Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Oftast alkohol på julfesten

Skinka, sill och snaps med kollegorna. December är julfesternas tid. Men många dricker mer än de hade tänkt sig. Det visar Kollegas undersökning.
David Österberg Publicerad

Så här i juletid verkar de flesta svenska företag dra på sig spenderbyxorna. Runt åtta av tio anställda bjuds på julfest av sin arbetsgivare, enligt en Novus-undersökning som har gjorts på uppdrag av Kollega. På festerna serveras alkohol i mycket hög utsträckning: bara elva procent svarar att tillställningarna är alkoholfria.

En av fem har druckit för mycket på en julfest

De flesta dricker måttligt, men en dryg femtedel anser att de har druckit för mycket på en julfest. Och 72 procent har upplevt att en kollega har druckit för mycket alkohol vid julbordet.

Cheferna verkar ta det lugnare med alkoholen. 38 procent har upplevt att en chef har druckit för mycket på en julfest.

Undersökningen visar också att de flesta inte är oroliga över sin alkoholkonsumtion. Närmare 90 procent svarar nej på frågan: ”Har du någon gång känt oro över dina alkoholvanor?”. Män är mer oroade än kvinnor och yngre mer oroade än äldre.

Fler, ungefär hälften av dem som svarat, har känt sig oroliga över en kollegas alkoholvanor. Ungefär lika många uppger att deras arbetsplats har rutiner för vad de ska göra om de märker att en kollega eller chef har alkoholproblem.

Fler arbetsplatser har en alkoholpolicy i år

Kollega gjorde en liknande undersökning för fyra år sedan. Det mesta är sig likt i de båda undersökningarna, men två saker skiljer sig. I år svarar fler, nästan 70 procent, att deras arbetsplats har en alkoholpolicy. Det är nästan tio procentenheter mer än vid förra undersökningen.

Dessutom verkar det bli vanligare med alkoholfria afterwork-aktiviteter. I undersökningen från 2012 svarade 37 procent att en after work alltid innebar alkoholkonsumtion. I årets undersökning var den siffran 31 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.