Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Det var en riktig skräll"

Som produktionsledare för Eurovisionfinalen i Globen har Helena Eistrand Helmertz haft fullt upp ända sedan september förra året. Nu kan hon äntligen andas ut efter ett bejublat evenemang och Ukrainas vinst som överraskade alla i teamet.
Lisa Allström Publicerad
Martin Meissner / TT
Jamala från Ukraina tog hem Eurovision Song Contest i Globen. Martin Meissner / TT

Planering och bemanning av sändningar, schemaläggning och presskonferenser är några av alla de uppgifter som kantat hennes arbetsdag på Sveriges Television fram till i lördags. 750 personer har stått på teamlistan; alltifrån showpersonal till it-tekniker. Dessutom har 130 anställda hjälpts åt att rigga scenerna i Globen och Tele 2 Arena. I stora drag handlar det om att se till att rätt folk är på plats vid rätt tidpunkt – annars faller hela schemat som ett dominospel, förklarar hon.

– Alla ska in vid sin speciella tidpunkt och göra sitt jobb. Från scenbyggare och ljudriggare till de tekniker som sätter upp specialkameror. Men vi har ju haft en väldigt tydlig deadline att jobba mot.

För att allt ska sys ihop på ett smidigt sätt är samarbetet extra viktigt.

– Det krävs en stor logistik. Vi har inte tid för någon teambuilding men alla är så proffsiga att det funkar bra ändå, säger Helena glatt.

Ibland har teamet tvingats till kompromisser för att få budgeten att gå ihop, erkänner hon. Det har också hänt att tekniska förseningar uppstått och då har stressen tätnat i OB-bussen utanför arenan, där bildproducenterna sitter.

– Men vi har legat en dag före schemat i princip hela tiden. Nu håller vi på att riva allt och det brukar sällan vara något problem, förklarar hon.

Helena Eistrand Helmertz är sedan länge medlem i Unionen. Hon är luttrad när det gäller direktsändningar och har redan klarat av nervpirrare som prinsdop och hockeylandskamper, men Eurovision-finalen är hennes allra första schlagerprojekt.

– Det är sällan man får jobba med såhär stora produktioner, det är ju ett väldigt långt projekt som egentligen startade samma natt som Måns vann i Wien. Redan då började man boka lokaler och nyckelpersoner.

Är du schlagerfantast?

– Nja, det är jag nog inte. Jag gillar att jobba med direktsändningar, sedan kan det vara lite av varje – det spelar ingen roll. Det är själva produktionsformen som är rolig, jag gillar när det är många kameror inblandade.

Vad tyckte du om vinnarlåten då?

– Det var ju otippat, det överraskade oss alla. Vi i produktionsteamet hade egna favoriter, själv hejade jag på Frankrike och Ungern som jag tyckte hade bra låtar.

Evenemanget blev både uppskattat och välbesökt, ­med en fullsatt Glob och fin pr för huvudstaden det grådassiga vädret till trots. Ett nytt koncept för i år var att hela showen visades på storbildsskärm på Tele 2 Arena ett stenkast därifrån. Även dessa 11 000 biljetter sålde slut på nolltid.

– Det var nog många turister som inte kom in i Globen som köpte de sista, gissar hon.

Är det något i produktionen som satt särskilt avtryck?

– Finalkvällen när Globen var slutsåld och man stod därinne och såg alla ljus, kände förväntan ligga i luften och vår studioman Hence drog igång publiken, den stämningen … Det har varit det mest imponerande.

– Det roligaste är att det är en produktion som ses nästan över hela världen, med 200 miljoner tittare. Sedan är det fantastiskt att få vara del i ett så stort projekt med så många duktiga människor, berättar hon.

Nu går Helena Eistrand Helmertz på en välförtjänt sommarledighet, men det blir även jobb på Gothia Cup och en långresa med barnen.

– Vi är trötta allihop, men väldigt nöjda. En sådan show som vi har bjudit på – det är ganska bra jobbat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.