Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oenighet på Ericsson om nya lokaler

Ericsson i Kista flyttar snart in i nya lokaler där man ska jobba aktivitetsbaserat. Men förhandlingarna mellan arbetsgivaren och Unionenklubben slutade i oenighet. Facket menar att Ericsson inte tagit hänsyn till de risker som klubben och arbetsmiljöombuden påtalat.
Linnea Andersson Publicerad
Ericsson
Ungefär hälften av de 9 000 anställda på Ericsson i Kista börjar snart jobba i aktivitetsbaserade kontorslokaler. Ericsson

Under två år framöver kommer de cirka 9 000 anställda på Ericsson i Kista att flytta till nya lokaler i ett gemensamt campus, där ungefär hälften ska sitta i så kallade aktivitetsbaserade kontor. Anledningen är enligt Stefan Borg, vice ordförande för Unionenklubben på Ericsson, att man vill spara pengar på lokalyta.

Facket har dock flera invändningar som gjort att förhandlingarna slutat i oenighet.

– I grund och botten är vi inte negativa till aktivitetsbaserade kontor om man gör sin hemläxa ordentligt. Men det känns som att man utsätter oss för ett experiment, säger Stefan Borg som menar att det inte finns tillräcklig forskning på aktivitetsbaserade kontor – varken när det gäller risker eller fördelar.

Eftersom skälet till flytten är ekonomiskt har Unionenklubben bett Ericsson att mäta och jämföra hur produktiviteten ser ut i dag jämfört med efter flytten, för att se om det var rätt väg att gå. Facket oroar sig till exempel för att det kommer bli långa ”ställtider” eftersom tanken med aktivitetsbaserade kontor är att man ska byta arbetsplats beroende på vilken arbetsuppgift man sysslar med för stunden, vilket kan innebära flera platsbyten per dag. Arbetsgivaren har dock motsatt sig en mätning av produktiviteten.

– Företaget betalar ut 100 procent lön oavsett om du är produktiv eller inte och då borde det vara i företagets intresse att se till att vi har en arbetsmiljö där alla kan nå sin högsta potential. Att inte göra det är egentligen att inte investera aktieägarnas pengar på ett klokt sätt.

Facket har även förhandlat med arbetsgivaren om att ta in en arbetstagarkonsult för att hitta ett sätt att mäta produktivitet, men även det förslaget har fått nobben. I stället tror Ericsson snarare att flytten och det nya arbetssättet kan leda till ökad produktivitet.

– Det är klart att det å ena sidan sker en produktivitetsökning om man sitter tillsammans i ett hus och många är positiva till att sitta tillsammans, men jag tror inte att man förstår konsekvenserna, som man heller inte har utrett, säger Stefan Borg.

Unionenklubben och arbetsmiljöombuden på Ericsson ser dessutom flera risker för arbetsmiljön. Dels kommer ljudnivån att gå upp eftersom det blir trängre och fler som kommer sitta tillsammans. Dels tror Stefan Borg att det även blir fler synstörningar i och med att människor kommer gå förbi ens arbetsplats och att det kan stjäla uppmärksamhet från arbetsuppgifterna.

– Du har samma arbetsuppgifter som ska göras som innan men om du inte hinner på grund av ställtider och störningar blir du stressad. Risken är då att det blir en uppförsbacke där man sakta men säkert börjar tulla på luncher, hoppar över träning eller kafferaster. Livskvaliteten blir försämrad och balansen i arbetslivet förskjuts till det sämre.

– Många klarar av sitt jobb under åtta timmar men är mentalt trötta i huvudet när de kommer hem för att man har ansträngt sig för att stänga ute allt onödigt buller, men det skiter ju arbetsgivaren i.

I och med att de nya lokalerna innebär ett helt nytt arbetssätt menar Stefan Borg att det krävs bättre kunskap hos cheferna och arbetsgivaren, som får ett ännu större ansvar för att lära ut och utbilda personalen i hur man jobbar aktivitetsbaserat.

– Företaget har inte råd att inte tillhandahålla de bästa förutsättningarna för de anställda att göra ett bra jobb.

Cheferna måste dessutom förstå de ergonomiska konsekvenserna av att inte ha ett eget skrivbord. Ericsson har gjort pilotstudier som visar att de anställda ofta inte bryr sig om att koppla in extrautrustning, som tangentbord och mus, när de måste flytta runt och jobbar därför i en miljö som inte är lika ergonomisk som vid en permanent arbetsplats. Stefan Borg tycker att företaget har en skyldighet att se till att personalen använder sina hjälpmedel.

Thomas Erséus, chef för fastighetsgruppen på Ericsson, skriver i en mejlkommentar att det aktivitetsbaserade konceptet tagits fram i ”nära samarbete med externa specialister, forskare och ergonomer samt stödjer sig på den moderna forskningen kring ergonomi såväl som välbefinnande på arbetsplatsen”.

Han menar också att Ericsson erbjuder stöd till chefer för att implementera och stötta i det nya arbetssättet, till exempel genom workshops, informationsmaterial och utbildningstillfällen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här