Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Vad är arbetsglädje för dig, Soran Ismail?

Under tisdagen samlades medlemmar och förtroendevalda i Unionen region Stockholm på Oscarsteatern för att lyssna på komikern Soran Ismail. Kollega passade på att ställa några frågor innan han gick upp på scen.
Gabriella Westberg Publicerad
Patrik Nygren
Komikern Soran Ismail talade om hur man bemöter någon man tycker är dum i huvudet, inför Unionenmedlemmar och förtroendevalda på Oscarsteatern i Stockholm. "Bra, tydlig, klok, intellektuell" var några av publikens omdömen efteråt. Patrik Nygren

Vad ska du prata om?
- Jag kommer att prata om rasism och etnicitet och om hur man bemöter någon som man tycker är dum i huvudet. Jag hoppas på att kunna så några frön av nya perspektiv. Det är det som är en komikers uppgift, att vända på invanda uppfattningar och ge nya perspektiv till hur man ser på saker och ting.

- Det ska handla om att utmana och orka vara öppen inför olika tankar och inte vara rädd för att ha haft fel. Särskilt för vuxna människor är det ofta svårt. Man håller fast i det man bestämt sig för en gång i tiden. Det blir enklast så.

Hur bemöter man någon man tycker är dum i huvudet?
- Genom att tala om sak, inte om person. Genom att förstå att man måste använda olika nycklar för att nå fram till olika personer.

Vad betyder arbetsglädje för dig?
- Att man tycker om sitt jobb. Jag tror inte att det är så många som gör det. Det är helt enkelt få förunnat. Känner man arbetsglädje ska man vara jävligt glad och tacksam. Då har man vågat satsa och hittat den rätta, som ett lyckat äktenskap ungefär. Det är inte så vanligt.

- Men ett jobb är ett jobb. Det är inte meningen att det ska vara kul. Många unga har inställningen att jobbet är till för personlig utveckling. Det är problematiskt. Jag läste någonstans att människor i snitt blir ekonomiskt oberoende från sina föräldrar i 30-årsåldern nu för tiden. Folk blir inte vuxna! Bortskämda barn!

Det kanske kan uppfattas som lite förmätet att någon som jobbar som komiker sedan 18-årsåldern säger att andra inte ska förvänta sig att ha kul på jobbet?
- Livet är inte rättvist. Alla kan inte bli proffsinstagrammare. Alltså, vi behöver vara villiga att skita ner händerna, att kavla upp ärmarna och göra det som måste göras. Man får ta det jobb man erbjuds. Har du möjlighet att satsa på dig själv och betala hyra och mat genom att göra det, så är det toppen! Men man kan inte kräva att få göra det.

Hur såg din väg ut, till att bli komiker?
- Jag var 18-19 år. Jag bodde hos mina föräldrar när jag var med i Parlamentet (TV-program).  Att satsa på att bli komiker innebar ingen risk för mig. Jag hade inga stora utgifter och lämnade ingen trygg anställning för att bli komiker. Jag tjänade så att jag klarade mig från början. Därför vågade jag satsa.

Har du jobbat med något annat än att vara komiker?
- Jag började som telefonförsäljare, dels för Cancerfonden dels med att sälja underkläder. Sedan när jag blev komiker blev jag också skådis, programledare, föreläsare.

Är du frilans eller anställd?
- Jag har varit egen företagare sedan jag var 19 år. Det är så det ser ut i den här branschen. Ska man bli världsklass får man sköta det själv.

Behövde du någon hjälp eller stöd när du startade eget?
- Det låter nog lite drygt, men nej. Eller, jag fick hjälp genom andra. Det är en liten bransch. Jag fick gig och lärde känna andra komiker och fick goda råd av dem: Vid de här summorna är det bra att ha revisor, vid de här summorna är det bra att skaffa AB. Så jag har aldrig behövt någon särskild ”starta eget-kurs”.

Är du med i facket?
- Nej, jag vet inte vad facket skulle kunna göra för mig.

Nu ska du upp på scen och vända perspektiv för Unionens medlemmar. Vad tror du att du kommer att få för reaktioner?
- Ingen aning! Det blir nog toppen. Alltså, jag vill inte göra er ledsna, men det är inget unikt med Unionens medlemmar. Det är vuxna, nyktra människor som sitter bekvämt. När man är ute och pratar med universitetsstudenter kan det bli lite skrikigt och gapigt, men det här blir nog en artig och trevlig publik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.