Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Låga löner i civilsamhället

Mer än var tredje anställd på icke vinstdrivande organisationer arbetar själva ideellt på sitt jobb. De har också ofta lägre löner och frånvarande chefer, visar Unionens rapport - den första kartläggningen någonsin av anställda i civilsamhället.
Johanna Rovira Publicerad
Anders Wiklund / TT
Anders Wiklund / TT

Som anställd på en ideell organisation, nätverk, stiftelse eller samfund förväntas man vara glad och nöjd och se sitt jobb som ett kall. Att så många som 35 procent av alla 200 000 anställda faktiskt också är engagerade privat hos sin arbetsgivare, visar att jobbet även är ett kall för många, vilket medför att gränsen mellan jobb och fritid riskerar bli flytande.

– Det råder en tystnadskultur kring de anställda i civilsamhället – vi vill få bort den tystnaden. De anställda står för stabiliteten och professionaliteten i organisationerna och det finns ingen anledning att skämmas för att man får lön, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som tagit fram rapporten Anställd i civilsamhället – ett kall eller vanligt kneg?

En tredjedel av de anställda har en förtroendevald som närmaste chef, vilket innebär att arbetsgivaren inte är närvarande på arbetsplatsen. Men de anställda tycks inte vara nämnvärt missnöjda med detta faktum: Hälften anser att deras närmaste chef ändå har tid att ge dem tillräckligt med stöd i arbetet. Det är samma andel som inom hela Unionens medlemskår.    

– Jag måste vara tillgänglig när min arbetsgivare kan, och denne har ju annat att syssla med på dagarna. Som anställd får du anpassa dig, säger Madde Lundin, projektledare på Kvalitetsteatern i Göteborg, som har en förtroendevald som sin närmaste chef.

– Samtidigt innebär det att jag har stor frihet i mitt arbete. Fast det kräver att uppdraget är tydligt och att man kommit överens med arbetsgivarna om hur kommunikationen går till.

Anställda i civilsamhället har inte alltid så höga krav på sina chefer

Shadé Jalali tror att det bland annat är friheten att själva kunna styra över hur, när och med vad de ska arbeta som, tillsammans med stimulerande arbetsuppgifter, gör att så pass många anställda inom civilsamhället ser mellan fingrarna på chefernas frånvaro. Hon ser risker i detta– frånvarande chefer missar lätt signaler på att någon anställd mår dåligt, till exempel.

– Det kan gå långt innan konflikter uppdagas och då kan de bli så infekterade att de kan upplevas som omöjliga att hantera på ett bra sätt. En närvarande  och engagerad arbetsgivare kan bromsa negativa utvecklingar i tid och bidra till en hälsosam arbetsmiljö.

– Anställda i civilsamhället har inte alltid så höga krav på sina chefer, det kan vara därför som de är nöjda.

De anställda inom civilsamhället tjänar generellt lägre än andra Unionenmedlemmar. För Madde Lundin är det dock inte den egna lönen utan organisationens ekonomi som är det stora problemet.

– Du får alltid mindre pengar än vad du söker, vilket innebär att du slår knut på dig själv för att kunna genomföra ditt projekt. En vill ju alltid ha kvalitet i sitt arbete.

Många anställda har lönebidrag – på frågan om någon på arbetsplatsen har statlig subventionerad anställning svarar 62 procent ja.

– Om höstbudgeten går igenom så kommer taket för lönebidrag att höjas till 17 100 kronor. Men det är fortfarande lägre än Unionens lägstalöner och det handlar ofta om kvalificerat arbete, säger Shadé Jalali.

Unionen ger i rapporten förslag på förbättringar på civilsamhället som arbetsplats. Bland annat uppmanas staten hålla koll så att upphandling av tjänster på välfärdsmarknaden inte leder till lönedumpning och försämrade anställningsvillkor.

– Inom till exempel vård och omsorg står de icke-vinstdrivande aktörerna stilla på tre procent, trots den stora efterfrågan på icke-vinstdrivande aktörer på välfärdsmarknaden.

– I konkurrensen om lägst pris vid upphandlingarna finns risk att lönerna påverkas. Vi menar att man inte ska stirra sig blind på priser - civilsamhällets mervärde måste få kosta mer. Upphandlingar måste blir mer socialt ansvarstagande, säger Shadé Jalali. 

Läs mer: "Bra med hårdare krav vid upphandling"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Här är förmånerna vi helst vill ha från jobbet

Tjänstepension och kollektivavtal. Det är två av de förmåner vi helst vill ha när vi söker jobb. Här är listan över hetaste förmånerna.
David Österberg Publicerad 2 oktober 2025, kl 06:01
Pengar och semester
Tjänstepension, distansjobb och extra semesterdagar är hett eftertraktade förmåner för den som letar nytt jobb, enligt en undersökning. Henrik Montomery/TT och Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Vilka förmåner en arbetsgivare erbjuder är viktigt när vi söker nytt jobb. Allra hetast är tjänstepension, enligt en undersökning som pensionsbolaget AMF har låtit göra.

– Det är glädjande att 6 av 10 tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb. Det visar att allt fler förstår vilken avgörande roll den spelar för ens framtida ekonomiska trygghet, säger Ebba Lagersten på AMF.

I princip alla företag som har kollektivavtal har också tjänstepension för sina anställda. Och kollektivavtal är en annan uppskattad förmån: 44 procent svarar att kollektivavtal är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb.

Friskvårdsbidrag och subventionerad lunch

Här är listan över de tio viktigaste förmånerna när vi söker nytt jobb:

  1. Tjänstepension
  2. Kollektivavtal
  3. Distansarbete och flexibla arbetstider
  4. Extra semesterdagar
  5. Försäkringar
  6. Friskvårdsbidrag
  7. Löneväxling
  8. Tjänste- eller förmånsbil
  9. Föräldralön
  10. Subventionerad lunch

Undersökningen bygger på intervjuer med 1507 personer mellan 25 och 75 år. Intervjuerna gjordes av Ipsos på uppdrag av AMF.