Vad ska du prata om?
- Jag kommer att prata om rasism och etnicitet och om hur man bemöter någon som man tycker är dum i huvudet. Jag hoppas på att kunna så några frön av nya perspektiv. Det är det som är en komikers uppgift, att vända på invanda uppfattningar och ge nya perspektiv till hur man ser på saker och ting.

- Det ska handla om att utmana och orka vara öppen inför olika tankar och inte vara rädd för att ha haft fel. Särskilt för vuxna människor är det ofta svårt. Man håller fast i det man bestämt sig för en gång i tiden. Det blir enklast så.

Hur bemöter man någon man tycker är dum i huvudet?
- Genom att tala om sak, inte om person. Genom att förstå att man måste använda olika nycklar för att nå fram till olika personer.

Vad betyder arbetsglädje för dig?
- Att man tycker om sitt jobb. Jag tror inte att det är så många som gör det. Det är helt enkelt få förunnat. Känner man arbetsglädje ska man vara jävligt glad och tacksam. Då har man vågat satsa och hittat den rätta, som ett lyckat äktenskap ungefär. Det är inte så vanligt.

- Men ett jobb är ett jobb. Det är inte meningen att det ska vara kul. Många unga har inställningen att jobbet är till för personlig utveckling. Det är problematiskt. Jag läste någonstans att människor i snitt blir ekonomiskt oberoende från sina föräldrar i 30-årsåldern nu för tiden. Folk blir inte vuxna! Bortskämda barn!

Det kanske kan uppfattas som lite förmätet att någon som jobbar som komiker sedan 18-årsåldern säger att andra inte ska förvänta sig att ha kul på jobbet?
- Livet är inte rättvist. Alla kan inte bli proffsinstagrammare. Alltså, vi behöver vara villiga att skita ner händerna, att kavla upp ärmarna och göra det som måste göras. Man får ta det jobb man erbjuds. Har du möjlighet att satsa på dig själv och betala hyra och mat genom att göra det, så är det toppen! Men man kan inte kräva att få göra det.

Hur såg din väg ut, till att bli komiker?
- Jag var 18-19 år. Jag bodde hos mina föräldrar när jag var med i Parlamentet (TV-program).  Att satsa på att bli komiker innebar ingen risk för mig. Jag hade inga stora utgifter och lämnade ingen trygg anställning för att bli komiker. Jag tjänade så att jag klarade mig från början. Därför vågade jag satsa.

Har du jobbat med något annat än att vara komiker?
- Jag började som telefonförsäljare, dels för Cancerfonden dels med att sälja underkläder. Sedan när jag blev komiker blev jag också skådis, programledare, föreläsare.

Är du frilans eller anställd?
- Jag har varit egen företagare sedan jag var 19 år. Det är så det ser ut i den här branschen. Ska man bli världsklass får man sköta det själv.

Behövde du någon hjälp eller stöd när du startade eget?
- Det låter nog lite drygt, men nej. Eller, jag fick hjälp genom andra. Det är en liten bransch. Jag fick gig och lärde känna andra komiker och fick goda råd av dem: Vid de här summorna är det bra att ha revisor, vid de här summorna är det bra att skaffa AB. Så jag har aldrig behövt någon särskild ”starta eget-kurs”.

Är du med i facket?
- Nej, jag vet inte vad facket skulle kunna göra för mig.

Nu ska du upp på scen och vända perspektiv för Unionens medlemmar. Vad tror du att du kommer att få för reaktioner?
- Ingen aning! Det blir nog toppen. Alltså, jag vill inte göra er ledsna, men det är inget unikt med Unionens medlemmar. Det är vuxna, nyktra människor som sitter bekvämt. När man är ute och pratar med universitetsstudenter kan det bli lite skrikigt och gapigt, men det här blir nog en artig och trevlig publik.