetsplatser i hjärt-lungräddning, HLR, något som blivit allt vanligare att arbetsgivare bekostar.

Kurserna styrs av HLR-rådets riktlinjer, men skräddarsys för olika verksamheter. Jobbar du på ett bygge kanske det är bra att få särskild kunskap om fallolyckor, medan det på ett kontor är större risk för hastigt insjuknande eller allergiska reaktioner om någon får i sig en jordnöt.

Det knäpper och knakar i Little Anne när hennes bröstkorg trycks ihop av Johans händer. Det gör det även i människors bröst. Särskilt när de kommit upp i en viss ålder – på äldre händer det till och med att man knäcker ett revben eller två. Men det är inget att bry sig om. Ett revben är ett litet offer om man får livet tillbaka.

Efter att ha utfört hjärt-lungräddning på dockan tar Johan Cajdert fram defibrillatorn, eller hjärtstartaren, som den också kallas. I dag ser man ofta maskinen på arbetsplatser och andra offentliga platser, oftast i en liten plastlåda som sitter monterad på väggen.

En hel del människor känner ett visst obehag inför att använda en hjärtstartare – den skickar ju faktiskt elektricitet genom kroppen. Men Johan Cajdert menar att i princip vem som helst kan klara av att använda defibrillatorn.

– Man kan inte göra fel med en hjärtstartare. Tvärtom, det absolut största misstaget folk gör är att de inte gör något alls, säger Johan Cajdert och startar maskinen som med hjälp av både bilder och röst guidar användaren, steg för steg.

Tack vare att maskinen är så oerhört pedagogisk är det svårt att tro att man kan ”misslyckas” även i skarpt läge. Det finns förstås hjärtstartare av olika märken och i olika varianter, men den här påpekar till och med om du har för lite kraft när du utför hjärtmassagen.

Och det kan behövas – efter ett par omgångar blir det tungt och allt svårare att trycka tillräckligt hårt. Eftersom de flesta bara orkar utföra HLR under några minuter är det en mycket stor fördel om hela arbetslag lär sig hjärt-lungräddning, så att man kan byta av varandra.

Att lära sig hjärt-lungräddning är bra för alla på arbetsplatsen. Kursernas syfte är till stor del att medarbetare ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Att man som arbetskramrat känner att man gjorde vad man kunde om någon blir sjuk, även i de fall då personen avlider.

Innan Johan Cajdert började på Första hjälpenkonsulten arbetade han som brandman och har i sitt yrkesliv lyckats rädda livet på två personer tack vare hjärt-lungräddning.

– Jag ryser bara jag pratar om det, säger Johan Cajdert och drar med handen över gåshuden på armen, när han berättar om hur han och kollegorna räddade en man i 40-årsåldern som hade fått hjärtstopp.

Vad hjärtstoppet berodde på minns inte Johan. Däremot glömmer han aldrig när mannens fru och två barn kom med tårta till brandstationen för att tacka killarna.

– Känslan av att ha räddat en människa så att han kunde fortsätta livet tillsammans med sin familj är fullständigt obetalbar!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.