Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oenighet på Ericsson om nya lokaler

Ericsson i Kista flyttar snart in i nya lokaler där man ska jobba aktivitetsbaserat. Men förhandlingarna mellan arbetsgivaren och Unionenklubben slutade i oenighet. Facket menar att Ericsson inte tagit hänsyn till de risker som klubben och arbetsmiljöombuden påtalat.
Linnea Andersson Publicerad
Ericsson
Ungefär hälften av de 9 000 anställda på Ericsson i Kista börjar snart jobba i aktivitetsbaserade kontorslokaler. Ericsson

Under två år framöver kommer de cirka 9 000 anställda på Ericsson i Kista att flytta till nya lokaler i ett gemensamt campus, där ungefär hälften ska sitta i så kallade aktivitetsbaserade kontor. Anledningen är enligt Stefan Borg, vice ordförande för Unionenklubben på Ericsson, att man vill spara pengar på lokalyta.

Facket har dock flera invändningar som gjort att förhandlingarna slutat i oenighet.

– I grund och botten är vi inte negativa till aktivitetsbaserade kontor om man gör sin hemläxa ordentligt. Men det känns som att man utsätter oss för ett experiment, säger Stefan Borg som menar att det inte finns tillräcklig forskning på aktivitetsbaserade kontor – varken när det gäller risker eller fördelar.

Eftersom skälet till flytten är ekonomiskt har Unionenklubben bett Ericsson att mäta och jämföra hur produktiviteten ser ut i dag jämfört med efter flytten, för att se om det var rätt väg att gå. Facket oroar sig till exempel för att det kommer bli långa ”ställtider” eftersom tanken med aktivitetsbaserade kontor är att man ska byta arbetsplats beroende på vilken arbetsuppgift man sysslar med för stunden, vilket kan innebära flera platsbyten per dag. Arbetsgivaren har dock motsatt sig en mätning av produktiviteten.

– Företaget betalar ut 100 procent lön oavsett om du är produktiv eller inte och då borde det vara i företagets intresse att se till att vi har en arbetsmiljö där alla kan nå sin högsta potential. Att inte göra det är egentligen att inte investera aktieägarnas pengar på ett klokt sätt.

Facket har även förhandlat med arbetsgivaren om att ta in en arbetstagarkonsult för att hitta ett sätt att mäta produktivitet, men även det förslaget har fått nobben. I stället tror Ericsson snarare att flytten och det nya arbetssättet kan leda till ökad produktivitet.

– Det är klart att det å ena sidan sker en produktivitetsökning om man sitter tillsammans i ett hus och många är positiva till att sitta tillsammans, men jag tror inte att man förstår konsekvenserna, som man heller inte har utrett, säger Stefan Borg.

Unionenklubben och arbetsmiljöombuden på Ericsson ser dessutom flera risker för arbetsmiljön. Dels kommer ljudnivån att gå upp eftersom det blir trängre och fler som kommer sitta tillsammans. Dels tror Stefan Borg att det även blir fler synstörningar i och med att människor kommer gå förbi ens arbetsplats och att det kan stjäla uppmärksamhet från arbetsuppgifterna.

– Du har samma arbetsuppgifter som ska göras som innan men om du inte hinner på grund av ställtider och störningar blir du stressad. Risken är då att det blir en uppförsbacke där man sakta men säkert börjar tulla på luncher, hoppar över träning eller kafferaster. Livskvaliteten blir försämrad och balansen i arbetslivet förskjuts till det sämre.

– Många klarar av sitt jobb under åtta timmar men är mentalt trötta i huvudet när de kommer hem för att man har ansträngt sig för att stänga ute allt onödigt buller, men det skiter ju arbetsgivaren i.

I och med att de nya lokalerna innebär ett helt nytt arbetssätt menar Stefan Borg att det krävs bättre kunskap hos cheferna och arbetsgivaren, som får ett ännu större ansvar för att lära ut och utbilda personalen i hur man jobbar aktivitetsbaserat.

– Företaget har inte råd att inte tillhandahålla de bästa förutsättningarna för de anställda att göra ett bra jobb.

Cheferna måste dessutom förstå de ergonomiska konsekvenserna av att inte ha ett eget skrivbord. Ericsson har gjort pilotstudier som visar att de anställda ofta inte bryr sig om att koppla in extrautrustning, som tangentbord och mus, när de måste flytta runt och jobbar därför i en miljö som inte är lika ergonomisk som vid en permanent arbetsplats. Stefan Borg tycker att företaget har en skyldighet att se till att personalen använder sina hjälpmedel.

Thomas Erséus, chef för fastighetsgruppen på Ericsson, skriver i en mejlkommentar att det aktivitetsbaserade konceptet tagits fram i ”nära samarbete med externa specialister, forskare och ergonomer samt stödjer sig på den moderna forskningen kring ergonomi såväl som välbefinnande på arbetsplatsen”.

Han menar också att Ericsson erbjuder stöd till chefer för att implementera och stötta i det nya arbetssättet, till exempel genom workshops, informationsmaterial och utbildningstillfällen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält