Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Automatisk fika

Odrickbart. Eller utsökt. Automatkaffet på jobbet kan verkligen variera. Avgörande är att välja rätt leverantör, kaffe och maskin – och låta serva den med kunskap och finess!
Joachim Stokstad Publicerad
Fredrik Stehn
Fredrik Stehn

Att hyra ut kaffeautomater till företag är big business i Sverige. Man uppskattar att det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och att branschens totala omsättning är nära tre miljarder kronor om året.

Bästa koppen automatkaffe vinner

Men de flesta av oss har nog varierande erfarenheter av automatkaffe. Ibland smakar det inte gott, för att uttrycka det diplomatiskt. Så behöver det dock inte vara. Det kan nämligen också smaka enastående. Det inser man om inte annat av det faktum att det numera finns en tävling – Coffee Professional Cup – där bästa koppen automatkaffe vinner. Deltagarna har med sig valfri maskin, som de sedan tillåts trimma och modifiera.

Dan-Fredrik Asplund, kaffeautomatleverantören Beans smakexpert, har vunnit förstapris i tävlingen en gång och blivit tvåa två gånger.

– Jag kan justera mängden vatten och kaffe, men också dragtid, malningsgrad med mera. Ofta vill man ha sitt kaffe snabbt, men då hinner alla aromer inte att utvecklas.

Dan-Fredrik Asplund går så långt att han hävdar att det är extremt svårt att skilja en kaffe gjord av en rätt intrimmad automat från en kopp tillagad av en barista.

I dag finns frystorkat kaffe som smakar bra

Vad ska man då tänka på när man väljer maskin till kontoret? Benny Petersson – styrelseordförande i SVF, Svenska Vendingföreningen som företräder landets kaffemaskinuthyrare – tycker att man ska välja en etablerad leverantör som är diplomerad av SVF.

– Då har man servicekompetensen. Sedan bör man fråga sig vad man är ute efter. Är det 25 personer som varje dag ska ha kaffe vid samma tidpunkt? Då kanske man i stället prioriterar snabbheten och väljer frystorkat kaffe i stället för hela bönor. I dag finns det frystorkat kaffe som smakar bra, säger Benny Petersson.

När det gäller kvaliteten på kaffet får man vad man betalar för, menar han.

– Välj hög kvalitet, det kostar trots allt inte mycket mer per kopp.

– Men mitt bästa råd är att be att få prova en maskin i en eller två veckor, testa olika kaffebönor och göra en enkät bland medarbetarna.

Personligen föredrar jag riktig mjölk

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är förstås smakmässigt optimalt.

De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver (gjort enbart på mjölk) eller ett substitut (som inte innehåller en droppe äkta mjölk och därför inte ens får benämnas så).

– Personligen föredrar jag riktig mjölk, men i tävlingen används mjölkpulver, säger Dan-Fredrik Asplund.

Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik. Den förstnämnda ger ett bra bryggkaffe och en acceptabel espresso. Den andra ger en bra espresso men ett annorlunda bryggkaffe, eftersom det framställs under tryck. Det blir som en espresso med alldeles för mycket vatten.

Vill du ha kaffet som vanligt?

Hur vet man vilken teknik kaffeautomaten på jobbet använder?
– Om du får en aning skum på bryggkaffet är det espressoteknik, annars är det helt svart, säger Dan-Fredrik Asplund, som själv föredrar bryggtekniken, helt enkelt eftersom han gillar bryggkaffe bäst.

För runt 15 år sedan var kaffeautomaterna helt mekaniska. I dag styrs de av en minidator och är allt oftare uppkopplade mot nätet, så att serviceteknikern kan ha full koll. Den utvecklingen fortsätter, berättar Benny Petersson.

– Jag har sett automater med ansiktsigenkänning, som gör att du får frågan: ”Vill du ha kaffet som vanligt?”.

Om kaffet smakar illa

Tycker du inte att jobbkaffet är särskilt gott? Informera leverantören, som självklart är beroende av nöjda kunder.

– Det går utmärkt att felanmäla smaken, säger Dan-Fredrik Asplund. Då justerar jag maskinen tillsammans med kunden så att vi hittar rätt.

Dan-Fredrik Asplund har korats till landets bästa automatkaffemakare.

- Jag lockar fram de goda smakerna och dämpar beska, bitterhet och syra. Ett bra kaffe upplevs som sött.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad 21 februari 2025, kl 06:01
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.