Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du minnet i toppform

Åh vad jobbigt! Du vet att du har träffat människan förut, men har som vanligt glömt namnet. Men hys hopp! Genom att träna hjärnan och använda olika knep kan du bli bättre på namn, siffror och mycket annat.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att lära sig ett nytt språk är också en form av träning av hjärnan. Colourbox

Många av oss är missnöjda med vårt minne, inte minst när vi jämför oss med andra som tycks komma ihåg allt. Ibland blir det till en stress, som när man inte kommer på namnet på någon eller inte minns koden till betalkortet. Andra gånger kan man hamna i rent pinsamma situationer, när man inte ens kommer ihåg utseendet på någon som glatt hejar på en.

Men minnet handlar inte bara om att komma ihåg namn och nummer. Utan ett fungerande minnessystem skulle vi inte heller kunna lagra de fakta och de upplevelser vi behöver för att klara av allt ifrån att gå på två ben till att planera saker och klara av olika situationer i livet.

Läs mer: Så tränar du minnet ända till pension

Hur bra vårt minnessystem fungerar beror både på arv och på miljö.

– Men för att stärka vår minnesförmåga måste minnet användas och så gott som alla har potential att förbättra sin förmåga, om än i olika grad. Och all inlärning kan ses som hjärngympa, säger minnesforskaren Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet.

Ännu har forskningen om vilken hjärnträning som faktiskt fungerar bra varit bristfällig. Men i dag är den gängse uppfattningen att mycket hjärngympa inte har någon annan effekt än att man blir bättre på själva övningen eller möjligen på väldigt likartade uppgifter. Som att den som lättare kommer ihåg olika bokstavskombinationer också bättre minns olika sifferkombinationer.

En del forskning visar dock att vi med rätt sorts hjärngympa också kan förbättra vår allmänna kapacitet, som inlärning och minne.

Enligt en stor brittisk studie som presenterades för några år sedan leder viss hjärnträning inte bara till att man blir bättre på att exempelvis lära sig nya ord utan också till att en del av ens övriga kognitiva färdigheter utvecklas. Som att man klarar att planera inköp och sköta hushållsekonomin på ett bättre sätt.

Läs mer: Svåra typsnitt ökar fokus i bullrig miljö

Enligt minnesstudien skedde också en snabb förbättring hos de som deltog. Redan efter tre månader – med i genomsnitt fem pass hjärngympa i veckan – märktes effekt. Men då gäller det alltså att välja rätt sorts hjärngympa. (Se exempel i faktarutan.)

Viktigt för en effektiv hjärngympa är enligt forskarna att man utmanar sig själv, utifrån vad man klarar av.

– Alla nya erfarenheter och allt slags inlärning är bra, också när vi börjar med nya aktiviter som att virka eller flugfiska och lär oss nya begrepp, liksom när vi lär oss nya språk eller helt enkelt umgås med andra, säger Anna Stigsdotter Neely.

– Ett bra sätt att minnesträna kan också vara att efter ett möte repetera för sig själv vad man har pratat om. Liksom att man motionerar, eftersom det ökar blodgenomströmingen i hjärnan, vilket är väldigt bra för våra kognitiva förmågor.

KOPPLA NAMN OCH UTSEENDE

  • Ta något som kännetecknar personen och gör dig en ”bild” i huvudet av det och personens namn. Låt säga att Victoria Forsgren har långt silverfärgat hår. Då skulle bilden kunna bli en silverfärgad fors över vilken det ligger en gren, som kronprinsessan Victoria står på – det är ju ett prinsessnamn. Bilden får dig att minnas namnet.

KOMMA IHÅG SIFFROR

  • Börja med att översätta alla siffror från 0 till 9 med en konsonant och lär dig dem. Översätt sedan en portkod till ett ord utifrån de fyra konsonanter som motsvarar sifforna och bilda ord genom att sätta in valfria vokaler mellan dem. Om portkoden är 1247 och det översätts till konsonanterna TNRK så kan ordet bli tonerik, vilket du kommer att minnas.

MINNESSYSTEMETS DELAR
I vårt långtidsminne ingår det explicita minnet, som lagrar fakta, och det implicita minnet (procedurminnet) som lagrar know-how, exempelvis hur man cyklar.

Det explicita minnet kan i sin tur delas in i episodminnet, där personliga upplevelser lagras, och det semantiska minnet, där kunskap och fakta lagras.

Vi har också ett korttidsminne med den information eller kunskap som behövs för att vi ska kunna hantera en aktuell situation, som att komma ihåg ett telefonnummer samtidigt som vi plockar fram ett anteckningsblock.

APPAR FÖR TRÄNING
Många appar marknadsförs med löften om att de ska fungera som bra hjärnträning och bland annat förbättra minnet och öka koncentrations- och problemlösningsförmågan. Om de funkar låter vi vara osagt, men här är några av de mest populära apparna för hjärngympa:

● Lumosity. Tester av minnes- och uppmärksamhetsfunktioner.

● Elevate. En mängd övningar där man bland annat tränar upp fokus, minne, matematik, precision och problemförståelse.

● Peak – Brain Training. Ett 20-tal spel som ska träna problemlösning, fokusering, inlärning och minne.

TRIMMA HJÄRNAN
Enligt en stor brittisk studie vid King’s College i London där 7 000 personer över 50 år deltog, är följande sysslor exempel på bra minnesträning.

● Huvudräkning under tidspress.

● Att av fyra föremål plocka bort det som skiljer ut sig sig i form och färg.

● Memoryspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.