Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det här avgör var jobben hamnar

Sverige har många konkurrensfördelar när företagen funderar på var de ska placera sin produktion. Däremot anser de att det är för svårt att snabbt ställa om verksamheten när efterfrågan förändras.
Niklas Hallstedt Publicerad
Vegard Grøtt / NTB scanpix / TT
Sverige har många konkurrensfördelar enligt företagen som däremot menar att det är för svårt att snabbt ställa om verksamheten efter efterfråga. Vegard Grøtt / NTB scanpix / TT

Arbetskraften kostar betydligt mer i Sverige än i många andra länder. Men trots det behöver inte kostnaden för att tillverka varor i Sverige bli högre. Det konstateras i en gemensam studie av fack och arbetsgivare inom industrin.

– Arbetskraftskostnaderna för produktionspersonal i Estland kanske är mellan en fjärdedel och en femtedel av de svenska, men den högre graden av automatisering i Sverige kan göra att kostnaden per producerad enhet ändå inte blir högre, säger Jon Tillegård, utredare på Unionen, som varit med i arbetet med studien.

I studien deltog 17 svenska företag, däribland Volvo AB, Ericsson och Astra Zeneca, med verksamhet runt om i världen. Sex av företagen lämnade också underlag för en jämförelse mellan produktiviteten i Sverige och övriga Västeuropa. Det visade sig att produktiviteten var högre utanför Sveriges gränser. Enligt studien kan skillnaden dock förklaras med att anläggningarna är mindre i Sverige och att man därför inte kan dra nytta av samma stordriftsfördelar.

Enligt företagen har Sverige konkurrensfördelar när det gäller rättssäkerhet, infrastruktur, organisationsstruktur, samverkan mellan fack och arbetsgivare och tillgång till kompetens.

Däremot tycker de inte att det är tillräckligt enkelt att dra upp eller ned på produktionen i takt med att efterfrågan ändras.

Det är dock beroende på vilken typ av flexibilitet det rör sig om. Möjligheten att använda sig av tidsbegränsade anställningar eller inhyrd personal får högt betyg. Även möjligheten att variera produktionen med hjälp av den befintliga personalen, via exempelvis arbetstidsbanker, får godkänt. Däremot är företagen kritiska till möjligheterna att ändra antalet tillsvidareanställda. I studien sägs att vissa av företagen konstaterar att det är billigt att lägga ned en anläggning i Sverige, men desto dyrare att ställa om verksamheten genom personalförändringar.

Ytterligare en form av flexibilitet där Sverige anses klara sig mindre bra vid en jämförelse är de offentligt finansierade permitteringssystemen. I Sverige finns ett sådant system sedan 2014 som ger möjlighet för företagen att införa korttidsarbete med statligt stöd under en djup ekonomisk kris. Systemet är dock betydligt mindre generöst än i flera andra europeiska länder.

– Den övergripande bilden som företagen ger är att Sverige har ett mindre flexibelt system än andra länder vad gäller korttidsarbete. Delvis kan det bero på vad företagen jämför med. De företag som har anläggningar i exempelvis Belgien och Tyskland rankar flexibiliteten som viktig och Sverige som dåligt på området, säger Jon Tillegård.

Inte heller är bilden av lagen om anställningsskydd, las, enhetlig. I debatten talas det ibland om att principen sist in-först ut ställer till det för företagen.

– Flera av de företag som vi träffat tycker inte att las är något problem, andra tycker tvärtom. Ericsson tycker exempelvis att det försvårar för dem att genomföra omställningar vid teknikskiften. Samtidigt tycker företagen att partsrelationerna på arbetsplatsen är en styrka som gör att det går att hitta smidiga lösningar på sådana här saker.

Om studien

Bakom studien Konkurrenskraft på företagsnivå står de två facken IF Metall och Unionen tillsammans med arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.

Industrirådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Unionen: Jobben blir färre i AI-utsatta yrken – ”Tysta varsel”

Jobben blir färre inom AI-exponerade yrken. Företag som har infört AI planerar fler neddragningar än andra. Och facket är inte med på banan. Det konstaterar Unionen i en ny rapport.
Noa Kristiansson Publicerad 18 november 2026, kl 09:46
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.