Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Oftast alkohol på julfesten

Skinka, sill och snaps med kollegorna. December är julfesternas tid. Men många dricker mer än de hade tänkt sig. Det visar Kollegas undersökning.
David Österberg Publicerad

Så här i juletid verkar de flesta svenska företag dra på sig spenderbyxorna. Runt åtta av tio anställda bjuds på julfest av sin arbetsgivare, enligt en Novus-undersökning som har gjorts på uppdrag av Kollega. På festerna serveras alkohol i mycket hög utsträckning: bara elva procent svarar att tillställningarna är alkoholfria.

En av fem har druckit för mycket på en julfest

De flesta dricker måttligt, men en dryg femtedel anser att de har druckit för mycket på en julfest. Och 72 procent har upplevt att en kollega har druckit för mycket alkohol vid julbordet.

Cheferna verkar ta det lugnare med alkoholen. 38 procent har upplevt att en chef har druckit för mycket på en julfest.

Undersökningen visar också att de flesta inte är oroliga över sin alkoholkonsumtion. Närmare 90 procent svarar nej på frågan: ”Har du någon gång känt oro över dina alkoholvanor?”. Män är mer oroade än kvinnor och yngre mer oroade än äldre.

Fler, ungefär hälften av dem som svarat, har känt sig oroliga över en kollegas alkoholvanor. Ungefär lika många uppger att deras arbetsplats har rutiner för vad de ska göra om de märker att en kollega eller chef har alkoholproblem.

Fler arbetsplatser har en alkoholpolicy i år

Kollega gjorde en liknande undersökning för fyra år sedan. Det mesta är sig likt i de båda undersökningarna, men två saker skiljer sig. I år svarar fler, nästan 70 procent, att deras arbetsplats har en alkoholpolicy. Det är nästan tio procentenheter mer än vid förra undersökningen.

Dessutom verkar det bli vanligare med alkoholfria afterwork-aktiviteter. I undersökningen från 2012 svarade 37 procent att en after work alltid innebar alkoholkonsumtion. I årets undersökning var den siffran 31 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket