Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Många jobbar på ledig tid
En stor andel av Sveriges tjänstemän kontaktas av sin arbetsgivare eller kollegor under kvällar och helger. Många av dem är osäkra på om de förväntas vara tillgängliga eller inte.
Många tjänstemän har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Enligt en undersökning som Kollega gjorde före jul upplever sex av tio att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Nu bekräftar en rapport från Unionen den bilden. Enligt den måste närmare fyra av tio arbeta under sin lediga tid, en av fyra har sämre sömn på grund av jobbtankar och lika många har ont i nacke, axlar eller rygg.
Digitaliseringen gör det möjligt att sköta arbetsuppgifter hemifrån. Den flexibiliteten gillar många – men många upplever samtidigt att otydliga förväntningar när det gäller tillgängligheten påverkar deras hälsa negativt.
Unionen har länge förordat nedskrivna riktlinjer för hur tillgänglig en anställd behöver vara. Annars finns risken att man upplever att ens arbetsgivare, kollegor och kunder förväntar sig att man alltid är nåbar.
– Det kan man komma åt dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels genom en policy – helst nedskriven – kring vilka förväntningar som är rimliga, hur tillgänglig man behöver vara när man inte är på kontoret och när man förväntas svara på mejl och sms som skickats efter arbetstid, sa Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen till Kollega i januari.
Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även utomlands, och där är lösningarna delvis annorlunda. I Frankrike finns sedan årsskiftet en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Det görs bland annat genom att alla arbetsplatser med mer än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.
I Tyskland har flera bilföretag hittat metoder som på olika sätt förhindrar jobbmejlande under ledighet. Volkswagen har till exempel ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och sedan släpper fram det dagen därpå.
På tyska BMW får chefer inte mejla anställda som har slutat sin arbetsdag eller är på semester. Och på Daimler har man tagit det hela ett steg längre: den som har semester kan använda sig av en autosvarsfunktion som talar om för avsändaren att man är ledig och att mejlet kommer att raderas. Genom autosvaret får avsändaren också information om vem han eller hon kan kontakta i stället – eller uppmanas att skicka mejlet på nytt när semestern är slut.
Syftet är dels att de anställda slipper lägga flera arbetsdagar på att gå igenom mejl efter ledigheten, dels slipper känna stress när det mejlplingar i telefonen under semestern.
På Mercedes-Benz (som ägs av Daimler) i Sverige finns inte det systemet, enligt Bengt Hellström, Unionens klubbordförande.
– Jag vet att diskussionen har varit uppe på tapeten någon gång, men det har aldrig införts.
Hade det varit bra med ett sådant system?
– Både ja och nej. Jag har aldrig upplevt det som ett krav att vara tillgänglig. Och jag tror att både arbetsgivare och anställda uppskattar flexibiliteten i att kunna bli nådd även när man inte är på jobbet. Men visst finns en risk att tillgängligheten missbrukas av arbetsgivaren. Då är det viktigt att man som anställd lyssnar på kroppens signaler och sätter gränser, annars finns risk för utbrändhet.
Hälften jobbar övertid
- Närmare hälften av de privata tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan.
- Fyra av tio är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.
- Fyra av tio blir kontaktade för arbete utanför ordinarie arbetstid minst en gång i veckan.
- Fem av tio saknar regler som säger att man inte ska störas av jobbet på fritiden.
- Åtta av tio trivs på sin arbetsplats.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så funkar arbetstidsförkortning
Kortare arbetstid stod högt på Unionenmedlemmarnas önskelista inför årets avtalsrörelse. Hur arbetstiden krymps kan variera mellan företag och till och med inom samma företag. Kollega har kollat hur det funkar i praktiken.
Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.
På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut, till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar.
Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid.
Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken.
Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben:
– Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet. Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april, får man i stället pengar. De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:
– Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval. Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.
Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:
– På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar får man ut eventuell resterande tid i pengar.
– Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer.
Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:
– Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år.
Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo:
– Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar.
Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå.
– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare.
– Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön.
Övriga avtal som har kortare arbetstid:
Gröna arbetsgivare
I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.
Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.
Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.
Industriarbetsgivarna: I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.
